Del 1: Våg av bedrägerier – så lurar AI-fejkade finansprofiler småsparare

Att snacka upp aktier är inget nytt fenomen. Under 1920-talets hausse som föregick den stora finanskrisen slog investerare och analytiker sina påsar ihop för att systematiskt driva upp kurserna. De så kallade poolerna köpte aktier, spred rykten och dumpade.

Då ansågs det inte vara något kontroversiellt och det var inte ljusskygga opportunister som stod bakom. Enligt en utredning gjord på uppdrag av den amerikanska senaten fanns hundratals pooler under åren som föregick kraschen. Stora banker som JP Morgan, Chase National och kända finansmän stod bakom många av dem.

Aktierna som poolerna köpte var hårt belånade och när börsnedgången inleddes bidrog poolernas utförsäljningar till den stora kraschen. Den statliga utredningen konstaterade att det här inte var så det var tänkt att börsen skulle fungera, och resultaten blev att den amerikanska finansinspektionen SEC bildades.

Vi snabbspolar 75 år. I januari 2014 börjar det dyka upp blogginlägg med positiva aktieanalyser från pseudonymerna Johanni och Elizka på Redeyes forum. Elizka är en 47-årig forskare inom medicin som gärna vill dela med sig av de erfarenheter han skaffat sig sedan han började handla med aktier på 1980-talet. Johanni är läkare och forskare.

Men det stämmer inte. Bakom aliaset står två 22-åriga läkarstudenter.

Aktier köps i bolagen. Johanni och Elizka publicerar positiva analyser på Redeyes forum. Med hjälp av andra alias på börsforum som Placera och DI:s Börssnack sprids analyserna. När kursen börjar stiga dumpas aktierna. Eller som de två beskriver det i ett dokument som åklagarna hittade i deras datorer:

”I dag är den stora dagen, då säljer vi så det ryker”.

Den första affären sker i EQL Pharma. Vinsten blir ringa 11 196 kronor men affären ger blodad tand. Det kommande året upprepar de processen 14 gånger. Aktierna de ger sig på stiger mellan 5 och 54 procent.

Men på Spotlight, då Aktietorget, sitter den nuvarande åklagaren på ekobrottsmyndigheten (EBM) Jonas Myrdal som chef för marknadsövervakning. Han tycker sig se konstiga mönster i kursrörelserna. Han hittar inläggen på Redeye och konstaterar att de tidsmässigt hade ett ”skumt” samband med kursrörelserna.

Efterforskningarna visar samma mönster i fler aktier och ärendet lämnas till EBM. I april 2015 knackar polisen på dörren till männens bostäder och där börjar processen som slutar med den första domen för pump and dump i Sverige. Enligt åklagarsidan har de två männen gjort en vinst på 2,5 miljoner kronor.

Efter fallet med läkarstudenterna följer fler domar där analyser och forum nyttjas för att prata upp kurserna. I februari 2023 döms två 21-åriga män för marknadsmanipulation i form av pump and dump. Den här gången är det plattformen Discord som är spelplats, men tillvägagångssättet är detsamma: köpa aktien, haussa och sedan sälja. I det här fallet kan man fråga sig om det var värt det. Enligt åklagarna har de båda männen tjänat drygt 30 000 på sin vandel.

Nu har bluffandet tagits till nya höjder och som så ofta förr är det tekniken som gjort det möjligt.

I somras började vad som såg ut som kända finansprofiler skicka vänförfrågningar i stor skala och annonsera på sociala medier. Men bakom annonser och de välvilliga vänförfrågningarna stod vare sig kändisar eller ens människor. Allt sköttes av AI-robotar.

Profilerna lovade guld och gröna skogar om man gick med i privata rådgivningsgrupper. Günther Mårder, Christer Gardell och Adam Gerge är några av finanskändisarna som ovetandes fått se sina ansikten och namn användas av lurendrejarna.

När offren gått med i chattgrupperna har de fått tips att köpa aktier i små kinesiska bolag som handlas på amerikanska börser – oftast aktier med tunn handel. I chattgrupperna har flera konton skrivit positivt om aktien och tonen är alltid att det är bråttom att agera.

AI har helt enkelt gjort det möjligt att ta bluffen till en helt ny skala. Och beloppen som svindlas bort blir allt högre.

– Det är inte några hundralappar och det är det som är nytt här. Enligt den information vi har är det ligor från Kina som står bakom. Det krävs stora kapitalinsatser för att ro i land en sån här sak, säger Jimmy Kvarnström, affärsområdeschef för marknader på Finansinspektionen, till Omni Ekonomi.

Ett nytt grepp är att köpa på sig en större del av aktiestocken i förväg. Eftersom man kontrollerar så pass mycket aktier kan skojarna styra kursen uppåt med sina köp och ge sken av att den går bra. När småspararna lockas att åka med på uppgången stiger kursen ännu mer – och sen dumpas aktien.

Exakt hur mycket pengar offren blivit av med är svårt att beräkna. Men enligt analysfirman Investor Link raderades 3,7 miljarder dollar i marknadsvärde när sju kinesiska micro cap-aktier rasade över 80 procent i somras efter en pump and dump-attack.

Finansinspektionen fick upp ögonen och försökte ta reda på i vilken omfattning svenskar hade drabbats. Det visade sig vara en hel del.

– De indikationer vi fick då var att ett par tusental svenskar i ett av fallen hade förlorat uppemot en halv miljard, säger Kvarnström.

Enligt de senaste siffrorna från myndigheten är det nu över 5 000 svenskar som gått i fällan.

En av dem som dragits vid näsan är den före detta juristen Catherine Bråkenhielm.

I en intervju med DI berättar hon hur hon blev kontaktad på Whatsapp av någon som utgav sig för att vara fondprofilen Adam Gerge som undrade om hon var intresserad av att få aktietips. De första affärerna gick bra, men när hon tömde sparkontona och satsade allt rasade kursen. Totalt förlorade hon 600 000 kronor.

– Jag tror att det som förundrar mig mest i efterskott är att jag ingen gång innan det här kollapsade tänkte att Adam Gerge inte var Adam Gerge, säger hon till Ekonomibyrån.