Hem

Del 2: Så luras vi av intuition – och knepen för att stå emot

När några av vad som anses vara världens smartaste studenter får vissa typer av räkneuppgifter får de ofta fel, trots att uppgifterna tycks simpla vid en första anblick. Det handlar om frågeställningar som lurar vår intuition och gör att vi gör nästintill automatiska bedömningar – som leder oss vilse.

I den andra delen i vår artikelserie om hur hjärnan påverkar våra investeringsbeslut, djupdyker vi i vårt intuitiva tänkande.

Omni Ekonomi bjuder med dig på en resa genom nervsystemet i tre delar. Andra stoppet: Beslutscentrat.

Då och då blir ett test som kallats för världens kortaste intelligenstest viralt. För några veckor sedan hände det igen. I dess originalform innehåller testet tre enkla frågor, här något modifierade från Harvardpsykologen Steven Pinker i boken ”Rationalitet.”

1. En mobil och ett fodral kostar totalt 110 dollar. Mobilen kostar 100 dollar mer än fodralet. Hur mycket kostar fodralet?

2. Det tar 8 skrivare 8 minuter att skriva ut 8 broschyrer. Hur lång tid skulle det ta för 24 skrivare att skriva ut 24 broschyrer?

3. På ett fält finns en fläck med ogräs. Varje dag fördubblas områdets storlek. Det tar 30 dagar för området att täcka hela fältet. Hur lång tid tog det för området att täcka halva fältet?

Vad svarade du intuitivt, utan att läsa svaret nedan?

Den korrekta lösningen är: Ett fodral kostar 5 dollar, det skulle ta 8 minuter att skriva ut 24 broschyrer och på den 29:e dagen har ogräset täckt halva fältet.

Om du fick fel är du i gott sällskap. När collegestudenter från toppskolorna i USA fick uppgifterna framför sig svarade de flesta fel. Hur är det möjligt att världens smartaste studenter misslyckades att klura ut svaret?

Så räknar du ut de korrekta svaren

Fråga ett. Det viktiga här är att mobilen kostar 100 dollar mer än mobilskalet – oavsett priset på mobilskalet. Korrekt svar är därför att mobilskalet kostar 5 dollar och mobilskalet 105 dollar.

Fråga 2. Grejen här är att förstå att varje maskin tillverkar en pryl på åtta minuter och att antalet maskiner inte påverkar hur lång tid det tar.

Fråga 3. I och med ogräset fördubblas i storlek varje dag, så var det dagen innan som ogräset var hälften så stort, det vill säga den täcker halva området dag 29.

Det har visat sig att det så kallade kognitiva reflektionstestet fångar in aspekter kring rationellt tänkande som ett vanligt intelligensprov helt missar. Enligt testets skapare, Yale-ekonomen Shane Fredrick, avslöjar frågorna en klyfta mellan två kognitiva system. Samma processer som psykologen Daniel Kahneman senare populariserade i boken ”Tänka snabbt och långsamt”, med termerna system 1 och system 2.

Psykologen Daniel Kahneman tar emot frihetsmedaljen från Barack Obama 2013. (Evan Vucci / AP)

Det första sättet att tänka, system 1, handlar om snabba, intuitiva, automatiska bedömningar och beslut som ibland leder oss vilse, och får oss att svara fel. Det andra, system 2, handlar om långsamma, analytiska, koncentrerade beslut som i ovanstående fall krävs för att vi ska ha en möjlighet att svara rätt.

Utmaningen ligger i att växla från det snabba och intuitiva till det långsammare och mer analytiska – eller att kunna hålla båda i luften samtidigt. Det kan man bland annat göra genom att höja insatserna: Vad hade hänt om det verkligen stod något på spel? Låt säga om du hade fått 500 kronor för varje korrekt svar? Då har det visat sig att människor tar längre tid på sig att klura ut problemen och lättare får fram det korrekta svaret på frågorna.

När forskaren som hade tagit fram testet, Shane Fredrick, gick igenom all forskning på området och sammanställde resultaten i ett excelark, stack två mönster ut.

Fem kognitiva biaser att hålla koll på när du investerar

1. Övertro på sin förmåga: Ha en övertro och falsk syn på sin egen förmåga. I en studie fick 300 professionella fondförvaltare svara på frågan om de var bättre än snittet. 74 procent svarade ja, 26 procent att de var medelmåttiga, vilket är en statistisk omöjlighet.

2. Konfirmeringsbias: Enligt många mamman av alla biaser. Personer tenderar att söka efter, komma ihåg information som redan bekräftar deras förutfattade meningar och hypoteser.

3. Förlustaversion: Förluster känns dubbelt så smärtsamma som vinster. Investerare letar efter skäl att behålla sina innehav i onödan eller undviker helt ta risker.

4. Status-quo: Människor föredrar att saker och ting förblir oförändrade. Det kan betyda att en investerare håller fast vid sina befintliga investeringar trots att marknadsförhållandena är förändrade och andra alternativ mer föredelaktiga. Den så kallade fonden Såfa har fått svenskar att pensionsspara utan att behöva välja.

5. Extrapoleringens-bias: Man tror att trenden kommer fortsätta länge, att en akties tidigare utveckling kommer gå i tangentens riktning. Hör ihop med ”spelarens felslut”. En spelare tror att roulettekulan måste landa på rött för att det varit svart flera gånger i rad.

Det ena mönstret var kodat i rött och handlade om tumregler, mentala genvägar. De som presterade sämre på frågorna var mer benägna att ta genvägar och hade svårare att förstå saker som ränta-på-ränta-effekten, de reagerade för starkt på tillgänglig information och sökte bevis för att bekräfta sin förbestämda övertygelse. Enligt Wikipedia verkar det i skrivande stund finnas omkring tvåhundra sådana kognitiva biaser, mentala buggar, som påverkar människor negativt.

Det andra mönstret var kodat i svart och ju bättre personer var på sådana här typ av test, desto tålmodigare tycktes de vara, vilket visade sig viktigt för finansiella beslut. De som var bättre rustade att använda sig av det som Kahneman kallade för ”System 2” hade en förmåga att bland annat avvisa kortsiktiga erbjudanden till förmån för andra som kräver att man väntar eller tar en viss risk. De visade sig också ha en fördel när det kommer till att handla med aktier, värdera aktier och när det gällde att lära sig av tidigare misstag. Att öva upp sin förmåga att använda system 2, ”att tänka långsamt” kan till exempel hjälpa dig att bibehålla en långsiktig investeringsstrategi.

Läs mer

bakgrund
 
Kognitiva reflektionstestet
Wikipedia (en)
The cognitive reflection test (CRT) is a task designed to measure a person's tendency to override an incorrect "gut" response and engage in further reflection to find a correct answer; however, the validity of the assessment as a measure of "cognitive reflection" or "intuitive thinking" is under question. It was first described in 2005 by psychologist Shane Frederick. The CRT has a moderate positive correlation with measures of intelligence, such as the Intelligence Quotient test, and it correlates highly with various measures of mental heuristics. Some research argue that the CRT is actually measuring cognitive abilities (colloquially known as intelligence). Later research showed that the CRT is a multifaceted construct: many start their response with the correct answer, while others fail to solve the test even if they reflect on their intuitive first answer. It has also been argued that suppression of the first answer is not the only factor behind the successful performance on the CRT: numeracy and reflectivity both account for performance.

Forskningsartiklar

Testa dina kunskaper i liknande frågor

1. Om du i en springtävling lyckas passera personen på andra plats, vilken plats är du på då?

2. Av 1 000 människor i en liten stad är 500 medlemmar i en kör. Av dessa 500 medlemmar i en kör är 100 män. Av de 500 invånarna som inte är med i en kör är 300 män. Vad är sannolikheten att en slumpmässigt dragen man är medlem i kören? Ange sannolikheten i procent.

3. Simon bestämde sig för att investera 8 000 pund på aktiemarknaden en dag i början av 2008. Sex månader efter att han investerade, den 17 juli, minskade aktierna han hade köpt med 50 procent. Lyckligtvis för Simon, från 17 juli till 17 oktober, steg aktierna han hade köpt med 75 procent. Vid det här laget har Simon:

1. Gått plus minus noll X. Ligger på plus. 2. Förlorat pengar.

Källa: Thomson och Oppenheimer (2016), Lindskog med flera (2015) och Toplak (2014)

Svaren

1. Plats två 2. 25 procent och 3. 2

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen