Då staten drog på sig de stora spenderbyxorna

80 miljarder kronor. Så stort var det så kallade reformutrymmet när Tidöpartierna la sin budgetproposition för 2026. ”Nu ska det bli billigare att vara svensk”, var kärnan i budskapet från finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Men ekonomerna var skeptiska.

Omni Ekonomi tittar tillbaka på några av de händelser som präglade ekonomiåret 2025.

En och annan hajade till när finansministern meddelade reformutrymmet för budgetpropositionen 2026.

Konjunkturinstitutet hade räknat fram att det fanns 34 miljarder kronor för regeringen att spela med. Storbankerna trodde att utrymmet på totalen skulle landa på någonstans kring 50-70 miljarder kronor. Inför 2025 års budget framhöll Svantesson vikten av att ta det lilla lugna med satsningarna, för att inte riskera att elda på en redan galopperande inflationstakt.

Sedan dess har inflationen visserligen kommit ner till normalare nivåer, men en del bedömare rekommenderade ändå viss måttlighet för att inte råka sätta snöbollen i rullning igen.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna var av annan åsikt. Sverige befinner sig i en envis lågkonjunktur som måste brytas med alla tillgängliga medel, var motiveringen. 80 miljarder kronor ansågs således vara en rimlig nivå.

Det var inte utan att det bland gemene tyckare drogs paralleller till det faktum att det är val nästa år.

Att lite drygt 60 procent av reformutrymmet ska backas upp med lånade pengar föll inte heller i alldeles god jord hos alla.

Frågan om det är klokt att kasta en hög lånade miljarder på svenskarna ställdes av både en och två mer kritiska ekonomer. Lars Calmfors, professor emeritus, var en av de som ifrågasatte saken.

I en intervju med Omni Ekonomi ställde han sig minst sagt fundersam till en rad saker, inte minst hur drastiskt tonläget har förändrats gällande upplåning. Bara ett år tidigare hade Moderaterna framhållit att man inte ville utsätta Sveriges så hyllade statsfinanser för något sorts ”låneexperiment”, genom att ersätta dagens överskottsmål med ett underskottsmål som enligt anhängare – däribland ovan nämnde professor Calmfors – skulle öppna för strategiska investeringar.

Klipp till 2025. Regeringen vill låna upp lite drygt 50 miljarder kronor till höstbudgeten. Sedan tidigare har man bestämt sig för att rusta upp försvaret för 300 lånade miljarder. Och så tillkommer även de lånade miljarderna till Ukraina.

Det blir rätt stora lån för en regering som inte vill ha ett låneexperiment, konstaterade Lars Calmfors i intervjun med Omni Ekonomi. Signalvärdet oroade professorn.

– Man säger en sak och gör en annan, man tar inte riktigt målen på allvar.

Det riskerar bli bekymmersamt framgent, menade han. Politik är ju som bekant en förtroendebransch.

Så vad ska då alla dessa pengar gå till?

En av de största satsningarna i Tidöpartiernas förslag, i kronor och ören räknat, är den sänkta matmomsen. Från och med den 1 april nästa år ska matmomsen halveras från dagens 12 procent. Halveringen ska fortgå ända fram till årsskiftet 2027/2028.

Det kommer leda till omedelbar lättnad för hårt pressade hushåll, proklamerade regeringen. Men inte heller här lät sig kritikerna bevekas.

För trubbigt, för dyrt och för sent, var några av utlåtandena som fälldes från ekonomhåll. ”Det är ju nu det behövs, inte 2027”, menade några. Dessutom är sänkningen närmast att betrakta som en permanent halvering, enligt bland andra Nordeas chefekonom Annika Winsth.

– Det är i häradet 20-25 miljarder kronor och det tar man på ett bräde utan diskussion. Det blir väldigt svårt för andra partier att inte haka på inför valet och jättesvårt för vilken partiledare som helst att säga att man vill höja den igen, sa hon till Omni Ekonomi i samband med att sänkningen presenterades.

Men andra såg trots allt nyttan med satsningen. Dahlgren Capitals chefsstrateg Klas Eklund, till exempel. I en intervju med Affärsvärlden tolkade han momssänkningen som potentiellt gynnsamt för hushållens psykologiska konsumtionsreservationer.

Tidöpartiernas målsättning med budgeten är att få loss Sverige ur lågkonjunkturen. Kommer det att lyckas? Ja, tror Eklund. Det är så många faktorer som spelar in positivt för hushållskassorna. Eller som han själv uttryckte saken:

– Det vore väl själva fan om inte allt detta sammantaget skulle få livsandarna att vakna.