Del 2: Palatsen, allianserna och de hemliga barnen – så är Putins liv i lyx
Enligt de officiella deklarationerna har han en relativt modest inkomst. Men i det dolda lever han ett helt annat liv.
I tre delar berättar Omnis Louise Cassemar om Vladimir Putins pengar. Om hans uppgörelse med oligarkerna, hans privata förmögenhet och om hur anfallskriget mot Ukraina påverkar dagens ryska ekonomi.
Den andra delen handlar om den ryske presidentens privatliv och om hur han berikar sig själv och sina nära.
Djupt inne i en tät rysk barrskog reser sig en enorm villa. Den ligger i ett avskilt och hemligt område i Valdajs nationalpark – ungefär halvvägs mellan Moskva och Sankt Petersburg. Det är storslaget och stilla. Här har Rysslands president, Vladimir Putin, sin bostad.
Det sägs att presidenten tycker särskilt mycket om den här delen av landet. Kanske för att det inte händer så mycket här. Hit kommer inga delegater, inga tv-kameror. Här hålls inga officiella middagar. Putins Valdaj är en plats för privata sammankomster. Tidigare anställda har berättat för den granskande oberoende ryska sajten Proekt att det är hit som presidenten tar sina gamla kompisar för att spela hockey i den specialbyggda ishallen, i alla fall förr. De senaste åren har den ryske presidenten isolerat sig allt mer.
Putin tar sig till Valdaj med sitt pansartåg, till en specialbyggd station som är omringad av vakter och som ligger i en närliggande by. När Proekt frågar vakterna om de får titta på byggnaden får de svaret att ingen får komma in. Boende i byn säger att de ibland brukar se en helikopter åka den korta biten mellan stationen och huset ute i skogen.
Det berättas att när själva boningshuset stod klart 2003 ska Putin ha varit missnöjd med den minimalistiska inredningen. Han ville att det skulle se ut mer som ”Sankt Petersburg”.
Inredarna tolkade det som att Putin ville ha något i stil med Eremitaget, stadens överdådiga konstpalats. Och det är vad de skapade.
Bilderna som Proekt har publicerat inifrån Putins hus är odaterade men de visar matsalar och vardagsrum med förgyllda speglar, tunga draperade sidengardiner och pampiga kristallkronor.
Två rum sägs tillhöra hans vuxna döttrar: Maria Vladimirovna Vorontsova och Katerina Vladimirovna Tikhonova. Barnen är från äktenskapet med exfrun Ljudmila. Officiellt är de också Putins enda barn.
Det tisslas och tasslas förstås. De senaste åren har det dykt upp rykten om att Putin skulle ha ytterligare en hemlig dotter: 22-åriga Elizaveta Vladimirovna Krivonogitj i Paris.
2020 publicerade Proekt en granskning som argumenterade för att Putin ska ha haft en kärleksrelation med Elizavetas mamma Svetlana Krivonogitj under sitt äktenskap med Ljudmila. Ett tecken på det, menade man, var att Svetlana Krivonogitj på kort tid gick från att vara fattig till att bli en av Rysslands rikaste kvinnor. Strax efter att Putin blivit president den första gången ska Krivonogitj exempelvis ha fått ett betydande aktieinnehav i Rossija Bank av okänd anledning. Det är en bank att lägga på minnet, den är nämligen återkommande i den här berättelsen. Rossija Bank är en privatbank vars aktieägare inte är ”slumpmässiga personer”, konstaterar Proekt. ”Nästan alla av dem har någon form av koppling till presidenten.”
Mer om det senare, men tillbaka till Paris och Elizaveta.
Kreml har förnekat alla rykten, men 22-åriga Elizaveta har ingen erkänd fader på sin födelseattest, hon heter Vladimirovna vilket antyder att hennes pappa skulle heta Vladimir och hon är dessutom slående lik Putin.
Elizaveta Krivonogitj har gått under andra namn de senaste åren men ska ha kunnat leva ett relativt tillbakadraget och fritt studentliv i Paris.
Med ojämna mellanrum kommer det nya uppgifter om henne i olika medier. Som i juni i år när det började ryktas att Elizaveta arbetar som chef på två konstgallerier i Paris som blivit kända för att ställa ut antikrigskonst.
Det är troligtvis alla Putins döttrar. Kreml har inte bekräftat det alla ändå tror sig veta: Den ryske presidenten har fler barn.
Beviset för det finns i Valdaj.
Det finns ett ganska nybyggt hus på ägorna, bara 800 meter från huvudbyggnaden. En stor trävilla på 1 200 kvadratmeter började byggas 2020 och stod klar 2022. I närheten ligger en nybyggd båthamn, en vacker kanal och en stor park.
Det är här hon sägs bo, Putins flickvän, den pensionerade gymnasten och OS-medaljören Alina Kabajeva. Putin och Kabajeva har alltid förnekat att de har ett förhållande, och det är inte känt när de skulle ha blivit ett par. Men 2008 gav Kabajeva kanske en ledtråd. Då avslöjade hon hemlighetsfullt i rysk tv att hon hittat sin ”idealman”.
Det är med Kabajeva som Putin ska ha två söner. Ivan som är född 2015 och Vladimir Junior som är född 2019, enligt en granskning från den ryska exil-organisationen Dossier Center.
Inte heller det har officiellt bekräftats. Men tidigare har det rapporterats att Alina Kabajeva ska ha rest till schweiziska Lugano flera gånger under 2014 och 2015, vilket väckte misstankar om att hon egentligen besökte den ryskfödda gynekologen Natalija Thiebauds klinik.
Enligt flera rapporter ska sedan Thiebaud ha rest till Moskva 2019 för att hjälpa till vid förlossningen av Kabajevas andra son.
Sönerna finns inte i officiella databaser och bara deras närmaste släktingar känner till deras födelsedatum. Enligt granskningen lever de ett isolerat och inrutat liv omgivna av privatlärare, guvernanter, tränare och säkerhetspersonal. De går i skolan på området och tränar sedan bland annat gymnastik och hockey. Även om det egentligen är promenadavstånd till alla byggnaderna på området får pojkarna inte röra sig fritt, utan körs med bil vart de än ska. Personalen åker i separata bilar, enligt personer som tidigare arbetat för familjen och som pratat med Dossier Center.
Enligt granskningen går det åt mycket personal. En annons på englishnanny.ru tas ner och läggs upp regelbundet för att det ständigt behövs nya lärare. En källa i personalen uppger att det inte är helt lätt att komma överens med familjen.
Dessutom är kraven rätt höga. En lärare hos familjen Putin får visserligen närmare 90 000 i lön och kan utnyttja både gym och tennisbana men innan man träffar barnen måste man sitta två veckor i karantän. Sedan får man inte lämna området.
Granskningen som publicerades förra sommaren var unik. Aldrig tidigare har vi fått en så nära inblick i relationerna och Putins familjeliv. Vi får veta att den äldste sonen Ivan tycker mycket om Disney-filmer, vilket hans far inte är glad över. Vi får veta att presidenten sällan träffar sina söner, men att när han kommer dit så blir pojkarna överlyckliga, framförallt Ivan.
Putins officiella och inofficiella familj
Officiell familj:
Ex-frun Ljudmila Putina (gifta 1983–2013)
Maria Vladimirovna Vorontsova (född 1985)
Katerina Vladimirovna Tikhonova (född 1986)
Ej erkända familj:
Elizaveta Vladimirovna Krivonogitj (född 2003, mamma Svetlana Krivonogitj)
Alina Kabajeva (född 1983, nuvarande flickvän)
Sönerna Ivan (född 2015) och Vladimir Junior (född 2019)
Pojkarna lever som prinsar, med mängder av leksaker och uppmärksamhet. De som arbetat med dem beskriver att pojkarna har en något grandios självuppfattning – de är inte vana vid att få tillsägelser och leker oftast bara med varandra. Ibland dyker andra barn upp, men det är då oftast barn till Kabajevas vänner och släktingar. Bevisen för att det är just i Valdaj som Kabajeva bor förstärks av flera personer som pekats ut som hennes närmaste förtrogna och släktingar reser dit ofta, enligt ett register för tågtrafiken rapporterar Proekt.
Residenset i Valdaj är inte familjens enda – det finns ett flertal hus, lyxyachter och lägenheter som under åren har kopplats till Putin och Kabajeva. Men det finns en sak som inte riktigt går ihop. Hur kan en president som inte deklarerar några särskilt stora inkomster leva så flott?
Hela världens ögon var riktade mot Vladimir Putin när han klev upp på Luzjnikistadion i Moskva i slutet av mars 2022. Det var första gången han framträdde offentligt sedan han inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. På läktarna vajar ryska flaggor och Z-symboler, folk ropar ”Ryssland, Ryssland!”.
Tanken var att fira erövringen av Krym 2014 och försöka uppmana segeryra hos det ryska folket. Men medier rapporterar hur det varit svårt att fylla läktarna. Publik ska ha bussats in och studenter fått ledigt för att gå dit.
Det som sticker ut efteråt är inte bara den påtvingade patriotismen – utan Putins kläder.
På bilderna bär han en blå dunjacka, en benvit polotröja, svarta kostymbyxor och välputsade skor.
”Den ryske presidenten var klädd mer som en investmentbankir i Gstaads skidbackar än den allt mer rasande galna despot han blivit”, skrev The Telegraph.
Det finns förstås inget facit för hur en despot bör klä sig, men det konstateras att jackan han bär kommer från det italienska lyxmärket Loro Piana och kostar runt 130 000 svenska kronor. Polotröjan kostar bara den 40 000 svenska kronor.
Jackan skulle kosta mer än två årslöner för en vanlig ryss med medelinkomst. Putins klocksamling kan en vanlig människa knappt drömma om. Hans favorit sägs vara en klocka från tyska A. Lange & Söhne värd fyra miljoner kronor.
Egentligen bor Putin bara på tre platser: I Valdaj, i Novo-Ogarjovo utanför Moskva och i Sotji. Och han är ständigt oroad för sin säkerhet. Det förklarar den framstående svenske nationalekonomen Anders Åslund som skrivit flera böcker om Ryssland och som under 1990-talet var ekonomisk rådgivare åt Rysslands regering.
– Putin bor i stort sett bara i tre bunkrar som han åker sitt pansartåg emellan. Han lever totalt isolerad med sina säkerhetsvakter i bunkrar under de här residensen, säger han till Omni.
Officiellt äger Putin två veteranbilar av den sovjetiska modellen GAZ M21, en Lada Niva från 2009 och en husvagn från 1987, enligt The Moscow Times. På banken ska han i början av 2024 ha haft 54,5 miljoner ryska rubel i besparingar, motsvarande cirka 6,6 miljoner svenska kronor och 230 aktier i Bank Saint-Petersburg.
Att det skulle stämma att det här är Putins samlade tillgångar är det inte många som tror på, inte ens i Ryssland. I tidigare mätningar har endast 3 procent av den ryska befolkningen svarat att de litar på inkomstdeklarationen som lämnas in av politikerna. En majoritet uppgav i en undersökning av Levada 2019 att de tror att det endast är en ”liten” eller ”försumbar” andel av de egentliga tillgångarna som redovisas.
Så vad är sant om Putins förmögenhet? Det är det ingen utanför den närmsta kretsen som vet, men det har gjorts olika uppskattningar. I början av mars 2022 intervjuades den kände finansmannen Bill Browder av den svenska nyhetsbyrån TT. 2017 gjorde han en grov beräkning av Putins förmögenhet inför en utfrågning i USA:s senat och kom då fram till att det handlar om runt 200 miljarder dollar, motsvarande omkring 2 000 miljarder kronor.
När TT intervjuar honom 2022 säger han att förmögenheten vuxit ytterligare sedan dess.
Browders uppskattning utgår från uppgifter om en muntlig överenskommelse som Putin och oligarkerna ska ha gjort år 2003. Historien lyder att oligarkerna ska ha blivit oroliga efter att affärsmannen Michail Chodorkovskij greps och ska ha frågat presidenten vad de skulle göra för att inte gå samma öde till mötes. Putins svar ska ha varit: ”50 procent”. Bill Browder tolkar det som att Putin krävde hälften av oligarkernas förmögenhet och har därför utgått från det i sin beräkning.
Om det stämmer eller inte är det så klart ingen som kan belägga. De flesta som räknat är i alla fall eniga om att Putin äger mer än det som syns på pappret. Men tillgångarna är svåra att spåra till honom själv. Ofta är det vänner och familjemedlemmar som tar hand om presidentens tillgångar. Den så kallade Panamaläckan avslöjade att medlemmarna i Putins närmaste krets blivit ofantligt rika och offshorebolag och lån värda 2 miljarder dollar kopplades till president Putin på olika sätt. Runt Putin framträder tre cirklar: familjemedlemmarna, de nära vännerna och offshore-konton som förvaltas via bulvaner.
När Panamadokumenten publicerades 2016 var det särskilt en person som pekades ut: cellisten Sergej Roldugin. Trots att musikern inte alls var verksam inom affärsvärlden avslöjades det att Roldugin var involverad i ett omfattande nätverk av offshore-företag som hanterade betydande summor pengar. Totalt uppskattas han ha kontrollerat och hanterat tillgångar på minst 100 miljoner dollar, sannolikt mer.
– Det var uppenbart Putins pengar, säger Anders Åslund.
Bland annat var Roldugin registrerad som ägare för offshorebolag som kontrollerade betydande andelar i ryska företag, exempelvis inom media och tv-reklam. Dessutom ägde han drygt 3,2 procent av tidigare nämnda Bank Rossija – oligarken Jurij Kovaltjuks privatbank.
Det finns också ett gäng gamla vänner som ofta återkommer i granskningarna kring Putins ekonomi: miljardärerna från Sankt Petersburg.
Gennadij Timtjenko, bröderna Rotenberg och bröderna Kovaltjuk har tillsammans en total förmögenhet på över 30 miljarder dollar.
– Otvivelaktigt några gånger större. Det är pengar som sitter utomlands och sannolikt äger Putin hälften av det här, säger Anders Åslund.
För att ge ett exempel hur en person som Kovaltjuk kan hjälpa Putin och vice versa kan vi ta oss tillbaka till Valdaj. Ovanför datjan i Valdaj finns en tomt på 150 hektar som officiellt ägs av den Ryska federationen, där det ligger lager, garage och små gästhus. Men den södra delen av halvön, där Putins hus ligger, ägs av Jurij Kovaltjuk. Kovaltjuk arrenderar ut den här delen till presidentens fastighetsförvaltning och de ryska skattebetalarna står för notan.
När oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs Antikorruptionsbyrån (FBK) 2021 ställde frågor om hur mycket det kostar och vilka villkor som gäller kring marken fick de inga svar. Anledningen till att upplägget gjordes från början handlar kanske inte direkt om huruvida Kovaltjuk får några pengar. Navalnyjs team menar att det snarare handlade om att Putin redan 2003 visste att han ville behålla huset, oavsett om han i framtiden skulle vara president eller ej.
Men det är inte bara i Valdaj som Putins gamla vänner har hjälpt till. Det finns en plats mer omskriven, överdådig och korrupt: palatset vid Svarta havet.
Den 17 januari 2021 klev oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och hans fru Julia ombord på ett plan från Berlin till Moskva. Efter att ha blivit förgiftad av nervgiftet novitjok och vårdats på intensivavdelning i Tyskland valde Navalnyj att återvända hem till Ryssland. Hans anhängare samlades för att vänta på honom på flygplatsen och kaos bröt ut när kravallpolisen försökte mota bort dem från ankomsthallen. Strax därefter dirigerades planet om till en annan flygplats.
”Hans beslut att komma hem är en direkt utmaning mot Vladimir Putin – och det skapar ett dilemma för Kreml”, konstaterade BBC:s erfarna Rysslandsbevakare Steve Rosenberg. Det finns nämligen inget sätt att stoppa Navalnyj och alla försök att göra det kommer att göra honom till en politisk martyr.
Navalnyj vet att han troligtvis kommer att gripas men går ändå rakryggat mot passkontrollen. När han grips frågar han gränsvakterna:
– Har ni väntat länge på mig?
Till anhängarna säger han att han är glad, inte alls rädd. Det är den bästa dagen på fem månader. Navalnyj och hans kollegor på organisationen Antikorruptionsbyrån (FBK) har nämligen ett ess i rockärmen. Två dagar senare publicerar de en granskning som de arbetat på i månader och som ska komma att skaka om.
Filmen ”Putins palats: Historien om världens största muta” publiceras på Youtube den 19 januari 2021 och visar upp ett gigantiskt lyxresidens beläget vid Svarta havet. Med satellitbilder, kvitton, läckta dokument, källor inifrån och planritningar vill Navalnyjs team visa upp hur palatset i Gelendzjik finansierats genom ett system av korruption, bulvaner och skalbolag.
Själva tomten som bostaden ligger på är 68 hektar stor – runtomkring ligger 7 000 hektar skyddad mark som kontrolleras av den ryska säkerhetstjänsten. I luften råder flygförbud, runt udden får båtar inte passera närmare än 2 kilometer från stranden.

Efter bara några veckor har Youtube-videon miljontals visningar och det är mycket i den som får folk att höja på ögonbrynen. Toalettborsten som kostar runt 8 000 svenska kronor får stor uppmärksamhet och blir en symbol för presidentens överdådiga lyxliv. Toalettpappershållarna ska ha kostat runt 11 500 svenska kronor styck och det upprör förstås också tittarna. ”De visade inte själva toalettpappret som centralbanken trycker”, skriver en person syrligt i en kommentar till videon.
Navalnyjs team gör en noggrann rekonstruktion av hela palatset, från kasinot, det personliga gymmet, en bar med strippstång och en rad pampiga sovrum. Det är marmor, kristallkronor, gardiner i handvävd italiensk siden och sängbord med gyllene ornament.
Dessutom avslöjas att allt behövde rivas och göras om för miljarder rubel efter att mögel börjat dyka upp i palatset.
Hela avslöjandet och Navalnyjs gripande väcker en enorm ilska hos det ryska folket. Putins palats vid Svarta havet blir en symbol för den systematiska korruptionen i Ryssland men också en symbol för Putins personliga makt och livsstil. Det är otroligt kallt i flera ryska städer, ändå går tiotusentals ryssar ut på gatorna och protesterar. Många grips. På bilder syns kravallpolisen släpa bort unga människor. Putin och Kreml slår ifrån sig avslöjandet om palatset och säger att det inte stämmer. Inget av det som syns i filmen tillhör Putin eller någon av hans nära släktingar.
Bygget av palatset har delvis varit känt sedan tidigare. Redan 2010 slog visselblåsaren Sergej Kolesnikov larm om att ett enormt privat residens höll på att byggas vid Svarta havet, finansierat med hjälp av pengar från Putins närmaste krets. Men först fyra år senare, i en djupgående granskning från nyhetsbyrån Reuters, började detaljerna kring själva finansieringen klarna.
Enligt Reuters användes statliga pengar som skulle modernisera den ryska sjukvården för att köpa in medicinsk utrustning till ett överpris, vinsterna gick sedan till offshorekonton i skatteparadiset Belize.
– Det byggdes genom att man stal 35 procent av den federala budgeten för medicinsk utrustning, konstaterar Anders Åslund och tillägger ironiskt:
– För medicinsk utrustning behövs ju inte. Medan ett palats för tsaren ju är nödvändigt.
Redan i mars 2011 uppgav affärsmannen Aleksandr Ponomarenko att han köpt marken och byggnaderna på den för 350 miljoner dollar. Enligt Navalnyjs utredning hade hans cypriotiska bolag egentligen bara betalat 350 000 dollar. Och Ponomarenko är inte heller en slumpmässig person, han är affärspartner med Putins vänner, bröderna Arkadij Rotenberg och Boris Rotenberg.
En vecka efter att de stora protesterna hållits i flera ryska städer 2021 går Arkadij Rotenberg ut och säger att det egentligen är han som äger palatset. Palatset ska stå färdigt efter mögelrenoveringen ”inom ett par år” och bli ett lyxhotell, hävdar han.
Men trots att åren går dyker det nya ”hotellet” inte upp på några bokningssajter, noterar Navalnyjs team och granskarna på Proekt. I ritningarna ser det heller inte ut att vara planerat som ett hotell. Det saknas en reception och lägenheterna är märkligt inredda. ”Lägenhet nr 12” ser mer ut som ett säkerhetsrum med övervakningsutrustning och telefoner, skriver Proekt. Rummet som beskrivs som ”restaurangen” har inga bord för mindre sällskap, bara ett stort bord för 16 personer. Dessutom beräknas ”hotellet” vara inrett med så dyra möbler att det är svårt att se att det skulle kunna gå runt, skriver sajten.
Andra förändringar i inredningen noteras också. Målningarna har bytts ut mot motiv av historiska slagfält där den ryska armén anses ha segrat. Ett annat rum som tidigare inhyste en tågbana har byggts om till ett kapell som tillägnats helgonet prins Vladimir. Strippstången och kasinot har också försvunnit, noterar Proekt och skriver att presidenten som tidigare var intresserad av sekulär underhållning nu ”omger sig med ikoner och bilder av död”.
Det ryska folket har faktiskt fått ”komma hem” till Putin i Kreml. I maj i år publicerade den ryska statliga tv-kanalen Rossija-1 ett hemma-hos-reportage från presidentbostaden. Putin visar upp sitt gräddvita kök, öppnar den helt vanliga vita kylen och tar ut en helt vanlig kefir. Precis en sådan som alla ryssar kan köpa i butiken. Nyckelordet här är ”vanligt”. Allt är helt normalt, ingenting att se. Rysslandskännaren Anders Åslund skakar på huvudet:
– Kreml är ett konferenscenter – det är ingen som bor där, säger han.
Samtidigt verkar det vara viktigt att få tittarna att tro det. Och framförallt framställa presidenten som helt vanlig. Strax efter att ”dokumentären” visades börjar de ryska botarna och internettrollen göra sitt jobb, enligt Agentstvo Media. Ett ryskt desinformationsnätverk hävdar att amerikaner desperat försöker hitta kefir-märket som Putin drack i reportaget. Under alla inlägg som rör inslaget dyker det plötsligt upp kommentarer om hur ”väldigt blygsam” Putin är. ”Putin är en vanlig människa, precis som vi andra”, skriver någon. ”Han äter samma mat som vanliga människor”, skriver någon annan.
För den som följer ryska medier är det inget nytt. Under många år har Kreml försökt ge sken av att Putin inte är intresserad av mode, han är en helt normal, till och med en något asketisk människa. Varför? För att det ändå är viktigt att vara populär.
– Även om Ryssland är ett autokratiskt system så är det enklare att upprätthålla det med någon typ av popularitet. Att framställa sig som den vanliga människan är något av det mest klassiska man kan göra för att nå det, säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan.
Men om någon tror på det är mer oklart. Människor blev som nämnt rasande när Navalnyj avslöjade det gigantiska lyxpalatset vid Svarta havet. Hittills har de gått med på att blunda för kriget. Det är lockande att fundera över om det finns någon smärtpunkt för det ryska folket. Något som skulle kunna leda till en politisk förändring.
Oscar Jonsson är tveksam. Det krävs organisation och ledare för att skapa förändring, det är inte helt lätt i ett land som fängslar oppositionella.
Anders Åslund är inne på samma spår men påpekar också att förändringar i allmänhet brukar ske när det som händer i landet inte överensstämmer med folkets förväntningar.
– När diskrepansen blir alltför stor – då smäller det.