Hem
MaktskiftetFörklaring

Därför flockas techmiljardärerna för att kyssa Trumps hand

Den 20 januari kommer Donald Trump invigas som amerikansk president för andra gången. Landets techmiljardärer är måna om att se till att de får en god relation till honom. (Alex Brandon / AP)

Elon Musk var först ut med att öppet böja knä för Donald Trump. Och han har redan tjänat stort på det.

Sedan dess har USA:s techmiljardärer – från Mark Zuckerberg till Jeff Bezos – så när som på sprungit ikapp ner till Trumpfästet Mar-a-Lago för att med pengar och lovord kyssa den inkommande presidentens hand.

Hur mycket kan de egentligen tjäna på det?

Vad håller de på med?

Sedan Donald Trump vann valet har USA:s techmiljardärer i princip flockats för att få till ett möte med den blivande presidenten.

Facebookgrundaren Mark Zuckerberg var – med undantag för Trumps nya personliga vapendragare Elon Musk – i slutet av november först med att vallfärda ner till Trumps lyxresidens i Mar-a-Lago i Florida för att bryta bröd med honom.

– Han har varit tydlig med att han vill stötta USA:s förnyelse under Trumps ledning, förklarade Stephen Miller, som kommer bli Trumps vice stabschef i den nya regeringen, för Fox News efter middagen.

Googles vd Sundar Pichai och Amazons grundare Jeff Bezos har också checkat in senaste veckorna.

Jeff Bezos är världens näst rikaste person, efter Elon Musk. Under den amerikanska valkampanjen förbjöd han sin tidning, The Washington Post, att ställa sig bakom Demokraternas kandidat Kamala Harris. Det spekulerades i att beslutet togs i egenintresse. (Evan Agostini / AP)

Såväl Meta, moderbolaget till Facebook och Instagram, som Amazon har redan uppgett att de tänker donera en miljon dollar var till Trumps presidentinvigning. Det är i och för sig inte ovanligt för sådana här bolagsjättar att skänka pengar till nya presidenter för att se till att man får goda relationer framöver, men det är rejält mycket mer än vad de skänkte förra gången.

Samtliga var även snabba med att gratulera honom på sociala medier till valvinsten.

Kontrasten är alltså stor jämfört med Trumps första mandatperiod, då han beskrev techbolagen och deras toppar som några av sina värsta fienden.

Hjälper det verkligen att smöra för Trump?

Om man tittar på exemplet Elon Musk, det vill säga världens rikaste man och grundaren av Tesla och Space X, så gör det ju bevisligen det.

Så sent som för två år sedan kallade Trump miljardären för en lögnaktig ”skitsnackare”, varpå Musk tweetade att: ” Jag hatar inte killen, men det är dags för Trump att lägga hatten på hyllan och segla in i solnedgången.”

Men det var då, innan Musk gjorde lappkast och svor sin trohetsed till Trump. Nu är de två av allt att döma bästa vänner, och Musk är på väg in i Trumps regering som landets nya ”spar-tsar”.

Musk och Trumps relation beskrivs av amerikanska medier som en ”bromance”. På bilden syns de tillsammans i staden Butler, i Pennsylvania, där Trump utsattes för ett mordförsök i somras. (Alex Brandon / AP)

Oscar Winberg, som forskar om amerikansk media och politik vid Åbo universitet, säger att sådana här helomvändningar, särskilt offentliga sådana och som blandas upp med lite förödmjukelse, är något som går hem hos Trump.

– Och det kan belönas väldigt stort, säger han.

Han pekar på ett annat praktexempel: den blivande vicepresidenten JD Vance.

– Bara för några år sedan var han oerhört kritisk till Trump och jämförde honom till och med med Adolf Hitler. Nu har han visat att han kan gå i Trumps led och har belönats med titeln vice president.

Rent konkret då, vad är de ute efter?

Först och främst vill de se till att de inte längre står på Trumps fiendelista.

Ända sedan han förlorade förra valet har Trump raljerat mot vad han kallar ”den inre fienden”, som han lovat att jaga fatt och hämnas på när han intar Vita huset i januari.

Högst upp på listan står såklart personer som Trumpkritikern och republikanen Liz Cheney som var med och ledde utredningen om stormningen av Kapitolium 2021, och som sedan gav sitt stöd till demokraten Kamala Harris under valrörelsen. Andra han har i kikarsiktet är hans förra motståndare Hillary Clinton och den före detta talmannen Nancy Pelosi, som två gånger lett försök ställa honom inför riksrätt.

”Kommer inte vara business as usual”

Oscar Winberg, forskare i amerikansk media och politik vid Åbo universitet

Men många av techbolagstopparna har – i alla fall periodvis – också legat pyrt till hos Trump, och de har därför all anledning att försöka stryka honom medhårs.

Zuckerberg, till exempel, stängde av Trump från både Facebook och Instagram efter Kapitoliumstormningen, och Bezos, som äger The Washington Post, upprörde på grund av tidningens kritiska rapportering av Trump under hans första mandat.

Oscar Winberg beskriver Trumps kommande presidentskap som en period nästan helt utan ”bromsklossar och säkerhetsbälten”.

– Det kommer inte vara ”business as usual”, påpekar han.

Såväl Jeff Bezos som Elon Musk satsar stort på rymdresor, och båda hoppas på stöd från Trump i sina projekt. På bilden syns en raket som tillhör Bezos rymdföretag Kuiper. (Terry Renna / AP)

I en bok som Trump gav ut en månad efter mordförsöket på honom i Butler, Pennsylvania, i somras uttryckte han exempelvis fortsatt agg mot Zuckerberg, och menade på att han ”styrt” Facebook emot honom under valet 2020.

Om det hände igen, skrev han, skulle Facebookgrundaren ”tillbringa resten av sitt liv i fängelse”.

Men mycket handlar såklart också om rena affärer.

Google, till exempel, hotas av att styckas upp efter att sökjätten dömts för sin monopolställning, och skulle säkerligen välkomna lite hjälp uppifrån.

För Bezos del handlar det om att hans egna rymdbolag, Kuiper, inte ska särbehandlas och hamna på efterkälken på grund av Trumps ”bromance” med konkurrenten och Space X-ägaren Musk.

Och vad gäller Musk står även elbilar på spel, där han enligt CNN förespråkar den inkommande presidentens planer på att stryka subventioner och annat som införts av Joe Biden och som gjort att konkurrensen för Tesla hårdnat rejält den senaste tiden.

Stöttar de verkligen Trump och hans politik på riktigt?

Njae, menar Oscar Winberg, och understryker att det finns ett väldigt tydligt före och ett efter den 5 november, då Donald Trump förkunnades som segrare i amerikanska presidentvalet.

Det största beviset för det är att de – med ännu ett undantag för Elon Musk – inte nådde ut till till Trump offentligt förrän efter valet var avgjort.

Och, säger han:

– Det är en väldigt stor skillnad på om någon träffar Donald Trump eller representanter för den kommande administrationen i rollen som företagsledare.

Till syvende och sist handlar det mer om att försöka anta en smart politisk strategi som kommer att gynna deras bolag än att att försvara personliga värderingar och ideal, säger han.

– De måste prioritera, och då kanske det ena kommer före det andra.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen