Grundaren och guldgrävaråren: “Jag var ett barn, typ”

Den nya it-tekniken blir mogen och de svenska miljardbolagen bildas. Men återigen stannar karusellen tvärt. Och ett fåtal amerikanska jättar breder ut sig och befäster sin makt.

I en ny långläsning berättar Omnis Mattias Magnusson om den svenska resan från tjutande modem till idag när den digitala världen redan verkar erövrad och AI:s genombrott står för dörren.

Det här är guldgrävaråren.

Efter it-kraschen fanns ett uppkopplat och datoriserat land och överlevare med pengar och kunskap. Och så började det svenska undret.

Kan det hända igen?

Ett samhälles framgång mäts knappast i hur många nya miljardbolag det producerar. Men kanske säger det något.

Så kan en 18-åring i dag kliva in på ett liten techbolag och några år senare själv vara med och grunda ett ”enhörningsbolag”?

– Alltså vad fan, det där är en jävligt svår fråga. Det är så mycket slump. Det är jättesvårt att tänka så här. Men det finns väl jättemycket mindre bolag? Ja, det gör det fortfarande, säger Johannes Schildt.

Schildt gjorde det själv på Stardoll i mitten av 2000-talet och 2014 grundades hans Kry. 2021 blev det kontroversiella nätläkarbolaget en så kallad ”enhörning” med en värdering på över en miljard dollar.

Då hade Stockholm ännu en gång pekats ut som världens enhörningstätaste plats efter Silicon Valley. Nu är yran över och Krys kontorskorridorer ekar tomma.

”Min teori är att vi är mitt uppe i ett dramatiskt och brett teknologiskt skifte där mjukvarubolag står redo att ta över stora delar av ekonomin”, skriver Marc Andreessen 2011.

Andreessen spår en global ekonomi som är fullt digitalt uppkopplad. Alla cybervisionärers dröm från början av 1990-talet har till slut blivit sann, en hel generation senare, skriver han.

Marc Andreessen är inte vem som helst. Han grundade Netscape som startade hela it-bubblan, investerade tidigt i Twitter och har en plats i Facebooks styrelse.

Essän ”Mjukvara äter världen” skriver han som partner för det snabbt växande rikskapitalbolaget Andreessen Horowitz. Men kanske främst som en typ av ”tankeledare” i det amerikanska techmeckat Silicon Valley.

Andreessen klagar på att kapitalet inte förstår mjukvarubolagen, att de inte förstår den förändring som är på väg. I texten räknar han upp en lång rad företag som ska stå redo i det kommande skiftet.

2024 har de flesta kraschat eller krympt till små spillror. Men Marc Andreessen hade ändå fruktansvärt rätt i en sak.

Mjukvara har ätit världen.

Mjukvara är programmen och datakoden – instruktionerna till hårdvaran. Hårdvara är maskinerna – chipp, datorer, routrar och nät.

När hårdvaran blir kraftfullare och snabbare kan mjukvaran göra saker som inte tidigare var möjliga. När många människor skaffar den här hårdvaran, när allt fler kopplar upp sig, går det att skapa företag och affärer som inte tidigare var möjliga.

I början av 2000-talet har majoriteten av minoriteten som är uppkopplad mot internet fortfarande ett ytterst långsamt modem. Mot mitten av 2000-talet börjar tekniken bli mogen.

Världen kopplar upp och Sverige står längst fram. Datorer finns i nära nog varje hem, bredbandstäckningen är i global särklass. Vi har en grupp internetbyggare som överlevt it-kraschen och en ny generation som är på väg upp.

Först ut i Sverige är samtalsprogrammet Skype. Vid den här tiden är sms korta och kostar och vanan är fortfarande att ringa. Röstsamtal över internet är däremot inget nytt. Grejen med Skype är att det fungerar och dessutom fungerar riktigt bra.

Så Skype blir en braksuccé. 2005 köper amerikanska Ebay upp bolaget för 19 miljarder kronor och den svenske medgrundaren Niklas Zennström blir på ett bräde en av Sveriges rikaste personer.

– Niklas Zennström visade att det gick att bygga bolag som var jämförbara med de från Silicon Valley som vi läste om. Ett bolag som var värt över en miljard dollar. En unicorn, att det går att göra i Sverige. Jag tror att han spelade en skitstor roll. Folk fick råg i ryggen, säger journalisten och författaren Kina Zeidler som har skrivit boken ”Det svenska techundret”.

Bredbandsutbyggnaden och hem-PC-reformen i all ära. Det finns en sista pusselbit som ger de svenska internetbyggarna draghjälp på 2000-talet: Piraterna.

Sida vid sida med det svenska it-undret pågår redan från start en nästintill gränslös piratkopiering. Den går från disketter till cd-brännare och med tiden över internet. Först spel och program och senare musik och filmer.

Ann-Marie Eklund Löwinder har vid den här tiden blivit it-säkerhetsexpert och ska snart bli en av de stora förgrundsgestalterna på det globala internet. När hon minns vad hennes barn gjorde online så blir det just den illegala fildelningen.

– De tyckte det var jätteroligt att man kunde ladda ner musik och sådana saker. Vi hade väldigt långa samtal om att det inte var tillåtet och att det inte skulle se bra ut, säger hon.

1999 släpps amerikanska Napster och innebär en revolution i delningen av musik. Programmet kopplar ihop användare världen över och plötsligt finns en stor och sökbar låtkatalog. Det går ofta långsamt att ”tanka ner”, men det går.

Den sårbara punkten är att katalogen över vem som delar vad finns samlad på en central server, så när stämningarna ramlar in stängs den ner och Napster slutar att fungera.

Snart tar Kazaa över. Kazaa är ett mer decentraliserat system utan en central och sårbar server. Sedan kommer torrent-tekniken och tar det ett steg längre. Nu är allt som behövs för fildelning ett program och en länk till en “tracker”.

2003 startar Gottfrid Svartholm Warg och Fredrik Neij den mytomspunna hemsidan som blir porten till länkarna.

The Pirate Bay.

När skivindustrin senare klagar till svenska regeringen i ett brev kallar de hemsidan för en ”global ikon” med en ”kultliknande popularitet”. The Pirate Bay blir fröet till en hel politisk rörelse så när branschen skriker efter nya och hårdare lagar är frågan definitivt känslig.

– Vi vill inte kriminalisera en hel ungdomsgeneration, säger Fredrik Reinfeldt inför valet 2006.

Närheten till The Pirate Bay gör det antagligen extra tydligt för Spotify-grundaren Daniel Ek att den här generationen vill lyssna på musik, inte ”äga” den som de stora skivbolagen fortfarande tror. Eller att musiken man hämtar för den delen ska behöva ligga sida vid sida med reklam för porr.

Den tekniska piratkopplingen är ännu starkare. I Göteborg finns programmeringsgeniet Ludvig Strigeus och 2005 gör han klart ett hobbyprojekt. Det är ett program för att hämta filer på sidor som The Pirate Bay som är mindre, snabbare och långt bättre än alla konkurrenter.

Buden blir många, men vinnaren blir nystartade Spotify och de får Strigeus på köpet. När Spotify lanseras finns en typ av torrent-teknik i botten. Musiken kommer direkt, men användarna skickar låtar mellan varandra utan att veta om det.

Och hur kunde förresten samtalsprogrammet Skype fungera så mycket bättre än allt annat? Niklas Zennström startade och drev Kazaa innan han startade Skype. Samma team som utvecklade fildelningsprogrammet utvecklade sedan Skype och de använde samma teknik.

När Johannes Schildt börjar på Stardoll i mitten av 2000-talet växer Klarna redan snabbt men Spotify är inte mycket mer än en skiss. Om Minecraft existerar så är det enbart som en idé i Fredrik “Notch” Perssons huvud. Spelsuccén King finns men har inte exploderat. Bolag som Truecaller och Izettle har ännu inte grundats.

I stället är det Stardoll som är en “viral hit”, ett av de nya orden i mitten av 2000-talet. Stardoll är en typ av socialt nätverk för digitala klippdockor och när gemenskapen på internet lockar miljontals flickor världen över får bolaget till och med en investering från det anrika Silicon Valley-bolaget Sequoia Capital.

Daniel Ek var alldeles nyligen bolagets tekniska chef och det var på en Stardoll-fest som han berättade för Martin Lorentzon om sin idé. Nu sitter de två och svettas i Eks lägenhet i Stockholmsförorten Rågsved.

Totalt är de kanske tjugo stycken på Stardoll. De “lite seniora” var på “på Spray allihopa” under 1990-talet, säger Schildt.

– Det var inte så många som kunde någonting om att bygga saker på internet, inte som det är nu. Och man hade ganska bra koll på vad det fanns för andra bolag som gjorde någonting, säger Johannes Schildt.

Själv kan han ”ingenting”.

– Jag hade aldrig jobbat i ett bolag innan. Jag var ett barn, typ.

Johannes Schildt blir en av de tjugo när han som gymnasiestudent får ett extrajobb i kundtjänsten genom en kompis. Dagen efter studenten börjar Schildt på Stardoll på heltid.

– Jag var så jävla taggad varje morgon på att gå till jobbet. För man lärde sig sjukt mycket. Jag såg det som en skola.

Stardoll växer lavinartat och snart leder nu 19-åriga Johannes Schildt egna projekt. Han återkommer till att han får ta ”oförtjänt mycket ansvar” under de första åren på Stardoll.

– Jag sa inte till någon hur gammal jag var. Där i början sitter man på möten med folk och de säger förkortningar som jag inte vet vad det är. Så jag skriver upp och sedan googlar jag: ”Ok, vad betyder det här?”.

Schildts plan är enkel: Att lära sig så mycket det går och spara pengar för att en dag själv starta ett bolag.

– Om man aldrig gjort något innan så kanske det känns skitjobbigt och jätteläskigt. Och så kanske det är första gången, men sedan när man gjort det några gånger så blir det inte så himla jobbigt längre. Men jag är inte expert på något, jag är inte bra på någonting egentligen. Jag är hyfsad på många saker.

Schildt lär sig under en brytningstid. Nu startas bolag som rasande snabbt blir internationella jättar. Facebook följs av Youtube och Twitter och lika snabbt växer överlevare från it-kraschen. Google kopplar ett järngrepp om sökmarknaden och Amazon går från böcker till precis allt.

Och så kommer skiftet från enkla mobiltelefoner till avancerade smartphones. När Steve Jobs 2008 visar den första Iphonen är det en pånyttfödelse för hela Apple. Med de nya mobiltelefonerna kommer nya jättar som Whatsapp, Instagram och Snapchat.

Stardoll klarar inte den mobila övergången och användarna försvinner i princip över en natt. För andra, som nummerupplysningstjänsten Truecaller är de nya mobilerna själva fundamentet. Och King blir inte ett storbolag förrän spelet Candy Crush Saga lockar hundratals miljoner mobilspelare och drar in miljardbelopp.

2014 grundas nätvårdsbolaget Kry, två dagar före Johannes Schildts 26-årsdag.

Men här någonstans tar det också stopp. Kry är ett av de sista svenska startupbolagen som ska växa till ett stort svenskt techbolag.

Det är inte bara i Sverige. Maskinen hackar även i Silicon Valley som alldeles nyss sprutade ur sig nya och snabbväxande startupbolag. Tiden är förbi – den där tiden när unga killar, ja de är ju nästan alltid killar, startar något i en källare som är värt många miljarder bara några år senare.

På ett sätt är det naturligt och slutet på en fas.

– Luckorna är så att säga täppta. Alla de lågt hängande frukterna är plockade, säger författaren Kina Zeidler.

Internet kan liknas vid andra stora skiften. De svenska snilleföretagen som sedan blev globala verkstadsjättar grundades under industrialiseringen i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Med slutet av andra världskriget och starten på masskonsumtionen kom bolag som Ikea, Tetra Pak och H&M.

– När du har stora teknikskiften så är ganska mycket inte gjort än. När internet kom hade vi en helt ny teknik och det möjliggjorde en massa saker. Den här nybyggargrejen fanns ju bara då, säger Johannes Schildt.

Petter Törnberg är lektor i digital samhällsvetenskap vid universitetet i Amsterdam och docent i komplexa system vid svenska Chalmers. Han liknar utvecklingen under de här åren vid den “kambriska explosionen” – tidsperioden för över 500 miljoner år sedan när det flercelliga och komplexa livet utvecklades extremt snabbt.

– Först har man en period av experimenterande och startups och en massa olika småföretag som kommer upp och testar nya grejer. Sedan får man en centralisering över tid och vi landar i ett fåtal extremt stora företag som dominerar hela marknaden. Det skulle jag säga är ganska karaktäristiskt för alla nya marknader, säger Törnberg.

När slutet kommer där i mitten av 2010-talet så maskeras det väl. För Marc Andreessens klagande har hörsammats och nu satsas miljarder och åter miljarder på nya techbolag i en jakt på nästa vinnare, nästa Spotify, nästa Facebook.

Ökningen är lavinartad och pandemin blir inte ens ett hack i kurvan. Nya rekord i techinvesteringar slås varje år och mycket hamnar i Sverige – 2021 blir det här totalt över 60 miljarder kronor. Den internationella affärspressen skriver om det svenska undret när Stockholm nu har flest ”enhörningsbolag” per capita i världen efter Silicon Valley.

Pengakarusellen stannar i början av 2022. Det pekas på räntorna som har skjutit i höjden. Men det är också en typ av tillnyktring – för precis som under it-bubblans tid har det satsats och budats på nya startupbolag på ett nästintill hämningslöst sätt.

– Det var ju sjukt då, säger Johannes Schildt.

Kry var faktiskt ett av bolagen som det östes pengar på. Kry växte blixtsnabbt men gjorde också enorma förluster. Ändå var det lätt att få in nya miljarder.

– Ingen ens tittade på hur mycket pengar vi brände. De var oroliga för att vi inte anställde tillräckligt snabbt. Man skulle ha så mycket folk som möjligt. Tills så här, säger Schildt och knäpper med fingrarna.

– Tills de bara tittade på lönsamhet.

När Omni träffar Johannes Schildt i februari har Kry fortfarande ett helt våningsplan i Bonnierhuset i centrala Stockholm. Korridorerna är tomma och kort efter besöket flyttar bolaget till mindre lokaler en trappa ner.

– Vi har tagit bort jättemycket duktig personal. Det är inte så kul för det är en massa folk som har varit duktiga och vill köra.

Är du självkritisk?

– Det är lite svårt att agera annorlunda när marknaden vill ditåt. När alla andra gör det, när det ploppar upp nya bolag överallt som tar in en massa pengar och försöker konkurrera ut oss eller konkurrera ner oss på pris och sådana saker. Då är det lite svårt att inte agera utifrån spelreglerna som just då råder.

Formeln är enkel under tiden fram till 2022: Nya bolag ska växa och de ska växa rasande snabbt för att på sikt helt dominera sin nisch. Och ja, strunt samma vad det kostar.

”Konkurrens är för losers” så försök att ”bygga ett monopol”, skriver Peter Thiel, en annan av Silicon Valleys tankeledare, 2014.

– Vi har ju någon form av idé om att kapitalism ska kopplas till fria marknader och konkurrens. Men det är ju ingen kapitalist som vill ha konkurrens, allting handlar om att få kontroll över monopolmakten, säger den digitala samhällsforskaren Petter Törnberg.

Men det blir inga nya monopol och ingen kan utmana de gamla som när internet var ungt. I stället blir bolagen som blev stora under guldgrävareran ännu större.

De köper upp det mesta som växer snabbt eller konkurrerar – Google sväljer tidigt Youtube och Facebook tar både Instagram och Whatsapp.

Men mest breder de ut sig på egen hand. För de är något nytt som kallas plattformsföretag och utvecklingen tar fart på allvar efter finanskrisen 2008.

– Plattformsföretaget är baserat på idén att man kan använda digitala dataflöden till att få en ny form av monopolmakt. Plattformsföretagen fungerar också som en form av privatstat som har kontroll och kan ta ut och kräva skatt av deltagarna i marknaden, säger Petter Törnberg.

Dessutom börjar jättarna bygga upp infrastruktur och serverhallar. Det nya ”molnet” där allt mer sker blir Googles moln, Amazons moln och Microsofts moln.

Oljemonopolet i USA som bröts upp i början av 1900-talet gick uppåt och nedåt när en jätte tog över alla steg i oljeproduktionen. De stora techbolagens monopolmakt går åt sidorna.

– Det betyder att de sprider sig horisontellt över marknader och försöker kontrollera ganska stora delar av ekonomin. Det drivs av deras förmåga att kontrollera data, dataflöden och infrastruktur, säger Petter Törnberg.

Så mjukvara äter världen. Men det är Microsoft, Apple, Amazon, Googles moderbolag Alphabet och Facebooks Meta som äter världen. Sedan Marc Andreessen skrev sin essä har jättarnas vinster exploderat och deras börsvärden tiofaldigats eller i vissa fall tjugofaldigats.

– Det har aldrig tidigare funnits företag som Meta och Alphabet, som har så extremt mycket kapital och större intäkter än många länder, säger Petter Törnberg.

Ann-Marie Eklund Löwinder minns det öppna internet där det fanns mycket nytt att testa och många experimenterade. När sociala nätverk hette allt från Apberget till Six Degrees.

– Det var runt 2008 som det gick riktigt utför i mina ögon. Jag tycker att det började med de här stora plattformarna, som kom in och tog över. Där tycker jag att det slutade vara roligt. Nu handlar det bara om pengar, det är dit vi har kommit, säger hon.