Del 3: Den livsfarliga skammen: ”Viktig att prata om”

En tung anledning till varför vi fortsätter att falla för olika typer av finansiella bedrägerier har att göra med att bedragarna vet exakt vilka evolutionära knappar de ska trycka på. Det säger Christina Sahlberg, till vardags sparekonom på Compricer, men som även har en examen inom psykologi.

Den kanske tydligaste strängen är den för många välbekanta känslan fomo, fear of missing out.

– När en pump and dump-kampanj drar igång ser det ofta ut som en folkfest. Forum fylls av inlägg om ”den nya raketen”, influerare antyder att de har gått in och priset börjar faktiskt röra sig uppåt, säger hon.

I kombination med flockinstinkten – på psykologiska herding behaviour – blir resultatet en svårhanterlig psykologisk cocktail. Och det har rent evolutionära orsaker, menar hon. Att följa flocken var en överlevnadsstrategi. Den som stannade ensam hade större risk att bli rovdjursbyte.

– I dagens finansmarknader leder samma mekanism till att vi springer in i investeringar utan att tänka.

Att bedragare dessa dagar börjat använda sig mer av annonser med diverse kändisar – fejkade naturligtvis – har också förankring i psykologin. Det har till och med en benämning: authority bias och social proof, på svenska ungefär auktoritetseffekt och socialt bevis. Vi påverkas helt enkelt starkt av personer som vi upplever som kunniga eller framgångsrika.

Även detta var användbart på stenåldern.

– I små jägar- och samlarsamhällen var det rationellt att följa hövdingen eller den erfarne jägaren. Deras kunskap ökade chansen att överleva.

När man ställs inför investeringstips är Christina Sahlbergs råd att först fråga sig: Är det en överdriven hajp? Mycket snack om snabba vinster, men väldigt lite om affärsmodell och fundamenta?

Är svaret på frågorna ovan ja, är det dags att stanna upp och tänka efter. Och om begreppet ”garanterad avkastning” används, är det bäst att backa ut ur rummet, menar hon.

– Det finns inget som heter garanterad avkastning. Alla investeringar innebär en risk.

Tidspress är en annan varningsflagg. Om någon uppmanar oss att agera snabbt, köpa innan det är för sent, köpa innan det tar slut – då är sannolikheten rätt hög för att det är bedragare som spelar på vår fomo.

– Tidspressen spelar en jättestor roll. Evolutionärt sett får det oss att vilja agera snabbt, annars kan vi bli utan vatten och mat. Vi är hårdkodade för att reagera när vi får höra att det finns väldigt lite av någonting.

Liknande strategier används inte sällan av helt vanliga, i övrigt hederliga affärer, konstaterar hon. Till exempel kan en mataffär säga att du får köpa max tre av en specifik vara för att få fler att köpa tre stycken på en gång, av rädsla för att annars gå miste om erbjudandet eller om varan.

Eftersom det är evolutionära strängar bedragarna spelar på, är det per automatik svårt att gå emot.

Men det finns sätt att påminna sig om att stanna upp. Att ha en allmän ”cool-off”-regel som standard är ett sådant sätt, säger Christina Sahlberg.

– Hittar jag något fint jag gärna vill köpa, måste jag vänta i 24 timmar innan jag agerar. Då har jag tid att undersöka lite.

Det finns inga köp eller investeringar som man måste hoppa på direkt, konstaterar hon. Den som vill att man agerar snabbt vill undvika att man ställer sig nyttiga frågor som ”vem tjänar på att jag gör detta?”.

När det gäller aktietips på nätet är det ännu viktigare, menar hon. Särskilt om det verkar vara personer som gärna talar gott om en specifik aktie på diverse forum. Om en person tipsar om en aktie hen redan har köpt, varför måste hen berätta för mig att aktien är så bra? Vad tjänar personen på det?

– Självklart är källkontroll också viktigt. Är det ett verkligt bolag de pratar om, och är det verkliga personer som skriver i forumen?

Personer som har fallit offer för bedrägerier av olika slag vittnar ofta om djupa skamkänslor och oro för vad omgivningen ska tänka.

Psykologiskt sett går skammen lite på tvärs med hur vi annars tänker kring våra investeringar, konstaterar hon. När vi har köpt en aktie som det går bra för, vill vi gärna förklara det med att vi själva gjort rätt. När det å andra sidan går dåligt för aktien, förklarar vi det med yttre faktorer som vi inte kan påverka.

Men när vi blir lurade klandrar vi oss själva, trots att det i de fallen absolut handlar om yttre faktorer. Ofta är skamkänslorna de som är jobbigast att hantera för den som har blivit utsatt, säger hon.

– Många upplever den här skammen mycket värre än själva pengaförlusten.

Det första man bör tänka på när man har blivit lurad är att lägga skulden på rätt ställe: hos bedragaren. De är professionella lurendrejare som manipulerar evolutionära, fundamentalt mänskliga drag hos oss.

– Du är inte dum om du har gått på ett bedrägeri, alla kan bli lurade, säger Christina Sahlberg.

Att ta den psykologiska skadan på allvar är väldigt viktigt, konstaterar hon. Det är inte ovanligt att skamkänslorna blir överväldigande.

– Man måste få hjälp att bearbeta den här känslan och förstå att det inte är ens eget fel.