Hem
Tyska maktskiftetFörklaring

Fem problem för Tysklands nya kansler

Friedrich Merz (Kay Nietfeld / AP)

I veckan valdes kristdemokraten Friedrich Merz till ny förbundskansler. Därmed kan EU:s största land få en ny regering exakt sex månader efter att Olaf Scholz trafikljuskoalition kollapsade förra året.

Nu väntar flera tuffa utmaningar för koalitionen mellan CDU/CSU och socialdemokratiska SPD. Tysklands ekonomi har stagnerat, stödet för AFD ökar och i Vita huset hotar Trump att vända allt på ända.

Till sin hjälp har Merz nya miljarder, brutna vallöften och en minister plockad direkt från ett svenskt företag.

Detta väntar den nya regeringen i Berlin.

1. Krisande ekonomi

Problemen för Tysklands ekonomi fortsätter. Redan innan Friedrich Merz tillträtt som förbundskansler banade han väg för jättelika investeringar i landets infrastruktur på svindlande 500 miljarder euro – och bröt därmed ett av sina viktigaste vallöften: fortsatt strama regler för statliga lån. Trots satsningen beräknas tillväxten i landet 2025 att landa på noll eller rent av minus. Det skulle i så fall innebära att den tyska ekonomin backar tre år i rad. Något som aldrig tidigare hänt.

– Det är alarmerande. En nystart med en ny regering ger visserligen nya möjligheter. Men utgången är svår att förutse och kommer att avgöras av hur Donald Trump beslutar om tullarna och Ukraina. Ärligt talat, jag tror vi sitter i skiten, säger Holger Lösch, vice vd på det tyska industriförbundet BDI under en presskonferens med Tysk-svenska handelskammaren.

Nu måste dessutom fördelningen av miljarderna regleras. Till infrastruktur i Tyskland räknas allt från broar och järnvägar till skolor och sjukhus. Tyskland är Sveriges största handelspartner och för svenska företag ser Holger Lösch möjligheter att dra nytta av satsningen. 

– Jag vet att det finns svenska företag som är aktiva i utbyggnaden av elnätet och inom förnybar energi, säger han.

Nytillverkade bilar på ett logistikcenter i Essen, Tyskland. (Martin Meissner / AP)

2. Militär upprustning

Friedrich Merz gick till val på att inte rubba de stränga reglerna som omger den tyska statsskulden. Sedan kom storbråket mellan Trump och Zelenskyj i Vita huset. Och Merz öppnade genast kranarna för närmast obegränsade lån till investeringar i försvaret. Även möjligheten att ställa om delar av den krisande tyska bilindustrin och göra den till en del av försvarsindustrin ska prövas.

Förväntningarna är också stora på att den nya regeringen ska ge Tyskland en mer framträdande roll i världen. För första gången på 60 år kommer utrikesministern, i det här fallet Johann Wadephul, från samma parti som förbundskanslern. Något som tyder på att utrikespolitiken knyts närmare till Friedrich Merz, som är utpräglad USA-vän. Att Olaf Scholz hade ett nära samarbete med Joe Biden har irriterat Trump, menar Dominik Tolksdorf, expert på DGAP, en tankesmedja för säkerhets- och utrikespolitik i Berlin.

– Det är lättare för Merz att bygga en relation med Trump. Kanske kan de spela golf tillsammans, sa Tolksdorf under en presskonferens i Berlin i veckan.

3. Ökat stöd för AFD

I början av maj kom nyheten om att den inhemska tyska underrättelsetjänsten stämplar hela AFD som ”bekräftat högerextremt”. Beslutet innebär inte bara att partiet kan sättas under strängare bevakning, med lägre trösklar för avlyssning och infiltration. Det gör också att trycket ökar på den nya regeringen att inte samarbeta med Alice Weidel och hennes partikamrater.

Samtidigt fortsätter CDU förlora väljare högerut. De tycker att Friedrich Merz i uppgörelsen med socialdemokraterna, SPD, svikit löftet om tuffare migrationspolitik. De senaste veckorna har AFD blivit största parti i flera opinionsmätningar. Ledande röster inom CDU har förespråkat en normalisering av partiet, bland annat genom att ge dem viktiga utskottsposter. En sådan hållning riskerar nu att belasta relationerna med koalitionspartnern SPD.

Friedrich Merz måste nu dessutom hantera ökade krav på att ge författningsdomstolen i uppdrag att pröva ett förbud av AFD.

Tino Chrupalla och Alice Weidel, ledarna för AFD. (Sören Stache / AP)

4. Lobbyismkritik

Friedrich Merz har gett flera ministerposter till personer som kommer direkt från näringslivet. Kritiker har därför redan kallat regeringen för ett ”lobbykabinett”. Kulturministern Wolfram Weimer är ägare av en mediekoncern, digitalminister blir Karsten Wildberger, lobbyist och vd för koncernen som bland annat äger elektronikkedjan Mediamarkt. Till energiminister har Merz utsett Katherina Reiche, chef för energibolaget Westenergie och nyligen invald i styrelsen till det svenska batteriföretaget Ingrid Capacity, där även Ibrahim Baylan, före detta energiminister i Sverige, sitter.

– Vi ser fram emot att arbeta med den nya tyska regeringen, säger Baylan i ett pressmeddelande.

Organisationer som granskar lobbyism och korruption är inte lika muntra, trots att Katherina Reiche och de andra nu avsagt sig alla uppdrag inom näringslivet.

– Med Reiche görs en energientreprenör till energiminister. Hon kommer knappast att kunna hålla sig borta från alla beslut som rör hennes nuvarande arbetsgivare, säger Christina Deckwirth, talesperson för organisationen Lobbycontrol.

5. Koalitionspartnern SPD

Friedrich Merz kan inte regera ensam. Redan under koalitionsförhandlingarna med socialdemokratiska SPD gnisslade det ordentligt när Merz ifrågasatte redan överenskomna reformer i tv, som den om höjd minimilön. Nu måste samarbetet hålla med SPD och deras ordförande, den blivande finansministern och vicekanslern Lars Klingbeil.

– Allt kokar ner till två personer: Merz och Klingbeil. Det står betydligt mer på spel nu än deras personliga framgång. Den handlar om att kunna fortsätta ha stabil tysk demokrati, säger Holger Lösch från BDI.

Markus Söder, ordförande för bayerska kristdemokraterna CSU, Friedrich Merz och Lars Klingbeil, efter beskedet att regeringsförhandlingarna var klara. (Ebrahim Noroozi / AP)
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen