Hem
EU:s bensinbilsförbudFörklaring

Tyska billobbyn tvingade EU att böja sig – det här betyder slopade förbudet

(Michael Probst / AP)

EU hade ambitiösa mål: 2035 skulle alla nya fordon som såldes inom unionen ha noll utsläpp av koldioxid.

Biljättarna i Tyskland och andra delar av Europa bröstade upp sig och nu backar Bryssel. Ett steg i alla fall.

Det här innebär EU-kommissionens nya förslag.

Vad är nytt?

EU-kommissionens förslag innehåller en hel rad justeringar, men det finns två punkter som pekats ut som särskilt viktiga.

För det första: I stället för ett totalt utsläppsförbud för nya bilar sålda inom unionen från och med 2035, föreslår EU-kommissionen att nya fordon måste kapa utsläppen med 90 procent räknat från 2021 års nivåer.

Det innebär i praktiken att elhybrider och bensindrivna stödmotorer, så kallade räckviddsförlängare, fortsatt får säljas även efter 2035.

För det andra vill kommissionen ge branschen lite lösare tyglar i regelefterlevnaden. Inga böter kommer att krävas in av den som inte lever upp till reglerna dag ett. I stället går man efter snittet under en utvärderingsperiod på fem år.

Hampus Engellau, fordonsanalytiker på Handelsbanken. (Handelsbanken press)

Förslaget har måhända föga förvånande glatt Europas fordonsjättar. ”Pragmatiskt, ekonomiskt sunt och i linje med marknadsklimatet”, var till exempel Volkswagens kommentar.

På det hela taget försöker kommissionen göra om och göra rätt, menar Handelsbankens fordonsanalytiker Hampus Engellau.

– Man har byggt en väldigt fördyrande och omfattande byråkrati kring det här, så nu försöker man minska pressen på biltillverkarna, säger han till Omni Ekonomi.

Varför kommer det nu?

Europa gick ut hårt med sina gröna ambitioner. Lite väl hårt, ansåg bland annat EU:s fordonsnav Tyskland och Italien.

USA har under Donald Trump gått åt motsatt riktning och bland annat kapat skattereduktioner för elbilar. Kina, å sin sida, har satsat fullt ut på el – och har haft gott om spelrum att göra det, när Europas biltillverkare haft EU-reglerna som en black om foten, menar Hampus Engellau.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. (Virginia Mayo / AP)

Konkurrensen från Kina är det som skrämmer Bryssel, säger han.

– Ändringsförslaget här är EU:s räddningsplan för de tyska och italienska biltillverkarna.

Klart är att EU:s gir kommer efter påtryckningar från framför allt den tyska fordonsindustrin.

Hampus Engellau menar att biljättarna ute i unionen sannolikt förklarat för EU-kommissionen att fordonsbranschen sysselsätter 14 miljoner människor i unionen. Ett tvärkast till 100 procent el innebär att 30 procent av dessa 14 miljoner blir av med jobbet, när service- och eftermarknaden till stor del försvinner.

– Elbilar har inte samma behov av service- och reservdelsaffär, inte samma typ av rörliga komponenter. Det är ungefär som att serva en elvisp, säger han.

Bryssel har därför sannolikt lyssnat på klagolåten från fordonshubbarna i Wolfsburg och Emilia-Romagna.

– Man vill nog bevara industrin och jag tror att sysselsättningsargumentet har vägt tungt.

Volvo Cars då?

Volvo Cars var tidigt ute med fokus på elektrifiering. När konkurrenterna – som ofta är erkänt duktigare på att bygga förbränningsmotorer – nu får mer tid på sig att komma ikapp, riskerar Volvo Cars att bli av med sitt försprång, menar Hampus Engellau.

Strategin på längre sikt är dock inte dålig. Dessutom kan Volvo Cars sälja utsläppskrediter till konkurrenterna och upprätthålla intjäningen, säger han.

– Det behöver inte alls bara vara negativt.

Volvo Cars själva riktar skarp kritik mot EU efter beskedet. Kommissionens drag riskerar att ”undergräva Europas konkurrenskraft under många år”, skriver biltillverkarens presschef Kristin Boldemann Wester i en kommentar till Affärsvärlden.

Vad betyder det för elektrifieringen?

Förslaget är en ”tragisk seger” för den traditionella fordonsindustrin, menar Dominic Phinn, chef för transportfrågor vid klimatorganisationen Climate Group.

– Att urvattna utfasningen av bensin- och dieselmotorer sticker i ögonen på Europas ledande bolag, som investerat miljarder i elfordon och är i desperat behov av stabiliteten från utfasningen, säger han enligt Reuters.

William Todts, chef vid lobbygruppen T&E, som arbetar för utsläppsfria transporter, menar att EU försöker köpa sig tid i det första racet när Kina redan har påbörjat det andra.

– Varenda euro som satsas på hybrider är en euro som inte satsas på elbilar, medan Kina utökar försprånget, säger han till nyhetsbyrån.

Volkswagens fabrik i tyska Dresden. (Matthias Schrader / AP)

Hampus Engellau tolkar tvärtom förslaget som ett andningshål för industrin i stort, ett sätt att stärka konkurrenskraften och hinna ikapp elektrifieringen.

Tekniken blir billigare och prestandan bättre, och i sinom tid kommer förbränningsmotorer att vara relativt sett mindre lönsamma än elbilar att tillverka. De 10 procent tillåtna förbränningsmotorer som EU-kommissionen föreslår, lär därmed inte behövas på längre sikt, tror han.

– Med tanke på hastigheten i utvecklingen av batterier och energidensiteten, tror jag att det kommer vara en konkurrensnackdel att tro att man ska sälja bensinbilar 2035.

Andra oroar sig för att lättnaderna i utsläppskraven kan underminera investeringar i teknologin, däribland den svenska elbilstillverkaren Polestars vd Michael Lohscheller.

– Att gå från ett 100-procentsmål till 90 procent kan verka litet, men om vi backar nu kommer vi inte bara att skada klimatet. Vi kommer skada Europas förmåga att konkurrera, säger han enligt Reuters.

Vad händer nu?

Det EU-kommissionen presenterat är bara ett förslag, som nu ska processas och godkännas i både parlamentet och av medlemsländerna. Förslaget har redan fått stöd av Manfred Weber, ledare för den största gruppen i parlamentet, EPP – en viktig spelare om kommissionen ska få sin vilja igenom.

Weber har redan tidigare uttryckt sitt stöd för kommissionens lättnader och ställt sig kritisk till det befintliga totalförbudet mot förbränningsmotorer.

– Det var ett allvarligt industripolitiskt misstag, säger han till Reuters.

EU-kommissionens förslag i korthet

• 90 procent av alla nysålda fordon 2035 ska ha noll utsläpp vid avgasröret. Det innebär en ”ventil” på 10 procent jämfört med tidigare totalförbud.

• Kriteriet för att få åberopa ”ventilen” är att tillverkarna gottgör utsläppen på andra sätt, genom exempelvis användning av biobränslen eller grönt närproducerat stål.

• Nya bilar som säljs till företag ska beläggas med bindande elektrifieringsmål anpassat för respektive medlemslands BNP per capita, med undantag för små och medelstora företag.

• Små elbilar ska få ”extrapoäng” i utsläppskalkylerna, där varje försäljning ska räknas som 1,3 försäljningar.

• Kommersiella fordon, som skåpbilar, ska minska utsläppen med 40 procent fram till 2030, i stället för 50 procent enligt nuvarande regler. Sänkningen ska implementeras under en övergångsperiod på tre år.

• Regelefterlevnaden ska bedömas av snittutsläppen under en femårsperiod, i stället för från dag ett.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen