Så viktig är oljan och därför tar det inte slut – åtta svar om Irankriget

Hur länge kan de hålla på? Varför bombas grannländerna? Och hur är det för vanliga människor i Iran?

I åtta frågor och svar skär Omni igenom det enorma informationsflödet och sammanfattar de stora dragen tre veckor in i kriget.

Kriget är i en fas där ingen sida är på väg att tydligt förlora. Ett slut nu skulle även betyda att ingen sida når vad de hoppas på.

Ett viktigt mål för Irans regim är att avskräcka USA och Israel från framtida attacker. Därför anses en vapenvila nu enbart ge USA och Israel chansen att slicka såren inför nästa anfall, enligt experter.

För Israel och premiärministern Benjamin Netanyahu finns få skäl att sluta. Donald Trump är ett mer osäkert kort då USA har mycket mer oklara mål med kriget än Israel.

Kriget är ett stort problem för länder som Saudiarabien, Qatar och Förenade arabemiraten. De här ländernas ledare vill ha stabilitet, inte krigets kaos.

De så kallade Gulfstaterna är nästan alla nära allierade med USA och de har fått allt tätare kopplingar till Trumpfamiljen. För Iran kan attackerna och kaoset vara ett sätt att få Gulfstaterna att göra vad de kan för att få stopp på USA:s och Israels attacker.

Men Iran kan inte gå för långt. Saudiarabiens utrikesminister Faisal bin Farhan har nu varnat för att landet kan slå tillbaka militärt mot Iran.

En hämndspiral innebär att varje attack möts av en ännu större attack och att tidigare röda linjer passeras en efter en.

Utan samtal och kontakter blir en sådan här spiral svår att stoppa. Men det kan också skickas budskap genom offentliga uttalanden eller mellanhänder som talar med båda sidor.

För USA:s del varnas det alltmer för att Donald Trump kan falla i fällan som drog in landet i långa krig i Vietnam, Irak och Afghanistan.

”Eskalationsfällan” uppstår när militära framgångar och lyckade attacker inte leder till det önskade resultatet, som kan vara att regimen kollapsar eller kapitulerar.

Enligt historikern Robert Pape har fällan tre stadier. I slutet av förra veckan var USA vid det andra stadiet och på gränsen till det tredje, enligt Pape.

– När du når tredje stadiet, den verkliga krisen, börjar du överväga långt mer riskabla alternativ, sa han till Guardian.

Experter och amatörer är lika osäkra. När så mycket beror på en enda man – Donald Trump – blir svaret mest en gissningslek.

På sajten Polymarket, där spelare satsar pengar på olika händelser, är oddsen nästan lika svårtolkade. Men om en sammanfattning ska göras:

Kriget väntas inte vara över i slutet av mars. Det finns desto mer hopp om ett krigsslut innan utgången av april, men kriget kan lika gärna fortsätta mycket längre än så.

När skördar slår fel och apelsinjuicen blir dyr går det att byta till äppeljuice. För olja och fossilgas finns ingen snabb ersättning.

– Oljekonsumtion är väldigt prisokänslig. Man konsumerar inte för att det är kul utan för att det är nödvändigt, säger Christian Kopfer som är råvaruanalytiker på Handelsbanken till Aftonbladet.

Så när nästan var femte oljefat fastnar i Persiska viken måste priserna stiga väldigt mycket för att användningen ska sjunka tillräckligt mycket.

Olja och fossilgas används för transporter, uppvärmning, plasttillverkning och mycket mer. Pengar som läggs på till exempel bensin är pengar som annars hade lagts på annat. Så när oljan snabbt blir mycket dyrare får ekonomin och konjunkturen motvind.

Tusentals människor dödades av regimen när demonstrationerna i januari slogs ner brutalare än tidigare. När USA:s och Israels anfall började fanns hopp i Iran om att regimen skulle falla.

Entreprenören Peyman vill ha en ny ledning i Iran men oroar sig för att priset blir för högt. Dessutom har den intensiva bombningen inte rubbat regimen.

– Iran förvandlas gradvis till ruiner, säger han till New York Times.

När hoppet om ett maktskifte krymper tar en önskan om att kriget ska ta slut över, har en anonym iransk sociolog sagt till FT:

– Folket börjar mer och mer enas kring rädslan för att Iran förstörs.

Israeler har blivit mindre optimistiska kring hur kriget ska gå, men fortfarande stöttas kriget av nästan 80 procent av befolkningen, enligt en färsk opinionsundersökning från INSS.

Israels värnplikts- och reservistarmé slits inte heller som i Gazakriget då luftkriget kräver långt färre och piloter och många andra är anställda militärer. Brist på luftvärnsrobotar är däremot ett problem.

Luftvärnsrobotar och högteknologiska attacker är dessutom extremt dyra och nu väntas Israels redan enorma försvarsbudget växa. Motsvarande tre miljarder kronor går åt varje dag enligt Haaretz och det håller inte i längden.

För USA blir krigsnotan ännu större och det väntas bli politisk strid när Pentagon begär påfyllning av kassan. Men egentligen är kostnaden mycket enklare att hantera för USA som har en femtio gånger större ekonomi än Israel.

För amerikaner är det i stället svårare att se meningen med kriget och problemen är effekter som högre bränslepriser. Donald Trump lovade väljarna att de skulle slippa krig och få sänkta bränslepriser och nu har han brutit båda löftena, skriver The Economist.

Om kriget blir kort och oljepriserna sjunker tillbaka kan Trump skryta inför väljarna vid mellanårsvalet i november.

Det blir svårare ju längre kriget pågår och med tiden kanske Trumps lust och ork att fortsätta försvinner.

Vill du läsa ännu mer?