Goldins rön: Lika lön – sedan föds första barnet

Claudia Goldin har rotat i historiska arkiv, gått igenom 200 år av amerikansk arbetsmarknadsdata och kartlagt hur kvinnors roll på arbetsmarknaden har utvecklats över tid. Hon har även tittat på löneutvecklingen för kvinnor över tid och konstaterat att det finns en rad bakomliggande faktorer som i princip stämmer hur man än vänder och vrider på det, och vilket land man än tittar på.

Det centrala i hennes forskning är att kvinnor gör olika val och de valen är nyckeln till att kunna överbrygga lönegapet. Det säger Jakob Svensson, professor i nationalekonomi och ordförande för ekonomipriskommittén, till Omni Ekonomi.

– Det gäller att förstå de valen som kvinnor gör utan att hoppa till enkla förklaringar.

Hon har bland annat pekat på att kvinnor i snitt är högre utbildade än män, men att kvinnor trots det släpar efter i lön jämfört med sina manliga kollegor. Här kommer ”föräldraeffekten” in – på engelska ibland ”motherhood penalty”.

Det innebär i korthet att män och kvinnor ofta kliver in på arbetsmarknaden med ungefär lika lön. Men så fort det första barnet föds i ett heterosexuellt förhållande börjar mammans löneutveckling att bromsa in – familj och barn blir hennes prioritet, enligt samhällsnormen.

För att kunna anpassa sig behöver hon ha mer flexibilitet i arbetstiderna, vilket ofta syns på lönen: det blir ett lönegap mellan män och kvinnor även inom samma yrke.

– Kostnaderna för att vara en ”on call-förälder” är väldigt stora, konstaterar Jakob Svensson.

Och det är inte så att det släpper efter det första året. Enligt Goldins forskning håller effekterna i sig i 10–15 år. Det är alltså drygt ett decennium av annat än karriärfokus.

Pappan, får å andra sidan se sin lön stiga efter att det första barnet fötts. När ”föräldraeffekten” sedermera klingar av och barnen har vuxit upp, kommer kvinnan tillbaka till en arbetsmarknad där mannen jobbat på under hela perioden och därmed har ett digert försprång.

Det här mönstret återfinns i princip i alla länder, enligt Jakob Svensson – i exempelvis Danmark menar man att det förklarar hela lönegapet, medan även Tyskland ser tung påverkan i samma anda. Inte heller Sverige kommer undan.

P-pillrets intåg har växlat upp kvinnors utbildningstakt ännu mer, enligt Goldin.

– Det är viktigt för att förstå det som händer, att kvinnor tar sig in på arbetsmarknaden i stora antal. Det ser vi till exempel i Mellanöstern nu, säger hon själv till TT.

Claudia Goldin har konstaterat att människor gör yrkesval vid en mycket ung ålder och att de val som då görs påverkar hela yrkeslivet.

Förväntningarna bygger bland annat på vad tidigare generationer kvinnor gjorde – och om exempelvis mamma inte jobbade förrän barnen var stora, väger det in i döttrarnas yrkesval och därmed fortsätter löneutvecklingen att halta, menar Goldin.

Hon har nämligen också pekat på att kvinnors deltagande i arbetsmarknaden de senaste 200 åren kan ritas upp som ett U: i början av 1800-talet jobbade många kvinnor, bland annat inom jordbruket.

I takt med att den industriella revolutionen rullade på stängdes dörren till arbetsmarknaden för gifta kvinnor. När jordbrukssamhället förbyttes mot tjänstesamhälle tilläts allt fler av dem återigen kliva in i arbete.

Då kunde det röra sig om medelålders kvinnor, vars barn var utflugna ur hemmet, och som saknade specifik utbildning, förklarar Jakob Svensson.

Kvinnorna – som dittills levt sitt liv med förväntningen att arbetsmarknaden varit stängd för dem – var nu plötsligt efterfrågade på jobbmarknaden, men hade ingen erfarenhet.

De fick då ta lågavlönade arbeten. Sedan hände ingenting i kvinnornas löneutveckling på lång, lång tid – trots att den ekonomiska tillväxten fortsatte.

Det här mönstret syns även i Sverige, poängterar Jakob Svensson.

Kvinnor är gravt underrepresenterade på den globala arbetsmarknaden. Enligt Kungliga Vetenskapsakademiens siffror lönearbetar hälften av världens kvinnor, eller är aktivt arbetssökande. Det kan jämföras med 80 procent för män.

Det är kort sagt ineffektivt och en rejäl käpp i hjulet för produktiviteten. När halva arbetskraften inte får jobba, går ekonomin miste om skickliga arbetare som potentiellt skulle kunna bidra med ännu mer output.

Här har Goldin satt fingret på ett antal viktiga saker.

– Hon har satt kvinnan i fokus och tittat på vilka val kvinnor har gjort, säger Jakob Svensson.

Det handlar inte nödvändigtvis om fria val, påpekar han. Valet kan exempelvis stå mellan att göra karriär eller bilda familj. Det genomsyrar i sin tur hela ekonomin, menar Goldin.

Hennes forskning är också lite grann orsaken till att andra frågor om jämställdheten på arbetsmarknaden har ställts: Vilken roll spelar förskolan för kvinnors möjligheter att lönearbeta? Vilken roll spelar föräldraledigheten? Hur mycket påverkar pappamånader?

Det som är viktigt att komma ihåg är att både kvinnor och män är förlorare i balansgången, sa hon i en intervju med sajten Social Science Bites i fjol.

– Män försakar tid med familjen och kvinnor försakar ofta sin karriär.

Inte så många alls, faktiskt.

– Hon förklarar hur världen ser ut, men har inte utvärderat speciella policyåtgärder, säger Jakob Svensson.

Att diktera politiska förändringar är inte heller hennes arbetsområde. Däremot innehåller forskningen stora lärdomar för andra vars arbetsområde faktiskt är att diktera politiska förändringar.

Själv hoppas Claudia Goldin att hennes upptäckter ska vara någon form av väckarklocka i hemlandet USA.

– Eftersom USA ligger efter flera andra länder vad gäller socialförsäkringssystem och ojämlikhet på arbetsmarknaden, så hoppas jag att det här kommer att leda till att de kommer att förstå hur det kan fungera i andra länder.

– Det betyder mycket att få priset eftersom det är ett erkännande för att långsiktig förändring för kvinnor har stor betydelse.

Eller som Svensson uttrycker saken:

– Att förstå kvinnors roll på arbetsmarknaden är viktigt för samhället. Tack vare Claudia Goldins banbrytande forskning vet vi mycket mer om de underliggande faktorerna och vilka hinder som kan behöva undanröjas i framtiden.