Hem
Börsåret 2025Förklaring

Amerikanska ETF:er investerar ”anti-woke” – det här handlar det om

Sedan Donald Trump återigen blev president har han gått hårt åt jämställdhetsprinciperna i näringslivet och akademin. (Julia Demaree Nikhinson / AP)

Principer om mångfald och jämlikhet har blivit en del av konflikten bland de amerikanska väljarna sedan Donald Trump återigen blev president. Nu försöker fondförvaltare slå mynt av splittringen genom så kallade anti-woke-investeringar.

Men analytikerna är skeptiska.

Det här är USA:s nya investeringsfluga.

Vad menas med ”anti-woke”-investeringar?

Det är den ”nya” termen som beskriver investeringar i bolag som inte har några uttalade jämställdhets- eller diversifieringsmål. I USA har idén fått viss spridning efter att Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet och ganska omgående började gå hårt åt näringslivets och akademins jämställdhetsprinciper. DEI – kort för ”diversity, equity, inclusion”, på svenska mångfald, rättvisa och inkludering – har blivit något av ett skällsord i den amerikanska högern under Trumps andra mandatperiod.

James Fishback är en investerare som gjort ett stort nummer av sin ”anti-woke”-strategi. Hans fondbolag Azoria Partners har satt ihop en börshandlad fond, en ETF, som skuggar S&P 500 – förutom 37 bolag som har uttalade mångfalds- och jämställdhetskvoter. ETF:en, med kortnamnet SPXM, noterades i början av juli.

Axplock av bolag som ratats i Meritocracy ETF

Starbucks: +2,7%

Nike: –11,9%

Airbnb: +8,2%

Intel: +3,1%

Marriott: –1,1%

Coca-Cola: +9,4%

***

S&P 500: +8,6%

Fotnot: YTD från stängningskurser den 28 juli 2025, inhämtade från Infront.

Strategin är rätt enkel.

– Man driver sitt företag genom att anställa de bästa och smartaste, oavsett hur de ser ut eller var de kommer ifrån, sa han i en intervju med DI-podden ”Den nya ekonomin” i februari.

SPXM är inte heller den enda ETF:en med ”anti-woke”-inriktning. Sedan tidigare finns börshandlade fonder som American Conservative Values ETF och Point Bridge America First ETF – den senare med kortnamnet MAGA.

Hur har investeringsstrategin tagits emot?

Det finns alltid investerare som dras till nischade investeringsprodukter, särskilt om de omsvärmas av ett tilltalande narrativ som dessutom passar den egna världsbilden. Det säger fondjätten Morningstars analytiker Bryan Armour till USA Today.

– Min gissning är att det kommer att finnas viss aptit för den här typen av ETF:er. Men investerare gör bäst i att hålla isär investeringar och politik.

Frågar man James Fishback finns det däremot en stor aptit för ”anti-woke”-investeringar och han tycker absolut inte att investerare bör hålla politiken utanför portföljen.

”Jag har svårt att tro att jämställdhetsrelaterade personalmål kan länkas samman med att en aktie underpresterar”

Bryan Armour, analytiker Morningstar

– Amerikaner, oavsett om de röstade för president Trump eller inte, vill inte investera i bolag som deltar i ”woke”-experiment, sa han till Financial Times i december.

I en intervju med USA Today lyfter han fram sin egen analys, som han menar visat att DEI-principer ”sannolikt” ligger bakom kräftgången för de 37 aktier han ratat i sin fond.

Analytiker är skeptiska till sambandet – däribland Morningstars Bryan Armour.

– Jag har svårt att tro att jämställdhetsrelaterade personalmål kan länkas samman med att en aktie underpresterar, säger han till sajten.

Hur väl lirar strategin med verkligheten?

Konceptet meritokrati har genom åren kritiserats för att avfärda allvarlig systematisk rasism och sexism. Forskning har visat att människor i ledande ställning tenderar att främst anställa personer som liknar dem själva – vilket används som en förklaring till varför en stor del av världens toppchefer är vita män i en viss ålder och med en viss socioekonomisk bakgrund.

”Studier visar att personer med samma meriter får olika respons beroende på kön, ålder, hudfärg eller namn. Skulle vi faktiskt tillämpa meritokratiska principer fullt ut så skulle andelen kvinnor i ledande positioner öka markant”, skriver jämställdhetsstiftelsen Allbrights vd Amanda Lundeteg och analytiker Jesper Lundquist i ett mejl till Omni Ekonomi.

Amanda Lundeteg, vd för jämställdhetsstiftelsen Allbright. (Veronica Johansson/SvD/TT / Svenska Dagbladet)

Samtidigt är möjligheten att skaffa sig meriter inte heller jämt fördelad, påpekar de, utan påverkas ofta av exempelvis föräldrarnas bakgrund.

Antagandet att uttalade DEI-principer skulle utesluta meritokrati är också bakvänt, menar de.

”DEI handlar just om att säkerställa att kompetens får slå igenom. Det handlar om att rensa bort bias i rekrytering, skapa rättvisa urvalsprocesser och sätta mål som bättre speglar den faktiska kompetenspoolen.”

Det finns samtidigt omfattande forskning som visar på fördelarna med jämställdhet och mångfald i styrelser och ledningsgrupper. Framför allt pekar resultaten mot att arbetsplatser med uttalat fokus på jämlikhet och mångfald har mindre personalomsättning och mer välmående personal.

”DEI handlar just om att säkerställa att kompetens får slå igenom”

Amanda Lundeteg, vd Allbright

Enligt en färsk undersökning från den internationella ledarskapskonsulten Egon Zehnder uppger 94 procent av styrelseledamöter världen över att det är en strategisk prioritering att ”omfamna olika synvinklar”. 90 procent uppger samtidigt att det leder till bättre beslutsfattande.

Amanda Lundeteg och Jesper Lundquist pekar också på studier från bland annat konsultjättarna McKinsey och Boston Consulting Group samt det prestigefulla universitetet Harvard. Deras studier har visat på samband mellan mångfald och jämställdhet, och innovationskraft och långsiktig tillväxt.

”Dessutom har man sett att börsen reagerar negativt när företag nedprioriterar DEI, vilket i sig säger en hel del om hur marknaden värderar dessa frågor.”

Så, hur har det gått?

Fishbacks Meritocracy ETF är i skrivande stund bara drygt fyra veckor gammal på börsen, och har under den tiden klättrat knappt 1,5 procent. S&P 500 har under samma tidsperiod lyft omkring 3,5 procent.

De lite äldre fonderna, som exempelvis MAGA ETF, har presterat betydligt bättre över en längre tidsperiod, i alla fall om man jämför med ett viktat S&P 500.

Inte så illa, kanske. Men ett av problemen med ”anti-woke”-fonderna är att de är förhållandevis dyra, konstaterar Wall Street Journal. MAGA ETF har en så kallad kostnadskvot på 0,72 procent. En investering på 10 000 dollar skulle således kunna resultera i en avgift på 75 dollar per år. Det kan jämföras med runt 3 dollar per år för en ”vanlig” indexfond.

(Seth Wenig / AP)

James Fishbacks Meritocracy ETF har å sin sida en kostnadskvot på 0,47 procent – vilket för en investerare som lägger in 10 000 dollar skulle resultera i omkring 48 dollar i avgift efter ett år. Men även om det är lägre än andra konservativa ETF:er, måste de exkluderade bolagen enligt Armour ”underprestera rejält” för att väga upp för den saftiga avgiften.

Fler ”anti-woke”-ETF:er lär också dyka upp, spår finansprofessorn Jay Ritter. Men bara de största kommer att överleva.

– Varje år tvingas många små ETF:er stänga eller gå ihop, eftersom det inte finns tillräckligt med likviditet för att locka investerare och täcka kostnaderna för att driva fonden.

Fishback uppger sig vara medveten om att han tar en stor risk med sin strategi.

– De nästkommande åren kommer att visa om det var en framgång eller inte, säger han till USA Today.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen