För vilka lönar sig ISK efter ny skattesmäll?

Den höjs kraftigt för andra året i rad. Vid årsskiftet blir den 1,09 procent - att jämföra med 0,88 procent i år. Det är nu spikat eftersom den senaste statslåneräntan gäller till och med 30 november, som är datumet som styr ISK-skatten.

Skatten blir nästan tre gånger högre än under åren 2020–2022, då den låg på bottennivån 0,38 procent. Även årets skatt var en rekordnotering, och med god marginal den högsta sedan sparformens införande 2012.

Något bättre avkastning än förut.

För att ISK ska löna sig krävs det att portföljen stiger i värde, och inte tvärtom, eftersom den årliga schablonskatten betalas oavsett. Och nästa år krävs lite större plussiffror eftersom ISK-skatten höjs, samtidigt som skatten på aktiedepåer är oförändrad.

Den enklaste formen av uträkning ger vid handen att det räcker med ganska blygsam avkastning för att ISK ska vara det bästa alternativet. Så länge du kommer upp i en avkastning som överstiger schablonintäkten – alltså statslåneräntan plus 1 procentenhet – framstår ISK som svårslaget. Med skattehöjningen nästa år innebär det en minsta avkastning på knappt 4 procent.

Men detta vanliga sätt att räkna ger inte hela bilden, enligt tre forskare som står bakom den nya rapporten ”Är skatten på investeringssparkonto för låg?”.

Räkneövningen ovan gäller bara en tidshorisont så kort som ett år. Pengar som ligger orörda år efter år i en aktiedepå drar större fördel av ”ränta-på-ränta”-effekten, menar ekonomiprofessor Erik Hjalmarsson vid Göteborgs universitet, som är en av rapportens författare.

– Generellt gäller att ju längre tidshorisonten är, desto bättre blir klassiska depåer, säger han till Omni Ekonomi.

Depåer har en annan fördel mot ISK i att endast vinstaffärer beskattas. Aktieaffärer som slutar med förlust kan kvittas mot vinster i deklarationen – på så sätt mildras nettoeffekten av dåliga affärer.

I forskarnas mer komplexa modeller väger de in flera aspekter, som den riskfria räntan, sparares riskaversion och riskpremien på aktier. Slutsatsen? Inte ens när räntorna är låga är ISK det otvivelaktigt mest fördelaktiga valet ur skattesynpunkt.

”I våra resultat hittar vi inget generellt stöd för att ISK-beskattningen är mer förmånlig”, skriver rapportförfattarna.

Erik Hjalmarsson betonar att han ändå inte uppmanar sparare till att byta från ISK till traditionell depå. Smidigheten i att inte behöva göra något vid deklarationen, eftersom ISK-skatten är förifylld, spelar roll för många.

– Som jag ser det har ISK praktiska fördelar. Det är dock svårt att på rent finansiella grunder rekommendera det ena eller det andra.

När ISK sjösattes 2012 jämförde Ylva Yngvesson, fristående privatekonom, villkoren med andra sparformer utifrån börsens utveckling 10 och 20 år bakåt i tiden. Hon kom fram till att skillnaderna var minimala.

– Där var utgångspunkten att man inte bytte fonder eller aktier under spartiden, har hon sagt till Omni Ekonomi.

Sedan dess har politiker i riksdagen röstat igenom skattehöjning på ISK och infört ett golv på schablonintäkten på 1,25 procent.

I den aktuella forskarrapporten konstateras att den ursprungliga konstruktionen av ISK, innan skatten höjdes, var mer jämförbar med klassiska depåer.

Det generella rådet är att låta tidshorisonten och den förväntade avkastningen styra. Ju bättre dina placeringar går, desto attraktivare blir ISK.

Enkelheten talar för att den aktive placeraren, som köper och säljer ofta, har fördelar av ett ISK. Då slipper man huvudvärk i deklarationstider när anskaffningsutgifter för varje aktieköp annars ska räknas fram. På ISK dras schablonskatten i stället automatiskt.

Även ekonomiprofessorn Erik Hjalmarsson, som inte är övertygad om skattemässiga fördelar, har största delen av sitt eget sparande på ISK eftersom ”det är så mycket enklare”.

Utdelningsexperter som Marcus Hernhag brukar lyfta fram andra fördelar med ISK. På utdelningar från svenska bolag betalas ingen skatt, om din skattehemvist är Sverige, utöver att hela kontot schablonbeskattas.

Den kommande höjningen av skatten innebär att sparare får fundera ett varv till kring vilka innehav som passar på ISK. Placeringar med låg förväntad avkastning, exempelvis korträntefonder, är precis som förut en dålig idé. Nu kan det vara läge att flytta ut blandfonder och räntefonder högre ut på riskskalan från investeringssparkontot.

För den som är väldigt långsiktig, och håller sig borta från klåfingriga byten. Barnspar och privat pensionssparande ligger nära till hands.

Placeringshorisonten har betydelse eftersom ”ränta-på-ränta”-effekten blir större för varje år aktiedepån hinner ticka utan att beskattas alls.

Erik Hjalmarsson på Göteborgs universitet har delat upp sitt privata sparande, och lägger det riktigt långsiktiga kapitalet i en klassisk depå.

– Vår analys gör gällande att ju mer riskavert du är som sparare, desto mer bör du gilla klassisk depå, säger han.