”Avtalet ingen hole-in-one – men ger bättre sikt framåt”
Efter toppmötet på golfklubben stod det i helgen klart att USA och EU har nått någon form av konsensus i handelsfrågan. Avtalet är efterlängtat, men det är knappast någon hole-in-one, skriver entreprenören Karin O’Connor i en gästkrönika.
Tullavtalet mellan USA och EU blev klart i går. Äntligen. Det satt hårt inne, men plötsligt föll de sista bitarna på plats. För att citera en nöjd Donald Trump: "Det är den största överenskommelsen av alla." Även om vi inte kan andas ut än, så är avtalet ett stort steg framåt. Mötet mellan den amerikanska presidenten Donald Trump och EU:s ordförande Ursula von der Leyen hölls på en gråmulen golfbana i Skottland, av alla ställen. Kanske var det symboliskt? För att ro avtalet i hamn krävdes både uthållighet och precision, precis som i golf. Konflikten har verkligen varit ett utdraget spel och med många slag i luften.
Så, vad innebär den här överenskommelsen? Ja, den är inte direkt en hole-in-one, utan snarare en birdie. På golfspråk kan det översättas med "lite mitt emellan", alltså det kunde varit både bättre och sämre. USA:s tullar på varor från EU kommer att ligga på 15 procent, vilket är bättre än de 25 procent som gällde för bilar tidigare. Samtidigt är det långt ifrån den frihandel många hade hoppats på.
Men, det slutar inte där. EU har även gått med på att köpa amerikansk energi för 750 miljarder dollar och investera i USA för ytterligare 600 miljarder dollar. Dessutom öppnas EU-ländernas marknader för tullfri handel med USA, och USA ska även köpa en ”betydande” mängd militärutrustning. Det skapar goda förutsättningar för europeisk industri.
Vad betyder det för marknaden? Ja, det innebär en viss stabilitet, som Ursula von der Leyen sa. Förutsägbarhet. Och, för många företag på båda sidor om Atlanten är det välkommet. Vi har levt i turbulens alldeles för länge, vilket har lamslagit många exportberoende företag. Resultatet har blivit uppskjutna investeringar, svajiga finansmarknader och stigande arbetslöshet. Den långsiktiga effekten av tullavtalet kommer dock att vara avgörande för hur relationerna mellan USA och EU utvecklas framöver. För Sverige, där nästan 9 procent av exporten går till USA, innebär avtalet både möjligheter och utmaningar. Särskilt svenska bil- och teknikföretag kommer att behöva navigera i ett landskap där tullkostnader och valutakursförändringar kan påverka deras konkurrenskraft på marknaden.
Men, det finns också vinnare som det inte pratas så mycket om. Tullar på 15 procent är i princip som en prishöjning med 15 procent på varor som skickas från EU till USA. Men, med tanke på att den svenska kronan har stärkts mot dollarn med cirka 14 procent sedan årets början, så blir den faktiska effekten minimal. Förutsatt att handeln sker i amerikanska dollar eller euro, för att sedan växlas in till svenska kronor. Det är nästan som att vinden plötsligt blåser åt rätt håll på golfbanan, och vi slipper de största vattenhindren.
För EU innebär avtalet en chans att stärka sina relationer med USA, samtidigt som det ger möjlighet att diversifiera energiinköp och minska beroendet av Ryssland. Köpet av amerikansk energi är ett smart drag för att öka säkerheten på energiområdet, men det innebär också att EU behöver hitta långsiktiga lösningar för att säkerställa att dessa investeringar inte leder till förhöjda energipriser för både företag och hushåll.
Trots avtalet, finns det många frågetecken. Hur ser detaljerna ut? Hur snabbt ska de nya reglerna implementeras? Kommer avtalet att hålla på lång sikt, eller är vi bara en tweet bort från nästa handelsbråk?
Så, även om gårdagens historiska tullavtal kanske inte är något vi jublar åt, kan vi nu börja titta mer framåt. Men, precis som på golfbanan, beror mycket fortfarande på hur spelet utvecklar sig framöver.
Bakgrund | Karin O’Connor
• Entreprenör, har varit med bakom kulisserna på SVT-programmet ”Draknästet” under fyra säsonger
• Ekonomijournalist, författare och finansanalytiker
• Skriver brett om makroekonomi, ledarskap, trender och entreprenörskap varannan fredag
Fotnot: Skribenten representerar sig själv och är aktör med egna intressen på marknaden.