Ekonomer: Sårbarheten för räntehöjningar ökar – bopriserna toppar i sommar
Det är varken förvånande eller konstigt att nya bolånetagares skulder i förhållande till inkomsten slog rekord förra året. Det ökar sårbarheten nu när räntorna är på väg uppåt, säger experter till Omni Ekonomi.
Den yngre generationen har aldrig varit med om något annat än nollränta, påpekar Annika Winsth, chefekonom på Nordea. Hon manar bostadsköpare till försiktighet.
– Det är centralt att inte dras med upp, priser kan falla. Nordeas bedömning är att prisstoppen nås i sommar. Hur stor nedgång det blir beror på hur mycket Riksbanken höjer.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, fyller i:
– Sträva inte efter drömbostaden med en gång utan säkerställ att du har goda marginaler i din ekonomi vid bostadsköpet.
”Det är inte så konstigt att den genomsnittliga skuldkvoten ökat eftersom
bostadspriserna ökat. En högre skuldkvot ökar förstås riskerna för att
räntehöjningar ska dämpa konsumtionen. Men andra sidan av det är att det
krävs mindre räntehöjningar från Riksbankens sida om man vill hålla
tillbaka efterfrågan i ekonomin för att på så sätt dämpa inflationen.”
”Jag är inte överraskad, men det ökar sårbarheten. Räntan har inte varit över nollan på närmare åtta år, den yngre generationen har aldrig varit med om det.
Markant högre räntor i en vikande konjunktur kommer att påverka såväl bostadspriser som ekonomi. Hushållen är redan deppiga och sparandet lär öka på bekostnad av konsumtion.”
”Det är en naturlig konsekvens av att bostadspriserna har ökat mer än inkomsterna. I den mån det beror på att hushållen värderat upp boendekonsumtion framför annan konsumtion, behöver det inte vara ett så stort problem. Men visst gör det vissa hushåll mer utsatta om räntorna stiger kraftigt över kort tid, och man inte bundit dem. Men vi ser nu att fler binder sina lån än tidigare.”
”Det är å ena sidan en helt naturlig del av de snabbt stigande bostadspriserna vi sett de senaste åren. Om bostadspriserna ökar snabbare än lönerna, och vi fortsätter att i huvudsak lånefinansiera våra bostadsköp, kommer lånen som andel av genomsnittliga disponibla inkomster att stiga. Men samtidigt ökar det förstås räntekänsligheten och sårbarheten hos hushållen. Med stora lån kommer även begränsade räntehöjningar att få stor betydelse för hushållens ekonomi och många kan i ett sådant läge tvingas dra ner rejält på konsumtionen.”
”Stigande räntor är ett starkt hushållsekonomiskt argument för att inte ’överkonsumera’ på andra områden utan att ha goda marginaler i sin ekonomi.”
”Det är centralt att inte dras med upp, priser kan falla. Nordeas bedömning är att prisstoppen nås i sommar. Hur stor nedgång det blir beror på hur mycket Riksbanken höjer. Att binda räntor kan vara en försäkring mot högre kostnader.”
”Sträva inte efter drömbostaden med en gång utan säkerställ att du har goda marginaler i din ekonomi vid bostadsköpet. Är du mycket orolig för konsekvensen för din ekonomi av stigande räntor – bind dem.”
”Det finns inga mirakelknep utan det handlar om sunt förnuft, framförhållning och ett visst mått av försiktighet.
- Väg in högre framtida räntor i din analys - och då inte bara i bankanalysen för att få ditt lån, utan i din egen analys av vad du faktiskt vill kunna ha råd med för att leva ett bra liv.
- Tänk på att lånelöftet du får av banken är ett tak, inte ett golv. Om du undviker att maximera dina lån får du också större marginaler i din ekonomi. Tänk också på att om lånelöftet börjar bli gammalt kan ränteläget ha ändrats sedan du fick det.
- Överväg att binda räntan. Bundna räntor har visserligen gått upp en del och är inte riktigt lika attraktiva som för en tid sedan. Men de är fortfarande en försäkring mot dåliga överraskningar i form av snabbt stigande rörliga räntor.
- Tänk på att räntan inte är det enda som nu blir dyrare. Särskilt för den som överväger att köpa ett småhus är det viktigt att också inkludera till exempel högre energipriser i kalkylen.”
”Sverige befinner sig nu i en mild högkonjunktur med sannolikt positivt
BNP-gap samtidigt som inflationen är hög. Samtidigt är finanspolitiken
expansiv. Det motiverar en mer kontraktiv penningpolitik med höjd
styrränta och att Riksbanken börjar sälja av sitt värdepappersinnehav.
Det kan som en bieffekt väntas dämpa bopriserna och skuldsättningen,
vilket är bra.”
”Unga människor bör uppmuntras att spara, det vill säga någon form av subventionerat sparande. De bör däremot inte uppmuntras av samhället att skuldsätta sig, särskilt inte nu när räntor stiger och bostadspriserna kan vara nära toppen. Rabatterade lån till förstagångsköpare, som är ute på remiss nu, är en mycket dålig idé, inte minst i nuvarande läge.”
”Nej. Jag har svårt att se hur det ska gå till utan att vi slår igen dörren helt till bostadsmarknaden för dem som redan idag har det svårt att ta sig in.”
”Det är en svår fråga eftersom den inrymmer en tydlig målkonflikt. Åtgärder för minskad skuldsättning, såsom bolånetak, amorteringskrav, höga kalkylräntor med mera, tenderar att samtidigt missgynna till exempel förstagångsköpare, ungdomar och nyinflyttade till Sverige eller till storstaden.
En sak man borde gjort medan räntorna varit låga är att minska eller avskaffa ränteavdraget. Nu är sannolikt det fönstret stängt och jag har svårt att se att det kommer att ske. Jag är också tveksam till diskussionerna om riktade bostadslån till unga. Även om villkoren skulle kunna göras hyfsat gynnsamma är det ändå ett sätt att öka skuldsättningen snarare än att begränsa den. Vill man underlätta för ungdomar och andra förstagångsköpare är det nog bättre med mer gynnsamma sparformer, till exempel efter norsk modell, så att behovet av att ta stora lån faktiskt minskar.”