Experter: Löfvens exit kan pressa kronan i höst – och påverka börsen vid nästa val
Finansmarknaden tar hittills Stefan Löfvens avgång med ro. Men det finns scenarion i dess kölvatten som kan påverka investeringar längre fram, säger experter till Omni Ekonomi.
– Om Socialdemokraterna väljer en vänsterkandidat till partiledare och denna får ett tydligt mandat i nästa riksdagsval kan börsen påverkas, säger Fredrik Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Carnegies omvärldsstrateg Henrik von Sydow, som har ett förflutet som M-politiker, ser i sin tur potentiella effekter på valutamarknaden.
– Löfvens exit kan pressa kronan mot dollarn och euron vid en turbulent höst, säger han.
Om Socialdemokraterna väljer favorittippade finansministern Magdalena Andersson till Löfvens efterträdare får vi ett S som ”går något åt vänster”, enligt Nordeas chefekonom Annika Winsth.
– Jag uppfattar henne mer som politiker än ekonom och att hon därmed använder ekonomin som verktyg för att få igenom sin politik. Skatter kan hon utan och innan och här kan hon tänkas genomföra förändringar, dock inte vad gäller fastighetsskatten som är tabu även för henne, säger hon.
”Nej, det är inte min bedömning. Den politiska turbulensen före sommaren gav inget avtryck på riskviljan och det lär inte nuvarande situation heller göra. Centralt för finansmarknadens aktörer är att det är ordning och reda i statsfinanserna och det är inget som äventyras med en ny statsminister. På sikt, om S går mer vänsterut, och för en mycket mer expansiv politik kan fokus hamna på tillväxt, ränta och kronan.”
”Att Löfven avgår tror jag inte kommer ha någon större påverkan i sig självt. Maktsituationen i Riksdagen är densamma. Marknaden är redan inställd på att det kommer bli svårt för regeringen att få igenom sin budget. Så ett extra orosmoment kring vem som är statsminister tror jag inte påverkar börsen nämnvärt. Först om Socialdemokraterna väljer en vänsterkandidat till partiledare och denna får ett tydligt mandat i nästa riksdagsval kan börsen påverkas.”
”Nej. Vi har de senaste åren sett prov på olika inrikespolitiska kriser utan att det har satt avtryck i finansiella marknader eller på börsen. ’AB Sverige’ har starka statsfinanser och stora överskott i handeln med omvärlden – det ger oss bra krockkuddar mot politisk osäkerhet. Hur Stockholmsbörsen går under hösten bestäms i mycket större utsträckning av utvecklingen i omvärlden, till exempel virusspridning, amerikansk penningpolitik eller geopolitiska spänningar.”
”Löfvens exit kan pressa kronan mot dollarn och euron vid en turbulent höst. För Stockholmsbörsen är Löfven-faktorn sannolikt begränsad.”
”Jag har inga kommentarer kring börsen.”
”Svensk ekonomi är mycket stark i nuläget, men det har lite med politiken att göra. Betydligt viktigare är att vi har ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv, vilket Sverige har. I inledningen av krisen fattade regeringen många viktiga beslut under kort tid som var avgörande för att skapa förtroende då. Den ekonomiska återhämtningen ligger nu bakom oss och krispolitiken bör fasas ut. I stora viktiga ekonomiska frågor så som hållbarhet, energiförsörjning, utbildning finns det mycket att önska och där bör fokus ligga framöver.”
”Löfvens facit är blandat. Statsfinanserna är i ett relativt gott skick vilket är positivt. Samtidigt har hans regering misslyckats med att genomföra viktiga reformer. En genomgripande skattereform har uteblivit. Bostadsmarknaden lider av samma problem som när han tog över makten. Utanförskapet mellan inrikes- och utrikesfödda har ökat. Hur framtidens energiförsörjning skall se ut förblir en olöst fråga.”
”Pandemin är den främsta ekonomiska – förutom hälsomässiga – krisen som regeringen har haft att hantera. Svensk tillväxt har utvecklats bra överlag och BNP-fallet 2020 blev mindre än väntat. Detta beror också på hur företag och hushåll uppvisat kreativitet och kunnat anpassa sig till olika restriktioner. Mot bakgrund av den måttfulla ökningen i offentlig skuld som Sverige noterat står vi väl rustande inför nya kriser och utmaningar. Arbetsmarknaden och arbetslösheten är ett bekymmer. Flyktingkrisen 2015 har ökat arbetskraftsutbudet och ökat pressen på integrationspolitik – risken är stor att den strukturella arbetslösheten stiger framöver.”
”Sverige har under pandemin undvikit kraftiga BNP-tapp som flera andra länder. Samtidigt har vi en alldeles för hög arbetslöshet och arbetsmarknaden är kraftigt tudelad. Löfven lämnar över en reform- och intregrationsskuld till sin efterträdare.”
”Stefan Löfvens regering har gjort ett enormt arbete med hanteringen av pandemin och den ekonomiska krisen. De har räddat tusentals arbeten, verksamheter, företag och familjer och visat att en handlingskraftig ekonomisk politik är det som gör skillnaden för människor. Under regeringen Löfven har det dessutom gjorts historiskt stora förstärkningar av statsbidragen till kommunerna.”
”Skapa förutsättningar för att Sverige blir en ledande hubb för forskning och utveckling för att ställa om till en mer hållbar värld. Fokus bör vara global omställning och inte på att Sverige ska hamna i topp. För det krävs kompetens, kapital och tillförlitlig energiförsörjning.”
”Sverige behöver genomgripande reformer som moderniserar vår ekonomi och välfärdsstaten. Våra system är byggda för en annan tid. Vi behöver därför en skattereform som tar avstamp i hur ekonomin ser ut i dag och människors moderna arbetsliv. Här behöver vi även modernisera välfärdssystemen och bekämpa livslånga bidragsberoenden. Vi behöver en reform av bostadsmarknaden som leder till ökat bostadsbyggande och minskade hushållsskulder. Vi behöver en energipolitik som kan trygga energiförsörjningen samtidigt som vi klarar klimatmålen.”
”Världen och Sverige är inne i den fjärde industriella revolutionen samtidigt som klimatkrisen ser ut att bli alltmer allvarlig. Sveriges nästa regeringen behöver satsa på digital och fysisk infrastruktur som bidrar till att stärka ekonomin, begränsa klimatkrisen och stärka svensk konkurrenskraft. En snabbt föränderlig värld ställer krav på anpassning, flexibilitet och innovation. Satsningar på utbildning och kompetensutveckling kan stärka Sveriges position i omvärlden.”
”Arbetslösheten måste minska bland utrikesfödda. Det krävs strukturförändringar som öppnar för att nya svenskar får en väg in på arbetsmarknaden. Till det kommer också att energifrågan får allt större strategisk vikt för Sveriges konkurrenskraft.”
”Svensk ekonomi ser ut att återhämta sig snabbt från den omedelbara krisen men arbetslösheten är mycket hög (9,3 procent andra kvartalet i år). LO-ekonomernas prognos är att den hamnar på 7,4 procent nästa år. Nu behövs en fortsatt expansiv ekonomisk som politik som ökar investeringstakten, ökar jämlikheten, pressar ner arbetslösheten och bidrar till klimatomställningen. En viktig komponent är också att höja utbildningsnivån och yrkeskompetensen hos de arbetslösa.”
”Sannolikt får vi ett S som går något åt vänster. Jag uppfattar henne mer som politiker än ekonom och att hon därmed använder ekonomin som verktyg för att få igenom sin politik. Skatter kan hon utan och innan och här kan hon tänkas genomföra förändringar, dock inte vad gäller fastighetsskatten som är tabu även för henne.”
”Hennes möjlighet att gör avtryck fram till valet 2022 är i det närmaste obefintligt. Det är för kort tid och maktsituationen i riksdagen förhindrar en större kurskorrigering. Efter valet kan det bli annorlunda. Min bild är att hon ligger närmare Göran Perssons politik än den linje som den socialdemokratiska tankesmedjan Katalys förespråkar. En möjlighet är att det blir mer traditionell socialdemokratisk politik om majoriteten i riksdagen går med på det.”
”I första hand kontinuitet i den ekonomiska politiken även om det nya inrikespolitiska landskapet kan kräva större flexibilitet och därmed risk för minskad ekonomisk-politisk förutsägbarhet. Hennes försiktiga hantering av statsfinanserna minskar riskerna för alltför expansiv finanspolitik. Ekonomisk politik är en viktig kugge i det inrikespolitiska maskineriet. Med bakgrunden som finansminister besitter hon kunskaper och erfarenheter som kan komma väl till pass i partiförhandlingar framöver.”
”S kommer på kongressen 3-7 november sannolikt att radikalisera sin ekonomiska politik med förslag om till exempel nya kapitalskatter. Om Magdalena Andersson blir statsminister blir det viktigt vem som blir finansminister, uteslut inte att partivänstern i S gör anspråk på finansdepartementet.”
”Det är centralt att regeringen fortsätter med omfattande satsningar för att få en markant nedgång i arbetslösheten och förhindra växande långtidsarbetslöshet. Det handlar om investeringar i yrkesutbildning, vård och omsorg, i klimatomställningen, i energi, vägar och järnvägar. Det handlar inte om meningslösa rut-avdrag eller skattesänkningar för höginkomsttagare, som ständigt tycks stå på de borgerliga partiernas agenda.”