Gen Z skyr chefsroller – vad kan äldre lära sig av dem?

Generation Z kallas den kull som föddes mellan 1995 och 2012, eller mellan 1995 och 2003, eller möjligen 1997 och 2007, beroende lite på vem man frågar. Det innebär i det vidaste spannet att de äldsta i dag är 28 år gamla och de yngsta är elva år.

Elvaåringarna är knappast ute på arbetsmarknaden än, men inom några år gör även de entré – och inom ett par år beräknas Z-kullen enligt World Economic Forum utgöra nästan en tredjedel av arbetskraften.

I en rapport om ”Gen Z”, från revisionsjätten Deloitte, noteras bland annat att det – i alla fall för amerikansk del – är den mest diversifierade generationen någonsin, samtidigt som det är den första generationen för vilken internet och smartteknologi är en självklarhet.

Stereotypen för generation Z är, enligt rapporten, att de är teknikberoende, äventyrslystna och inte låter sig hämmas av lojalitet eller gammal hävd. De beskrivs som mer bekväma med att kommunicera digitalt än öga mot öga, samtidigt som uppmärksamhetsspannet sägs vara enbart en handfull sekunder långt.

Generation Z är förstås en heterogen grupp av individer. Det går inte att dra alla över en kam. Men för trendspaningens skull gör vi det nu ändå.

Precis som för tidigare generationer är lönen en viktig faktor för generation Z, men det är ändå mindre viktigt för Z-kullen än föregångarna, enligt Deloitte.

Enligt en enkät som svenska Blocket Jobb bett Sifo göra, verkar bilden stämma ganska bra även i Sverige. Utöver lönen är det över 40 procent som säger att flexibla arbetstider är den viktigaste faktorn när man väljer mellan arbetsgivare. Att jobba övertid utan att få betalt för det går bort, och man vill inte heller förväntas vara tillgänglig utanför arbetstid.

Samtidigt väger karriär- och utvecklingsmöjligheterna tungt, precis som stort eget ansvar och att det finns utrymme för egna initiativ. Dessutom har personalförmånerna visat sig viktiga för en stor del av Z-kullen när de väljer arbetsgivare, enligt studier.

Z:orna söker trygghet precis som man sett i tidigare generationer, konstaterar karriärcoachen Christine Nord.

– Det nya är att de inte vill kompromissa, säger hon till Omni Ekonomi.

Förr var det helt normalt att förvänta sig att den som ville klättra på karriärstegen, befordras och bli chef fick finna sig i att jobba 60-timmarsveckor och offra sin fritid. Men så är det också många som har blivit sjuka av det arbetssättet, poängterar hon.

– För den här gruppen (Z, reds anm) är det inte på samma sätt. Man har sunda gränser, värderar sin hälsa och fritid och väljer arbetsgivare utifrån de som kan leverera på det. Man kanske är mer kräsen.

Att ta en chefsroll bara för sakens skull är inte av intresse. Stressen en chefstjänst ofta för med sig anses helt enkelt inte värt löneökningen för många, skriver Business Insider.

Det känner även Christine Nord igen för svenskt vidkommande. Tidigare generationer såg målet där uppe, Z-kullen har snarare fokus åt sidan.

– Nu är det snarare att man kanske blir specialist, generalist, byter karriär flera gånger eller har mer utmanande saker att göra på fritiden.

De nya strömningarna är näst intill att betrakta som nödvändigt ur ren överlevnadsaspekt, om man får tro Forbes. Den generella stressnivån för generation Z är beklämmande hög, visar en undersökning från analysjätten EY.

De har ångest för allt möjligt: klimat, utseende, image, pengar, valmöjligheter, världsekonomin, konjunkturen, att de knappast kommer att kunna köpa ett hus och betala av det som tidigare generationer haft möjlighet att göra… Listan kan göras lång.

Att man därför har blivit mer bestämd när det kommer till att slå vakt om sin psykiska hälsa i arbetslivet är därför egentligen inte så konstigt. Och det finns mycket positivt med det, anser Christine Nord. Att inte rakt av köpa en orimlig arbetsbelastning eller förväntningar på att alltid vara tillgänglig, till exempel, men också att det på sina håll förekommer att unga utan barn ändå väljer att gå ner i arbetstid för att hinna vårda sin fritid. Att jobbet inte är det viktigaste längre.

– Det är inte samma status i att jobba jämt och jobba mycket som det kanske var förr.

Det är svårt att peka ut någonting negativt, säger hon. Arbetsgivarna måste hänga med i svängarna, annars riskerar de att hamna i trubbel. Det är i sig inte negativt, konstaterar hon, men kräver lite omtag i tänkandet.

Arbetskultur och samhällsvärderingar är ett exempel på en sak som många företag kanske ser som en sekundär fråga. Men för generation Z är det en prioriterad faktor, konstaterar Tara Salinas, professor i företagsetik vid San Diego-universitetet, i en intervju med CNBC. För den tidigare generationen – ”millennials” – handlade det om att ha ett pingisbord på kontoret, medan företag generellt skulle hålla truten om samhällsfrågor. Z-kullen har högre krav än så.

– Det är en helt annorlunda syn nu. Egenvård och globala frågor är viktiga för dem och om det inte är en del av företagskulturen, så är det otroligt avtändande för anställda ur Z-generationen.

Christine Nord ser samma sak.

– Man vill känna att det inte bara är ett jobb, utan det är viktigt att man faktiskt står för något och som medarbetare känner igen sig i det, säger hon till Omni Ekonomi.

Så att Z-kullen ställer högre och andra krav är inte negativt i sig, menar hon, men det kan bli problematiskt om företag och arbetsgivare inte är följsamma.

– Arbetslivet måste hänga med och till viss del anpassa arbetssätt utifrån denna generations idéer, förväntningar och krav. Det finns mycket att vinna på detta, men en omställning kan ju vara obekväm initialt.

Framför allt att man har ett värde, menar Christine Nord: är man inte nöjd kan man byta jobb, och man bör inte låta gamla lojaliteter stå i vägen för ett jobbyte.

– Och att det är viktigt att jobbet känns bra värderingsmässigt, men också att det går att förena med familj eller andra intressen.

En annan nyttig lärdom för de äldre är motståndet mot att vara tillgänglig hela tiden. Det gäller även i chefsfrågan. Där väntar troligtvis en omstöpning när generation Z har blivit lite äldre, tror hon.

– Jag tror att det blir mer flexibilitet. Man vill inte sitta på ett kontor 8–17 alla dagar.

Etikprofessorn Tara Salinas pekar i CNBC-intervjun på möjligheten för äldre att också passa på att lära sig teknologi av de yngre, som ju pratar sociala medier, internet och teknik flytande sedan barnsben.

– Företag missar en gigantisk möjlighet om de inte ser till att använda sig av de kunskaper som den här generationen har.

Om vi vänder på steken då – vad kan generation Z lära sig av de äldre? Kanske uthållighet och lojalitet, trots allt? Om man kanske hittar en gyllene mellanväg, menar Christine Nord.

– Att man inte ska byta jobb så fort det skaver lite. Men det vet jag faktiskt inte om man gör i dag.

I en undersökning som karriärsajten Resume Builder har gjort anser tre av fyra chefer att generation Z är svåra att jobba med, mycket på grund av upplevt bristande kommunikationskunskaper och disciplin.

Perukmakaren Hairbros marknadschef Adam Garfield säger i studien att han upplever Z-kullen som ovanligt innovativa och socialt ansvarstagande. Men just kommunikationen är ett förbättringsområde, menar han.

– Z-kullen skulle gynnas av att utveckla sina kommunikationskompetenser att bygga starkare relationer med kollegor och klienter.