Det blev ingen Google-slakt – men nu startar en ny strid

Det här var inte vilken process som helst. Målet har kallats en ödesrättegång – det största mot en techjätte sedan Microsoft anklagades för monopol för snart 30 år sedan.

Redan förra sommaren slog domaren Amit Mehta fast att Google har ett olagligt monopol på sökmarknaden. Företaget hade, enligt domstolen, utnyttjat sin maktposition och satt käppar i hjulen för konkurrenter som försökte komma ikapp.

Domen kom som en kalldusch. Justitiedepartementet hade bevisat det de ville – Google var en monopolist.

Men straffet? Det skulle domaren fundera på. Och det låg tunga förslag på bordet.

Ett: att tvinga Google att sälja sin egen webbläsare, Chrome.

Ett annat: Google skulle inte längre få betala bolag som Apple och Samsung för att automatiskt bli förstahandsval som sökmotor.

Ett tredje: att Google skulle tvingas dela med sig av sitt eget guld – datan.

Det är datan som gör att Googles sökresultat är bättre än andras. Att tvingas släppa den till konkurrenter hade varit som att be en toppkock hänga upp sitt hemliga recept på väggen, så att vem som helst kan kopiera signaturrätten.

Men inget av Googles mardrömsscenarier blev verklighet.

Det kunde alltså ha blivit ett kännbart straff för Google. I stället landade det hela i ett 200 sidor långt dokument där domare Amit Mehta visserligen krävde vissa justeringar – men slog av på tempot rejält.

Google slipper sälja Chrome. De får fortsätta betala Apple och Samsung för att vara förvald sökmotor – så länge avtalen inte är exklusiva. Och de måste dela med sig av delar av sin databas – men får behålla det hemliga receptet som gör Googles sökresultat vassare än andras.

Så vad var det egentligen som hände?

Jo, AI hände.

När fallet drog igång 2020 var artificiell intelligens fortfarande något för labb och framtidsvisioner.

Men mitt under rättsprocessen släppte Open AI sin succébot – och plötsligt exploderade AI-marknaden.

Folk började använda de nya bottarna som de tidigare använt Googles sökmotor. I stället för att googla – frågade man Chat GPT, Claude eller Grok.

Det här skakade om hela målet.

I domstolshandlingarna konstaterar domare Mehta att den snabba AI-utvecklingen förändrat spelplanen – och att det numera finns aktörer som faktiskt kan utmana Google.

När målet startade var det småspelare som Duck Duck Go som stod i andra ringhörnan, med en bråkdel av Googles trafik.

Men med AI i mixen har Google fått nya motståndare. Och även om Google har sin egen bot – Gemini – är den långt ifrån störst.

Det här förändrade domarens hållning. I en marknad som rör sig så snabbt, menade Mehta, ska inte domstolen gå in och styra för hårt.

– Domaren tvingades inte bara se bakåt – utan försöka förutse framtiden. Och det är inte juridikens starkaste gren, säger techjuristen Jennifer Huddleston till BBC.

De flesta Wallstreet-analytikerna dubbar domare Mehtas beslut som en storvinst för Google. Aktien tog ett rejält skutt upp efter att påföljderna blev klara.

Men Google har inte fått carte blanche. Att de tvingas dela med sig av datan ger flera konkurrenter hopp. Googles sökindex – den enorma databasen över webbinnehåll – kan beskrivas som en karta över internet. För konkurrenterna som tidigare har kört utan karta blir det här ett stort steg framåt. Vissa konkurrenter får också tillstånd att visa Googles sökresultat som sina egna – för att få tid att utveckla egna alternativ.

Techjournalisten David McCabe, som intervjuas i New York Times-podden The Daily, påpekar att Google under hela rättegången sneglade oroligt bakåt – mot Microsofts ödesmatch för 30 år sedan.

Då gick det snett. Microsoft dömdes först till uppstyckning – men lyckades i sista stund få beslutet upphävt. Juridiskt klarade de sig. Men något hände ändå.

Rädslan bet sig fast. Bolaget blev försiktigare, mindre aggressivt – och när nästa stora techvåg sköljde in, med mobilrevolutionen och nya sökmotorer, stod Microsoft på sidlinjen. Det gav utrymme för uppstickare som… just det: Google.

Nu undrar många om Google är på väg in i samma fälla.

Domen må vara mild – men själva rättegången kan ändå sätta spår. Flera dokument som kommit fram visar att Google noga studerat Microsoft-fallet. Juristerna har ändrat interna riktlinjer, filat på hur medarbetare kommunicerar – och planerat för att inte göra samma misstag.

Så även om Google inte tvingas till några dramatiska förändringar just nu – kan rädslan för att hamna i kläm nästa gång styra dem i en ny riktning.

Frågan är bara om rädslan dämpar Google – eller blir bränsle i jakten på ett nytt monopol.