Hem
NobelprisetFörklaring

AI-ekonom bland favoriter att ta hem årets ekonomipris

Daron Acemoglu, professor vid MIT och Susan Athey, professor Stanford

På måndag är det dags för den Kungliga vetenskapsakademin att meddela vem eller vilka som tilldelas Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Förra året knep den förre Fed-chefen Ben Bernanke tillsammans med Douglas Diamond och Philip Dybvig priset för sina insatser om bankernas roll vid finanskriser. Sedan dess har en bankkris skakat om, men den utlöste ingen finanskris. Det stora hotet just nu är i stället inflation och räntor.

Handelsprofessorn Micael Dahlén håller heller inte för otroligt att just forskning på räntor och fastighetsmarknad kan ta hem det i år. Även prognosmissar – som nationalekonomer fått utstå spott och spe för sedan inflationen tog alla på sängen – kan ligga bra till, menar han.

Måns Söderbom, professor på Göteborgs universitet, tror mer på politisk ekonomi, men skulle helst se en av de första ”AI-ekonomerna” läsas upp i Sessionssalen.

Räntor, inflation och prognoser

Räntorna har skjutit i höjden vilket har fått det att gunga i fastighetsbranschen, inte minst i Sverige. Micael Dahlén tror att två forskare som gett insikter i bland annat räntecykler och fastighetsmarknader kan ligga bra till för årets pris.

För 25 år sedan skapade Nobuhiro Kiyotaki och John Moore en modell som visar hur till och med små chocker i ekonomin kan rulla som en snöboll tack vare kopplingen mellan fastighetspriser och bristen på utbud av krediter som uppstår i spåren av högre räntor. ”Högaktuella frågeställningar”, konstaterar Dahlén.

Själv skulle han gärna se att George Loewensteins forskning på feltänk i prognosmakande får priset.

– Läget i Sverige och i världen de tre senaste åren vittnar allt för väl om det, säger han.

Nationalekonomin har länge kritiserats för att presentera undermåliga prognosmodeller, inte minst efter pandemin då majoriteten av ekonomerna helt felbedömde hur klibbig inflationen, i spåren av massiva stimulanser och överbelastade leveranskedjor, skulle vara.

Loewenstein var en av de första att kombinera beteendevetenskap och nationalekonomi och är mest känd för sin forskning på så kallad ”affective forecasting” – tendensen att ta beslut i dag baserat på hur vi tror att vi kommer att känna i framtiden.

Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan i Stockholm och Måns Söderbom, professor på Handelshögskolan i Göteborg (TT/Jessica Oscarsson)

Artificiell intelligens och tech-ekonomi

Året stora tema har varit AI. Förutom att det fått bolagen i sektorn att rusa på börserna har diskussionerna om effekter på arbetsmarknad och ekonomin gått höga. Måns Söderbom är professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och han skulle gärna se att Stanfords Susan Athey får priset i år.

– Hon var en av de första ”tech-ekonomerna” som fick genomslag inom nationalekonomi, och mycket av hennes forskning kopplar till samhällets digitalisering, säger Söderbom.

Susan Athey, professor Stanford (CHRISTOPHER MICHEL)

Med sin forskning på digitaliseringens ekonomi och skärningspunkten mellan maskininlärning och ekonometri ligger hon minst sagt rätt i trend.

– Hon överför vetenskap till verklig påverkan på världen, säger hennes Stanford-kollega Matthew Gentzkow i en intervju med IMF.

bakgrund
 
Ekonometri
Wikipedia (sv)
Ekonometri är användning av statistiska och liknande metoder vid studier av nationalekonomiska företeelser i syfte att empiriskt analysera och utveckla ekonomiska teorier. Ekonometrin analyserar ekonomiska samband som används för att göra ekonomiska prognoser. Sådan information används ibland av regeringar för att fatta ekonomiska beslut om skattesatser, bidragsnivåer eller andra subventioner, samt av företag som hjälp vid beslut om priser, lagerstorlek och produktion.Den används dock främst av nationalekonomer för att studera samband mellan olika ekonomiska variabler, exempelvis förhållandet mellan inkomst och konsumtion. Många ekonometriska metoder liknar vanliga statistiska modeller. Det som skiljer ekonometri från andra statistiska metoder är karaktären av ekonomiska data. Ekonomiska data är generellt sett observerade, och kommer sällan från kontrollerade experiment. Eftersom individer i en ekonomi påverkar varandra tenderar observerade data att återspegla ekonomiska jämviktsvillkor istället för enkla beteenderelationer baserade på preferenser eller teknik.

”Jämställdhet och jämlikhet är dessvärre ständigt aktuell”

Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan i Stockholm

Människa och samhälle

Måns Söderbom tror även att det kan vara dags för någon inom politisk ekonomi att få priset och här finns ett namn som brukar återkomma bland förhandstipsen.

– Inom det området framstår Daron Acemoglu vid MIT som den mest lysande stjärnan under de senaste 25 åren, så jag tippar på att han får det, säger han.

När Omni Ekonomi frågade experterna för två år sedan tippade Hubert Fromlet, seniorprofessor vid Linnéuniversitetet, att Acemoglu skulle få priset och när Ekonomistas ordnade en omröstning förra året de flesta att han skulle ta hem medaljen.

Acemoglu är kanske mest känd för boken Why Nations Fail om som han skrev tillsammans med James A. Robinson 2012. Boken ställer sig frågan varför nationer utvecklas olika – varför är vissa länder rika och andra fattiga?

Daron Acemoglu, professor vid MIT (Lars Pehrson/SvD/TT)

Micael Dahlén dammar av två andra kandidater som han har tippat tidigare – Claudia Goldin och Paul Slovic.

– Claudia Goldins forskning om arbetsmarknader och jämställdhet och jämlikhet är dessvärre ständigt aktuell och lär bli än mer så nu när arbetsmarknaderna blir genomlysta av AI, säger handelsprofessorn.

Paul Slovic är i grund och botten professor i psykologi och forskar på hur människor prioriterar risk och värderar liv och hälsa.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen