AI-apokalypsen hotar – då kan medborgarlön bli verklighet

Generativ artificiell intelligens kommer att skaka om samhället i sina grundvalar och har potential att ställa hela det kapitalistiska västvärldsbygget på ända. Det är utgångspunkten i den 13-sidiga rapport som Open AI:s vd Sam Altman publicerade tidigare i veckan.

Poängen? Vi måste på allvar börja diskutera hur folk ska få pengar till mat på bordet och tak över huvudet när AI har tagit över de traditionella försörjningsmöjligheterna.

Ett av förslagen Altman för fram är att införa en medborgarlön, för att säkerställa att alla människor som blivit undanträngda av AI-revolutionen ändå ska få ta del av dess frukter. Annars är risken att de ekonomiska vinsterna koncentreras till ett fåtal bolag, skriver han och nämner sitt eget bolag, Open AI, som exempel.

”Det kräver inte bara inkrementella politiska åtgärder, utan ambitiösa politiska idéer för morgondagen som vi måste börja diskutera i dag”, skriver han.

Det ska sägas: Altman är en säljare som har allt att vinna på att framhålla sin produkt som världsomvälvande. Skeptiska röster har ifrågasatt huruvida rapporten snarast är att betrakta som ett PR-jippo. Andra tolkar den som ett sätt för Altman att framstå som en frälsare, en man som sitter på lösningen på det problem som han i allra högsta grad själv har bidragit till att skapa.

Men han är faktiskt inte ensam om att lyfta på locket till diskussionen om hur människan ska beredas plats i ett samhälle där hon inte längre är smartast och mest kapabel. Och där är idén om medborgarlön inte helt ovanlig.

Johan Javeus, senior ekonom på SEB, har själv funderat över den saken.

– Fortsätter det så här är det är inte så svårt att komma till slutsatsen att det här kommer att ersätta mänskliga jobb. Man hamnar i frågan om hur människor ska försörja sig och då är medborgarlön egentligen det enda trovärdiga alternativet som jag ser det, säger han till Omni Ekonomi.

Altman skriver i rapporten att han utgår från USA, men att både konversationen och lösningarna i slutänden måste vara globala.

Enligt Sam Altman bör AI-agenter och robotar beskattas, på motsvarande sätt som arbetande människor beskattas i dag. Skatten ska samlas upp i en förmögenhetsfond, administrerad av staten, som alla medborgare har rätt att ta lika del av.

Något produktionstapp blir det inte, enligt Altmans teorier. AI skulle nämligen effektivisera det människor redan gör i dag och därmed öka produktiviteten.

Det kan låta simpelt, men det är en kontroversiell idé som splittrat politiker och ekonomer sedan de gamla grekerna. Det hela kokar i grund och botten ner till existentiella frågor om mänsklighetens inneboende styrkor och tillkortakommanden.

Många ekonomer har genom tiderna dömt ut idén om medborgarlön som kommunistisk smörja. Människan behöver ha en morot för att åstadkomma saker – därför är lönen morot för att få människor att arbeta och bidra till produktivitet och välfärd.

Det gör även att vi förlorar vår styrkeposition och förhandlingskraft, menar SEB:s Johan Javeus.

– Som arbetstagare i dag säljer du ditt arbete på en öppen marknad, du kan förhandla hos olika arbetsgivare och välja den som gynnar dig mest. Det är stor skillnad att gå från det till att vara en bidragstagare, där den som äger produktionsresurserna helt kan bestämma vad du ska få, säger han.

Makthavare kan exempelvis besluta att medborgarlönen ska vara på absolut miniminivå. Han pekar ut exemplet ”Panem et Circenses” – då befolkningen i romarriket fick tillgång till skådespel tillsammans med brödransoner för att hålla folket precis lagom nöjda.

”Det huvudsakliga syftet var att minska folkligt missnöje och distrahera de fattiga från att försöka utöva politiskt inflytande”, som Javeus skrev en analys i höstas.

Verkliga försök har dock gett stöd åt idén om att en medborgarlön inte bör vara för hög. Ett bidragsexperiment i Finland tydde exempelvis på att människor ansåg det strategiskt smartare att låta bli att jobba, eftersom det påverkade bidragets storlek, skriver ekonomijournalisten Annie Lowrey i boken ”Give People Money”.

Men det förutsätter såklart att det finns jobb att välja bort.

En vanlig uppfattning bland teknikoptimister är att AI-revolutionen – precis som andra tekniska utvecklingssprång genom århundradena – kommer att skapa nya typer av jobb som vi inte ens kan föreställa oss i dag. Därför kommer medborgarlön inte att behövas, utan det kommer precis som tidigare att vara upp till var och en att hålla sig attraktiv på den förändrade arbetsmarknaden.

Men, säger Johan Javeus:

– Om vi leker med ett sådan framtidsscenario där vi har en superintelligens som faktiskt är bättre än människan på allt. Då kommer den ju även sköta den forskning som krävs för att kunna utveckla saker och ting. Jag tror inte att människor kommer att kunna konkurrera där heller i så fall.

Optimisterna som ser medborgarlön som framtiden lyfter gärna friheten som den största vinsten. Vet du att du varje månad får ett visst belopp kan du äta dig mätt, sova lugnt och tillbringa dina dagar med att göra det du verkligen vill.

Det, i sin tur, leder till förbättrat psykiskt mående, ökad kreativitet och en mer meningsfull tillvaro, menar de.

I ett modernt exempel skulle lågavlönade slippa ha två–tre jobb bara för att få livet att gå ihop. I stället kan de umgås med familjen, vara närvarande föräldrar, spara, investera och ta hand om sin hälsa, skriver Annie Lowrey i ”Give People Money”.

Det faktum att medborgarlön delas ut till alla, oavsett anställningsnivå eller inkomst, gör att det inte finns något skamligt i att ta emot den. Utbetalningar som ges utan krav på motprestation har också i försök visat sig ge människor en känsla av kontroll och självbestämmande, skriver Lowrey.

Ingen vet naturligtvis hur framtiden kommer att se ut. Det kanske blir så som en del ekonomer och idéhistoriker tror, att AI-revolutionen mest blir ännu ett teknologiskt språng att anpassa sig till.

Johan Javeus tillhör dock lägret som tror att AI-revolutionen är någonting annat. Tidigare teknologiska språng har inneburit att människor har kunnat ta ytterligare ett steg upp och göra någonting som maskiner inte klarar av, säger han.

– Det som är nytt nu är att AI skapar ett läge där vi kan hamna i att de här maskinerna faktiskt är bättre på allt. Då är det inte lika lätt att räkna hem att det kommer skapas nya jobb som människor är bättre på.

Fortsätter det i den här riktningen – och i den här hastigheten – måste någonting göras, konstaterar han. Livet har redan blivit surare för nyutexaminerade akademiker, eftersom många erfarenhetsbyggande instegsjobb har tagits över av AI.

I övriga delar av framför allt tjänstemannayrken kan AI kanske ta över vissa arbetsuppgifter, men inte ett helt jobb. I stort ses det därför inte som ett akut politiskt problem som måste lösas här och nu, menar han.

Men frågan måste upp på bordet så snart som möjligt, anser både Sam Altman och andra. Mänskligheten, samhället och ekonomin är historiskt sett väldigt bra på att anpassa sig till nya förhållanden, men bara om det finns lite tid för omställning. Tid som i det här fallet blir en allt knappare resurs, säger Johan Javeus.

– Det är omöjligt att säga var det här kommer att landa. Men det är otroligt viktigt att de här frågorna börjar diskuteras på ett seriöst sätt. Utvecklingen går fort och framtiden kan komma snabbare än många tror.