”Energisk Musk kan få nyckelstaten att svänga”

Ginna Lindberg

Ginna Lindberg är journalist och Sveriges Radios korrespondent i Washington.

Att Musk stödjer Trump är känt sen tidigare, men nu trappar techmiljardären upp sitt politiska engagemang. Framträdandet i Butler var ett tecken på det. De närmaste veckorna väntas Elon Musk delta på flera kampanjevent bland annat i nyckelstaten Pennsylvania. Opinionsläget i Pennsylvania är fortsatt oerhört jämnt, och Harris och Trump ligger sida vid sida i mätningarna. I ett sådant läge kan även små rörelser i väljaropinionen få avgörande betydelse. Att använda Elon Musk som vallokomotiv i slutspurten kan visa sig effektivt. I gengäld kan Musk räkna med någon form av officiellt uppdrag i Vita Huset om Trump vinner valet.

Dag Blanck

Professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Enskilda individers stöd brukar sällan få stor betydelse för valutgången, men det jämna läget i Pennsylvania kan öka betydelsen. Musk är säkert intresserad av att få politiskt inflytande och att kunna påverka politiken vid en Trump-seger. Man ska hålla i minnet att många har hoppats kunna göra just det, men att de mycket snabbt också kan förlora sin ställning hos Trump.

Frida Stranne

Frida Stranne är docent i Freds- och utvecklingsforskning.

För många republikaner är Musk en kapitalist som lyckats och som personifierar den amerikanska drömmen. Han ses också som en förkämpe för yttrandefrihet som för många är okränkbara men som på senare år varit hotade. Musks engagemang för mindre moderering och censur på sociala medier ses som äkta. Huruvida han i realiteten är en garant för dessa värden kan man ha delade meningar om men det är bara Trumpkampanjen som diskuterar detta återkommande. Musks personliga stöd till Trump gör nog inte så stor skillnad med att locka nya väljare – men han har startat en stor superpac för Trump som genererar enorma summor pengar till kampanjen. Något han behöver nu när Harris har en enorm framgång vad gäller kampanjbidrag.

Ginna Lindberg

Ginna Lindberg är journalist och Sveriges Radios korrespondent i Washington.

Att Melania Trump kom ut som passionerad förespråkare för aborträtten är en av veckans största politiska överraskningar. I övrigt verkar hon hålla med sin man om det mesta när det gäller politiken, men i abortfrågan har hon en helt annan inställning än Donald Trump.

Frågan om aborträtten är en viktig valfråga i Kamala Harris och demokraternas kampanj. Det är ett ämne som engagerar demokratiska väljare och för många är det ett motiv att gå och rösta, det såg vi bland annat i mellanårsvalet. Kamala Harris är emot alla försök att begränsa rätten till abort och har under kampanjen lovat kämpa för en nationell lag om aborträtt. I praktiken kommer det bli svårt att genomföra, eftersom det skulle krävas en så kallad supermajoritet i senaten för att få igenom ett sådant lagförslag.

Dag Blanck

Professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Aborträtten fortsätter att vara en viktig och mobiliserande fråga. Det är ett av Demokraternas starkaste kort, eftersom drygt 60 procent av amerikanerna fortsätter att stödja de abortregler som gällde innan Högsta domstolen upphävde Roe mot Wade. Trump har haft svårt att hantera frågan. Å ena sidan lovade han ju att nominera abortkritiska domare till Högsta domstolen, vilket han också gjorde med känt resultat. Å andra sidan har han försökt mildra effekterna av Dobbs-fallet 2022 genom att framställa sig som ”bra för kvinnor och deras rättigheter”.

I ett jämnt val som detta kan mobilisering kring abortfrågan mycket väl spela roll, men det är tveksamt om Melanias inställning får något större genomslag.

Frida Stranne

Frida Stranne är docent i Freds- och utvecklingsforskning.

Jag ser det inte som sannolikt att abortfrågan kommer att vara en avgörande valfråga. Det är så mycket som händer nu och så många frågor som är brännande att det är svårt att såhär på förhand säga något om vad det är som i slutändan kommer avgöra hur människor lägger sin röst. Normalt handlar det om ekonomi i första hand men i år har vi dels ett val många uppfattar handlar om vilken ”karaktär” som ska styra USA:s framtid, dels finns det flera frågor som engagerar på djupet såsom Gaza, yttrandefrihet och gränsövergången. Abortfrågan är också en sådan känslomässigt stark fråga men just nu inte den som får mest fokus. Dock så har aborträtten engagerat många kvinnor så indirekt kan det därför spela stor roll.

Ginna Lindberg

Ginna Lindberg är journalist och Sveriges Radios korrespondent i Washington.

Kamala Harris har under veckan gjort en hel rad intervjuer, där hon bland annat grillats av erfarna utfrågare i prestigefyllda ”60 Minutes” i CBS, diskuterat abortfrågan i ”The View”, och druckit burköl på bästa sändningstid med Stephen Colbert. Harris har tidigare fått omfattande kritik för att hon gett så få intervjuer, och hon har fortfarande inte ställt upp på någon presskonferens med öppna frågor. Nu har hennes kampanj uppenbarligen lagt om kurs och bytt mediestrategi. Återstår att se om hon lyckas locka några nya väljare med den nya medieoffensiven, med mindre än fyra veckor kvar till valet.

Dag Blanck

Professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Uppgifterna i Bob Woodwards nya bok ”War” om att Trump som president såg till att Vladimir Putin i början av pandemin 2020 fick tillgång till coronatester då sådana var en bristvara och att Putin varnade Trump för att de skulle bli offentliga. Detta är ytterligare en indikation på Trumps närhet till Putin och det finns stor anledning att fästa tilltro till vad de gamle Watergateavslöjaren Woodward, en av de mest respekterade journalisterna i USA, skriver.

Frida Stranne

Frida Stranne är docent i Freds- och utvecklingsforskning.

Att Joe Biden höll sin första pressträff i Vita husets pressrum. Det är anmärkningsvärt att det inte skett tidigare men också att det skedde precis samtidigt som Harris skulle hålla ett stort kampanjtal. De stora tv-kanalerna fick snabbt ställa om och det skapade en del tumult och osäkerhet kring hur samordnade de är eller inte är. Att Harris nu börjat ställa upp i olika intervjuer, som till exempel CBS ”60 Minutes” är en viktig sak men hon lyckades inte riktigt leverera de där svaren som många av hennes potentiella väljare har efterfrågat. De stora ovädren som drabbat flera delstater är också något jag tycker man ska hålla utkik på. Det är en fråga som, förutom den mänskliga tragedin, kan bli stor i valet avseende hur det sköts men också för hur människor ska kunna gå och rösta.