Hem
Utvecklingen av AILångläsning

Del 2: Så blev Altman och Musk bittra fiender

Del två i Omni Ekonomis artikelserie om AI-genombrottet handlar om två stora strider som utspelas i Silicon Valley. Den ena striden står mellan två tidigare parhästar. Den andra mellan en sökmotorjätte och ett bolag som plötsligt blivit coolt igen.

I tre exklusiva delar berättar Omni Ekonomi om det som har kallats för ett Iphone-ögonblick. Om personerna bakom AI-revolutionen, hur det kommer att påverka våra liv, riskerna och möjligheterna. När Steve Jobs visade upp den första smartmobilen år 2007 var det en revolution för hur vi interagerar med teknologi och varandra. Nu står artificiell intelligens, AI, inför samma språng.

Peter Lee, en av toppcheferna på Microsoft, har jämfört processen att värva en riktigt bra AI-researcher med den som NFL-lagen genomgår när de scoutar framtida quarterback-stjärnor.

Det som skulle bli Open AI började lite så. Eller egentligen började det som en lista. En lista på de bästa programmerarna i världen – drömvärvningarna – om vi ska hålla fast vid sportjämförelsen. Det var Yoshua Bengio som satte ihop listan. Han är professor i datavetenskap på Montreal University och en nyckelfigur inom deep learning.

Frågan kom från en av dem som var med och grundade Open AI tillsammans med bland annat Sam Altman och Elon Musk: Greg Brockman. De hade problem att hitta quarterbackar till sin nya AI-satsning. På Brockmans uppmaning satte Bengio upp en lista med sina favoriter, skriver Wired i ett reportage från Open AI:s tidiga dagar.

Yoshua Bengio är en kanadensisk professor i datavetenskap och ses som en nyckelfigur inom neurala nätverk och deep learning. (By Maryse Boyce, CC BY 4.0)

Brockman bjöd in de tio han gillade allra bäst, till en vingård i Napa Valley.

I Kaliforniens Toscana marinerades världens främsta AI-quarterbackar, då anställda på sina drömarbetsplatser, som Facebook och Google, i litervis med Cabernet Sauvignon och när de tre veckorna Greg Brockman gav dem att fundera på erbjudandet hade gått, hade nio av dem hoppat på.

En av dem var Ilya Sutskever som då jobbade med AI på Google.

– Google gjorde så gott de kunde för att hålla mig kvar. Men i slutändan valde jag Open AI, dels för att det var en fantastisk samling människor men i stor utsträckning också på grund av deras mission, sa Sutskever i en intervju med Wired 2016.

Sutskever jobbar alltjämt på Open AI.

Våren 2023 är de forna parhästarna Sam Altman och Elon Musk på var sin sida i en infekterad konflikt. 2015 var de båda med när företaget Open AI grundades. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. Nu är Musk en uttalad kritiker av både Sam Altman och Open AI.

Elon Musk lämnade Open AI i februari 2018. Han ska då ha sagt till Sam Altman att han tyckte att Open AI hamnat för långt efter Googles AI-labb Deepmind.

2023 säger Musk att han är livrädd för riskerna med artificiell intelligens, som han i värsta fall tror kan leda till civilisationens förstörelse. Han har flera gånger attackerat Altman på sin nyförvärvade plattform Twitter. Han är sur för att Open AI, som grundades med öppen källkod nu, i praktiken, är ett vinstdrivande bolag som kontrolleras av Microsoft.

“Det var verkligen inte det jag ville”, skriver Musk i ett av sina inlägg.

Microsoft, ja. Sommaren 2019 kommer en nyhet som förvånar i Silicon Valley: Microsoft och Open AI ska bli ett par.

1 miljard dollar är mycket pengar. Men det är pengar som behövs för att kunna driva den oerhört dyra och energikrävande AI-tekniken som Open AI arbetar med. Altman har förhandlat intensivt med Microsoft om deras investering i månader. Den 22 juli 2019 ska allt bli offentligt.

Andra techjättar har vid det laget redan sedan en tid tillbaka arbetat med att försöka ta fram generell artificiell intelligens, AGI – en maskin som kan göra allt det en människohjärna kan. Researchlabbet Deepmind, som ägs av Google, deklarerade detta redan 2014 och två år senare, 2016, började Googles vd Sundar Pichai att referera till Google som ett “AI-first”-bolag.

Transformern som förändrat allt

2017 släppte en grupp forskare vid Google transformern, som var en ny så kallad arkitektur. Den var i sammanhanget simpel och liten, men när den fick i uppgift att översätta text var den bättre än allt annat. Vilket kan tyckas märkligt, då den helt enkelt från befintlig text förutspår nästa lämpliga ord och sedan nästa och därigenom snickrar ihop en läsbar och sammanhängande text.

Transformern förblir en grundsten i de så kallade stora språkmodellerna (LLM) som nu är så omtalade.

Open AI:s första blev GPT och släpptes 2018. Men det var GPT-2:s förmågor som slog AI-världen med häpnad året efter. Hösten 2022 släpptes Chat-GPT som bygger på modellen GPT-3,5 och nu var det inte bara AI-världen som häpnade.

Men fortfarande gör modellerna detsamma: Förutspår nästa ord och sedan nästa.

När Altman 2019 står inför att offentliggöra samarbetet med Microsoft är hans mål också tydligt.

– Mitt mål med Open AI är att skapa verklig AGI som ska göra hela mänskligheten nytta. Och det här partnerskapet är det absolut viktigaste hittills på den vägen.

Pioneer building. Open AI:s vd Sam Altman ser sig tveklöst som en pionjär. Texten på byggnaden, Pioneer Building, är en lämning från byggnadens tidigare ägare. Men visst pågår alltjämt en form av pionjärt byggande på insidan. (Wikimedia Commons)

Sam Altman har ett särskilt bra självförtroende sommaren 2019. Bara månader tidigare har en Open AI-tränad dator vunnit över världsmästarna i Dota 2 – ett av världens mest komplicerade datorspel och en av de allra första e-sporterna.

Dota 2 är ett datorspel som spelas mellan lag med fem personer i varje. Vinner gör den som lyckas ta sig in i motståndarnas bas. Spelet växte snabbt till att bli populärt inom e-sport. Bilden är från internationella Dota 2-mästerskapen i Seattle 2017. (Elaine Thompson / TT NYHETSBYRÅN)

I en dokumentär om hur Open AI:s Dota 2-dator programmerats, syns hur Sam Altman sitter längst fram i folkhavet som ska följa matchen och applåderar. Christy Dennisson, en av utvecklarna på Open AI bakom Dota 2-roboten – som tränats med över 45 000 år av Dota 2-spelande – gråter när segern står klar.

– Vi har jobbat väldigt länge med det här, säger hon mellan tårarna.

– Men vi gjorde det. Vi gjorde det!

Johan Sundstein, dansk proffsspelare och medlem i världsmästarlaget OG som fått stryk, är inte lika glad.

– Att den här maskinen, gång på gång, är smartare än mig, det är inte särskilt smickrande, säger han i dokumentären.

– Men ja. Det är ett faktum: i dag förlorade människan.

Vi vet inte vad som egentligen fick Musk att lämna Open AI i februari 2018. Den officiella förklaringen var att han ville undvika intressekonflikter med sina andra bolag Tesla och Space X som också arbetar med AI. Men få på Open AI tror att det var den verkliga anledningen.

Tanken, efter att han lämnade bolaget, var att Elon Musk skulle fortsätta att stötta Open AI ekonomiskt, något som enligt nyhetssajten Semafors källor aldrig skedde. Miljarden han hade utlovat stannade på 100 miljoner.

Och varför Musk gått i allt mer öppen polemik med Open AI vet han bara själv. Elaka tungor pekar på att Musk är stressad över att Open AI nu är det hetaste inom tech, med honom – och andra – placerade i baksätet.

Elon Musk var en av dem som var med och startade Open AI. Men nu har han lämnat bolaget, och hamnat i en offentlig konflikt med Sam Altman. (Benjamin Fanjoy / AP)

Sam Altman sa nyligen i en intervju att han “känner med Elon” eftersom han tror att Musk på riktigt är stressad när det gäller säkerheten runt AI.

– Det finns säkert andra anledningar också till att han kritiserar oss, men hans oro är helt klart en av dem. Jag växte upp med Elon som en hjälte och jag är glad att han finns i den här världen. Men jag önskar att han kunde göra mer för att förstå det hårda arbetet vi lägger ned. Jag borde kanske slå tillbaka och en dag kanske jag kommer att göra det, men det är inte min stil.

Artificiella neuronnät, djupinlärning och våra mänskliga hjärnor

Neuronnät eller neurala nätverk beskriver hur tekniken som mycket av AI bygger på består av delar som är kopplade i nätverk. Ordet djupinlärning handlar om att informationen går genom flera lager av neuroner innan svaret kommer.

Som ordet neuroner antyder har inspiration hämtats från hur vår mänskliga hjärna tros fungera. Men maskiner kan inte helt härma biologin och människohjärnan har fortsatt en ojämförbar förmåga inom många områden. Dessutom utför våra hjärnor till skillnad från maskinerna svåra uppgifter utan att förbruka stora mängder energi.

Utöver den offentliga polemiken på Twitter om finansieringen av Open AI har Musk vid återkommande tillfällen kritiserat GPT:s språkmodell för att vara för “woke”. Ett uttryck som från början har att göra med en medvetenhet om social och ekonomisk orättvisa – men som när det används av kritiker på den amerikanska högerkanten snarare beskyller motståndaren för att utgå från ett färdigt åsiktspaket med godkända uppfattningar.

– Ärligt så vet jag inte längre ens vad “woke” betyder, svarar Sam Altman i ett samtal med journalisten Lex Friedman, våren 2023. 

– Men jag kan erkänna att den har varit för partisk och lite partisk kommer den alltid att vara. Det kommer aldrig att finnas en helt opartisk version av GPT, fortsätter han.

I mars 2023 är Elon Musk en av nästan 30 000 som signerar ett öppet brev från Future of Life Institute som kräver en paus för all AI-forskning i sex månader. Organisationen har länge varnat för riskerna med artificiell intelligens. Bland undertecknarna finns, förutom Musk, även Apple-grundaren Steve Wozniak, tidigare presidentkandidaten Andrew Yang och Gary Marcus, en uttalad kritiker av Open AI.

Sam Altman har såklart inte skrivit under.

Svenske Max Tegmark är professor, knuten till MIT och ordförande för Future of Life Institute – en organisation som varnat för riskerna med AI. (Lars Pehrson/SvD/TT)

Men hur är det egentligen med Elon Musk och hans oro för AI? I april i år, i en intervju med Fox News, bekräftar Elon Musk att han planerar att bygga en AI-robot som ska utmana Open AI.

– Jag ska starta något som heter Truth GPT, en maximalt sanningssökande AI som försöker förstå universums natur, sa han då.

Det andra AI-kriget handlar om sök och marknadsandelar. Med Open AI har Microsoft slutligen skakat av sig sin tråkstämpel. Fjorton år efter att det första sökmotorkriget förlorades ska de ta upp kampen mot Google igen. 

– Microsoft har slängt en handgranat mot Google och Google har svarat, säger Chris Moran i en panel om AI och GPT-4 på den årliga mediekonferensen i italienska Perugia.

Han är ansvarig för redaktionella innovationer på brittiska The Guardian och panelen är en av många som handlar om AI på det fem dagar långa, Googlesponsrade, evenemanget. 

I den rektangulära 1300-tals salongen med takmålningar mittemot San Lorenzo-katedralen sitter en av de få svenskarna på konferensen, Fredrik Lundberg. Han jobbar på det svenska techbolaget Imatrics.

– AI-intresset här är verkligen enormt i år med bara fullsatta seminarier, säger han till Omni.

Turingtestet från 1950

Vad är “tänka” och när vet vi att en dator visar “intelligens”? För att slippa den frågeställningen utformade matematikern Alan Turing – känd bland annat för knäckandet av Nazitysklands Enigma-maskiner – det så kallade Turingtestet.

Testet går ut på att en människa kommunicerar med både en människa och en maskin, utan att veta vilken som är vilken. Om människan inte kan skilja den andra människan från maskinen anses Turingtestet ha klarats.

I dag, med chattbottarnas intåg, anses Turingtestet vara passé. Men inte nödvändigtvis för att en milstolpe har passerats. Chattrobotarnas underliggande modeller har tränats på enorma mängder text skriven av människor och är därför bra på att imitera just mänsklig kommunikation. Och det utan att uppvisa något typ av medvetande eller underliggande intelligens.

Det är kanske inte så förvånande. De stora techbolagens nya krigsskådeplats är AI och i kapprustningens tidevarv är alla medel tillåtna. Affärsmagasinet Forbes uttrycker det som att Microsoft avlossade den första salvan i februari i år när de meddelade att GPT-tekniken ska användas i deras webbläsare Edge och i sökmotorn Bing. Och Google har svarat, med vad de hoppas ska bli en Chat-GPT-dödare: Bard. “AI var ju menat att vara Googles grej”, skriver Bloomberg i början av mars.

Microsoftchefen Satya Nadella var själv på plats när den Open AI-stödda versionen av Bing presenterades för pressen i februari i år. (Stephen Brashear / AP)

– En ny dag gryr för sök, sa Microsofts vd Satya Nadella på en presentation på Microsofts huvudkontor i början av februari i år, bara några veckor efter att bolaget gjort en ny stor miljardinvestering i Open AI. Bredvid honom på scen fanns, precis som den där julidagen 2019, Sam Altman.

– Racet startar i dag och vi kommer att röra oss snabbt, fortsatte han.

Känslan inom Alphabet, Googles moderbolag, av att ha hamnat lite på efterkälken ska till och med ha fått grundarna Larry Page och Sergey Brin att ta en mer framträdande roll på huvudkontoret Googleplex i Mountain View än på många år. Enligt källor till Bloomberg ska Brin själv engagerat sig i kodningen av Googles chatbot Bard.

Sergey Brin, när han talade vid Världsekonomiskt forum i Davos 2017. (Laurent Gillieron / AP)

Samtidigt finns en oro, även inifrån bolagen. Anställda och tidigare anställda från både Google och Microsoft har varnat för att bolagen tar stora risker i den stora striden om marknadsdominans. Inom tech, när industrin skiftar från ett fält till ett annat, handlar allt om att vara först. Google kontrollerar i dag över 90 procent av marknaden med över 8,5 miljarder googlingar per dag. Det vill Microsoft ändra på.

Här finns enorma pengar att tjäna, säger Daniel Akenine, teknikchef på Microsoft Sverige. Investeringarna som gjorts i Open AI ger Microsoft stora konkurrensfördelar, säger han till Omni. Och inte bara inom sök. Just nu håller Microsoft på med tester där de inkorporerar GPT-tekniken i sitt Office-paket.

– Där finns en enorm potential.

– Låt säga att vi kan höja produktiviteten med fem procent för 200 miljoner användare av Microsoft 365 med hjälp av den här tekniken. Då får det globala effekter. Då pratar vi om tusentals miljarder kronor i världsproduktivitetet.

Samtidigt finns alltså ännu ingen som vet hur den nya teknologin kommer att påverka oss människor framöver.

Det kommer den tredje delen i den här artikelserien att handla om.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen