Varför rusar våra matpriser mest i Norden?

I januari var den svenska matprisinflationen över 20 procent, högst i Norden och bland de högsta i Europa. Men på livsmedelsproducenternas branschorganisation, Livsmedelsföretagarna, håller chefekonom Carl Eckerdal inte med om att den svenska prisökningen är värst.

– Den senaste tiden har priserna ökat mer i Sverige än i många andra länder, men om vi sätter startpunkten 1,5 år tillbaka, när vi först såg att produktionskostnaderna började stiga, så är skillnaden mot andra länder inte stor, säger han till Omni Ekonomi.

Med Eckerdals sätt att se på det, med en längre tidsperiod, är det i stället Tyskland som utmärker sig med rusande priser.

Carl Eckerdal tryckte själv på larmknappen i ett konjunkturbrev i september 2021 – sex månader innan Rysslands invasion av Ukraina. Han menade att råvarupriserna redan då ökat med 45–80 procent på ett år, och att det ofrånkomligen skulle landa med en smäll i livsmedelsaffärerna.

Frågan har i vart fall blivit en brännhet potatis och en andra förklaringsmodell som återkommer är den bristande konkurrensen på marknaden och den svaga svenska kronan.

Marknaden domineras av Ica, Axfood och Coop som tillsammans har omkring 90 procents marknadsandel. Sverige är inte unikt i att ha en koncentrerad marknad med 3–4 aktörer. Branschen bygger på höga volymer men låga marginaler, vilket gynnar storskalighet. De nordiska länderna dras dessutom med liten befolkning och stora avstånd, vilket driver upp logistikkostnaderna.

Det som sticker ut i internationellt perspektiv är att en av aktörerna – Ica – har halva marknaden och är en av världens mest lönsamma livsmedelskedjor. Med butiks- och grossistverksamheten ligger rörelsemarginalen mellan 6–7 procent.

Som jämförelse har konkurrenten Axfood med kedjorna Willys och Hemköp, en rörelsemarginal på 4 procent. Tesco som är Ica:s brittiska motsvarighet har en rörelsemarginal på drygt 3 procent.

Sammantaget borde det vara dåligt för priserna, som alltid varit bland de högsta i Europa, menar många.

Senast Konkurrensverket djupdök i frågan var 2018. Då konstaterade verket att konkurrensen på marknaden huvudsakligen fungerar väl och att ”konsumenterna har goda förutsättningar att göra aktiva och välinformerade val.”

Så hur ser det ut i dag?

– Tråkigt svar, men det vet vi faktiskt inte, säger Martin Bäckström som är enhetschef på Konkurrensverket till Omni Ekonomi.

Verket har inga synpunkter på prisinflation i sig, men han säger att de i stort kan indikera att det finns möjlighet att ta ut mer pris än vad kostnaderna kräver. Bäckström har gett en grupp forskare i uppdrag att ta reda på det.

En annan faktor bakom den svenska matinflationen anses vara kronkursen som nu gör det billigt att köpa svenska varor, men dyrt att importera utländska varor. Dåliga nyheter för dagligvaruhandel där stora delar av volymerna importeras.

På ett år har kronan tappat över 10 procent i värde mot euron.

Något som talar emot kronhypotesen är att norska kronan har haft en lika svag utveckling som den svenska. Men i Norge toppade inflationen på 12,8 procent redan i oktober och var i januari 11,9 procent.

Nordea chefsanalytiker Torbjörn Isaksson menar dock att det är en haltande jämförelse eftersom den norska marknaden är mer reglerad och stel.

– De justerar till exempel priserna mer sällan, så den jämförelsen går inte att göra rakt av, säger han till TT.

Konjunkturinstitutet kom med en rapport i höstas som inte visade på några oskäliga prisökningar och i slutet på 2023 ska forskarna redovisa sina slutsatser för Martin Bäckström på Konkurrensverket.