Så sticker du ut på jobbet när AI brädar dig

Det fanns en tid då den anställdes kunskaper och hårda kompetenser ansågs som dennes viktigaste framgångsfaktor. Men sedan AI-botarna på allvar klev ut på scenen är kunskap och ökad effektivitet bara en prompt bort även för den mest juniora medarbetaren.

Enligt Världsekonomiskt forums (WEF) rapport ”Future of Jobs” från i fjol spås att AI de närmaste åren kommer att skapa 170 miljoner jobb, men göra 92 miljoner befintliga arbetstillfällen överflödiga.

Goldman Sachs går ännu längre och spår att motsvarande 300 miljoner heltidstjänster kan komma att påverkas av – och i de mer extrema fallen helt ersättas av – AI.

I den här revolutionen kommer arbetsgivare i stället värdera så kallade ”mjuka egenskaper” allt högre – i alla fall om man får tro nätverksplattformen Linkedins vd Ryan Roslansky. I en intervju med Microsoft-chefen Brad Smith i podcasten ”Tools and weapons” nyligen, framhöll han särskilt fyra egenskaper: nyfikenhet, mod, kommunikationsfärdigheter och medkänsla.

– De här har visat sig vara oerhört viktiga egenskaper för att kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt.

Sammantaget pekar utvecklingen mot ett arbetsliv där människor och AI arbetar sida vid sida, som han ser det.

Roslansky tror inte att AI kommer att ta över och stänga ute människor från arbetsmarknaden helt och hållet. I stället ser han en framtid där människor tänker på sina anställningar som en samling olika arbetsuppgifter, snarare än en titel.

Enligt WEF:s rapport – som baseras på intervjuer med representanter för ett tusental företag i 55 länder – ser en majoritet av de tillfrågade att kompetensglapp är det största hindret för att transformera affärsmodellen.

70 procent uppger att de planerar att rekrytera ny personal med rätt kompetens, och 85 procent tänker satsa på intern fortbildning.

Det finns med andra ord gott om prognoser som pekar på att det även framöver kommer att finnas plats för arbetare av kött och blod – för den som har rätt egenskaper.

Mycket handlar om att visa sig snabbfotad och flexibel. Det du kan i dag kanske är helt förlegat om fem år – därför måste du vara på tårna och vara villig att lära dig nytt hela tiden.

Att ta sig an projekt eller gå kurser är ett sätt att visa sin flexibilitet. Att aktivt jobba med sätt att effektivisera arbetsprocessen och sprida den kunskapen är andra typer av initiativ som arbetsgivare gärna vill se. Att helt enkelt låta bli att grymta missnöjt vid minsta förändring kan också slå väl ut.

Men helst vill arbetsgivare alltså se initiativ. Det handlar inte bara om vad du gör – utan om att visa hur du tänker, vilka beslut du tar och vilken effekt arbetet får.

Teknisk kompetens är redan i dag hett eftertraktad, även utanför traditionella tech-roller. Att förstå hur AI fungerar – och framför allt hur det kan användas i det egna arbetet – blir allt viktigare för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden, enligt en analys från Inside Higher Ed.

Men det gäller även att förstå att AI inte kan göra allt – i alla fall inte än. Det där med att hantera mänskliga relationer är en sådan sak. För det krävs empati, förmåga att kommunicera och förhandla. Kort sagt förmågan att sälja, skriver företagsrådgivaren Dan Maxwell Jr i en artikel på plattformen Medium.

Det handlar inte om att kränga i traditionell mening, inte heller om att övertala någon, skriver han och tillägger:

”Jag pratar om den djupare, mer mänskliga konsten att influera.”

Att sälja är enligt Maxwell helt enkelt att hjälpa andra människor att ta beslut som de redan funderar på att ta. Det handlar om att ge rätt information på rätt sätt och låta mottagaren ta beslutet.

Rekryterare vittnar om en närmast explosionsartad ökning av AI i rekryteringsprocessen. Kandidater skickar in AI-genererade personliga brev och CV:n, medan rekryterare använder AI för att effektivisera arbetet med att sålla fram lämpliga profiler.

Den här kombinationen har visat sig ha sina brister. Å ena sidan rasar det in AI-genererade, generiska ansökningar där alla ser i princip likadana ut. Å andra sidan riskerar rekryterarnas AI-modeller att gallra bort högkvalificerade kandidater.

Eller så gallrar den fram en kandidat som uppfyller alla krav – men det räcker inte, säger teknikbolaget Teiras personaldirektör Dina Rystedt i en intervju med SvD Näringsliv. Det är som med dejtingapparna.

– Algoritmen kan hitta drömpartnern som klickar i alla boxar, men finns ingen kemi när man ses så händer ingenting.

Så hur gör man då för att inte sållas bort? Det finns ett antal konkreta saker, skriver Jobbcoach.ai:s chefsrekryterare Linda Eriksson i ett blogginlägg.

En sådan sak är att inte spexa till sitt CV. Det må se tråkigt ut, men en klassisk mall är enklast för rekryterarens AI-modell att läsa av. Använd standardiserade rubriker som ”Arbetslivserfarenhet”, ”Utbildning”, ”Kompetenser”, kronologi och ett konventionellt typsnitt.

Börjar du laborera med kolumner och textrutor och egna fyndiga rubriker, är risken stor att AI-modellen inte hittar dina kompetenser eller råkar pussla ihop informationen i ditt CV på fel sätt. Då ökar risken för att du åker i soptunnan, hur kvalificerad du än är för rollen.

Att lägga lite energi på att plocka ut nyckelorden ur jobbannonsen och använda dem i ditt CV ökar också dina chanser att AI-modellen släpper igenom dig till mänskliga händer.

Ingen vet ännu hur AI faktiskt kommer att påverka arbetsmarknaden, men redan nu har människor börjat oroa sig för vad AI egentligen gör med våra hjärnor. Gör det oss dummare?

Majid Fotuhi, professor i neuroplasticitet på Johns Hopkins, säger till Business Insider att det finns en risk att en del av hjärnans funktioner blir långsammare om vi outsourcar alltför mycket av vårt eget tänkande.

Men AI kan också hjälpa oss att vässa viktiga förmågor som kritiskt tänkande och informationshantering om vi använder det rätt.

Gloria Mark, professor i informationsteknik vid University of California Irvine, säger till sajten att det bästa sättet att hålla hjärnan i trim i en AI-värld är att använda den. Läsa utmanande texter eller gå kurser på nätet som kräver fokus under en längre period, till exempel.

– Det handlar mer om livslångt lärande, att återgå till det vi gjorde när vi pluggade för att bygga vår kapacitet.

Eller så är det så enkelt som att alltid skriva det första utkastet till det där mejlet eller rapporten själv, och sedan använda AI-verktyg som ett hjälpmedel för att vässa och förbättra.

Den andelen av teknikoptimisterna som menar att människor och AI kan jobba sida vid sida återkommer ofta till två konkreta slutsatser: specialisera dig och nätverka.

Specialister kommer i allt högre omfattning att bli mer efterfrågade än generalister, enligt flera analyser. AI kan ta över repetitiva och standardiserade göromål inom flera olika områden, men modellerna kommer att ha svårt att specialisera sig på det sätt som en mänsklig expert kan.

Nätverkande, då? Vem du känner kan komma att bli en viktigare faktor än vad du kan. Desto fler kollegor, chefer och arbetsgivare som känner till dig och vet att du är en kreativ, varm och empatisk kollega, desto större är chansen att AI-revolutionen ger dig andra arbetsuppgifter – inte sparken.