Bankskandalernas år: ”Hur fan kunde det här hända?”

Skandalen var i det närmaste synonym med Danske Bank när Uppdrag granskning avslöjade Swedbanks roll i den baltiska penningtvättshärvan.

Programmet den 20 februari slog ner som en bomb och några veckor senare fick vd:n Birgitte Bonnesen gå och Swedbank tvingades krypa till korset.

Snart drogs även SEB in i härvan och för närvarande sanktionsprövas de båda storbankerna av Finansinspektionen för bristande arbete mot penningtvätt.

Det här är berättelsen om bankskandalernas 2019.

Redan i mars 2017 hade Danske Bank pekats ut i en global penningtvättshärva av journalistnätverket OCCRP. Men det skulle dröja till hösten 2018 innan Danskes Baltikum-härva briserade och vd Thomas Borgen fick gå.

I oktober samma höst förundrade sig Swedbanks vd Birgitte Bonnesen över deras danska konkurrent:

– Hur fan kunde det här hända? sa hon till SvD.

Samtidigt bedyrade hon att Swedbank inte hade liknande problem. Då hade Bonnesen mindre än sex månader kvar posten.

Den 20 februari 2019 rapporterade SVT:s Uppdrag granskning att ett 50-tal misstänkta kunder under ett decennium slussat 40 miljarder mellan konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum.

Krishanteringen gick snabbt i gång men skadan var redan skedd. Åtminstone för aktieägarna. Swedbank föll samma dag 13,6 procent på Stockholmsbörsen – det största raset sedan finanskrisen.

Ändå var det bara början på vad som komma skulle.

De följande veckorna avlöste nyheterna varandra: FI började granska storbanken. EBM inledde en förundersökning. Visselblåsaren Bill Browder hävdade att bara en bråkdel av penningtvätten kommit upp till ytan. Och även utredare i USA intresserade sig för Swedbank.

Men efter en snabbutredning som Swedbank beställt meddelade styrelsen den 22 mars att de hade fortsatt förtroende för Birgitte Bonnesen.

Redan en vecka efter Uppdrag gransknings avslöjande inledde Ekobrottsmyndigheten en förundersökning om obehörigt röjande av insiderinformation. Banken hade tipsat storägare om det kommande programmet, medan småspararna famlade i mörkret.

En månad senare – dagen före Swedbanks årsstämma – gjorde EBM en räd mot bankens huvudkontor. Utredningen omfattade nu även grovt svindleri då man bedömde att storbanken vilselett marknaden om vad man känt till om den misstänkta penningtvätten.

Det tycks ha blivit droppen: Bara en timme innan stämman skulle inledas den 28 mars kom beskedet att koncernchefen Birgitte Bonnesen fått sparken. Sex dagar efter att styrelsen uttalat sitt förtroende för henne.

Ungefär samtidigt började oron bubbla kring konkurrenten SEB. Danska FI hade i mars krävt åtgärder mot penningtvätt i dotterbolaget SEB Kort Bank.

Liksom Bonnesen hade SEB:s vd Johan Torgeby avfärdat alla farhågor kring bankens verksamhet i Baltikum. Men när Danskes analytiker den 28 mars reste varningsflagg för att SEB kunde dras in i härvan föll bankens aktie nära 7 procent.

Och den 9 april meddelade FI att man startade en undersökning av SEB:s baltiska verksamhet. Samtidigt visade hemligstämplade dokument att FI kritiserat banken för ”systematiska” brister värre än Swedbanks redan 2016, rapporterade SvD. En beskrivning SEB vände sig emot.

Stämman gav Swedbanks ledning – utom sparkade Birgitte Bonnesen – ansvarsfrihet. Men ordföranden Lars Idermark klev av sin post redan en vecka senare.

Jakten på en ny ordförande som skulle kunna ge bankens anseende en rejäl ansiktslyftning inleddes, samtidigt som nya besvärande uppgifter om bristande arbete mot penningtvätt framkom.

Efter en tids rykten kom i slutet av april beskedet att valberedningen föreslog tidigare statsministern Göran Persson.

Den 19 juni valdes ordförande Persson på en extrastämma. Hans budskap var tydligt:

– Det ska städas rent, sa han till TT.

Två dagar tidigare hade vd:n och finanschefen i Estland stängts av för att senare under hösten tvingas bort.

Anders Karlsson hade tagit över som tillförordnad vd när Bonnesen fick gå, och nu inleddes jakten på en permanent ersättare. Till slut hittade Göran Persson sin man: I slutet av sommaren presenterades Folksams vd Jens Henriksson, som haft flera roller på finansdepartementet under Perssons tid vid makten.

Han upprepade Perssons budskap om att städa upp i banken.

Men kritiker undrade varför han inte gjort det redan i egenskap av chef för Swedbanks storägare Folksam. Andra talade om kompisstyre och jäv. Även storägare var kritiska, rapporterade SvD.

Den 1 oktober tillträdde Henriksson slutligen posten.

Den 15 november skulle puttrandet kring SEB slutligen nå kokpunkten då storbanken berättade att de fått frågor om penningtvätt av SVT:s Uppdrag granskning.

– SEB har haft stor verksamhet i Baltikum, så egentligen har det legat och bubblat lite, sa Nordnets sparekonom Frida Bratt till DI.

Aktien rasade 12,3 procent den dagen.

Och knappt två veckor senare sändes SVT-programmet där man hävdade att SEB:s penningtvätt i en del av härvan varit tre gånger så stor som Swedbanks. Då steg aktien i stället över 3 procent efter att SEB meddelat att 95 procent av de utpekade kunderna inte längre fanns i banken.

I oktober meddelade FI att de går vidare med en sanktionsprövning mot Swedbank för brister i arbetet mot penningtvätt i Baltikum.

I sitt första vd-ord i kvartalsrapporten i oktober lovade Jens Henriksson att ”gå till botten” med penningtvättsanklagelserna.

Även november blev tufft för banken: Först anklagade Estlands finansminister Martin Helme Swedbank för att ha låtit rysk säkerhetstjänst använda banken för att finansiera destabiliserande operationer. Inte långt därefter såg estniska FI tecken på att banken agerat kriminellt.

Och den 20 november rapporterar Uppdrag granskning att banken kan ha möjliggjort brott mot USA:s Rysslandssanktioner.

Analytikerna började nu ta höjd för rejält höga böter.

I december svarade Swedbank-chefen Jens Henriksson med en ny städning i toppen av och tillsatte samtidigt en utredning av bankens kultur.

Och dagarna före jul pudlade banken återigen i samband med ett remissvar till estniska och svenska FI och i ett pressmeddelande sa Henriksson att han ser allvarligt på myndigheternas iakttagelser.

En vecka före jul kom nyheten att även SEB sanktionsprövas av FI. Ett besked väntas i april 2020.

Och två dagar senare meddelade Lettlands FI att SEB betalat motsvarande 19 miljoner kronor i förlikning för brister i arbetet mot penningtvätt och terrorfinansiering som upptäcktes 2017.

Även om 2019 var året då Swedbank och SEB hamnade mest i hetluften fortsatte avslöjanden om andra banker. Exempelvis meddelade norska FI i mars att de granskat Handelsbanken och hittat en rad brister i arbetet mot penningtvätt.

I juni gjorde polisen en husrannsakan mot Nordeas danska huvudkontor i utredningen av misstänkt penningtvätt i bankens numera nedlagda internationella avdelning, uppgav källor för Børsen.

Och i november rapporterade Bloomberg att Danske Bank låtit rika ryssar köpa guldmynt för att gömma undan sina förmögenheter.

Och så där fortsatte det.

Redan under våren hade visselblåsaren Bill Browder som bekant hävdat att bara en bråkdel av penningtvätten i Baltikum hade kommit upp till ytan.

Samtidigt som Stockholmsbörsen stigit närmare 30 procent i år har Swedbanks aktie rasat 34 procent sedan Uppdrag gransknings avslöjande. SEB har tappat närmare 11 procent sedan toppen dagen före programmet.

Samtidigt är Swedbanks aktie den mest nettoköpta bland Nordnets småsparare i år och analytiker börjar tala om en vändning i de lågt värderade bankerna. Exempelvis spådde DI:s Agnetha Jönsson och Ulf Petersson ljusare tider för sektorn i förra veckans Analyspodden.

Hur det blir med sanktionsavgifter återkommer FI om i vår. TT konstaterar att Swedbank riskerar miljardböter.

Samtidigt har strålkastarljuset även riktats mot FI – det var ju trots allt de som skulle ha haft koll på vad bankerna pysslar med.