Hem
Ørsteds framtidFörklaring

Grön energi får Trump att se rött: ”Enormt problematiskt för sektorn”

Vindkraftsparken Revolution Wind var 80 procent klar när Trump stoppade bygget. (Julia Nikhinson / AP)

Den globala marknaden för förnybar energi är i tumult. Donald Trumps agg mot i synnerhet vindkraft är ett hårt slag mot en redan bräcklig sektor – och det lär inte bli bättre i närtid.

– Globalt sett tror jag inte att det finns så många branscher som är i en mer förödande position just nu, säger Sydbanks analyschef Jacob Pedersen till Omni Ekonomi.

Vad har hänt?

I våras stoppade Donald Trump bygget av vindkraftparken Empire Wind utanför New Yorks kust. I slutet av augusti stoppade han ytterligare ett projekt, denna gång utanför Rhode Island. Byggstoppet beordrades trots att parken – kallad Revolution Wind – var nästan helt färdig.

Motiveringen till den senaste ordern var ”oro relaterad till skydd av den nationella säkerheten”.

För bolaget bakom Revolution Wind, den till hälften statligt ägda danska jätten Ørsted, var stopporden ett dråpslag.

Bolaget hade redan under våren tvingats att genom en gigantisk nyemission ta in 60 miljarder danska kronor till följd av turbulensen efter vårens stopporder mot Equinor.

När stoppordern kom störtdök aktien 17 procent. Tappet för året summeras i skrivande stund till 40 procent.

Ørsted har stämt Trump-administrationen i hopp om att få stoppordern uppriven, vilket enligt Bloomberg bäddar för en ”tung rättslig strid”.

Trumps stopporder

Empire Wind: Den norska energijätten Equinors vindkraftspark utanför New Yorks kust stoppades av Donald Trump i mitten av april. Equinor stämde den amerikanska regeringen och uppgav att man förlorade 50 miljoner dollar för varje vecka som projektet stod stilla. Efter rättsliga och politiska förhandlingar tilläts Equinor återuppta bygget i maj.

Revolution Wind: Danska Ørsteds offshore-park utanför Rhode Islands kust stoppades av Trump i augusti, trots att parken var klar till 80 procent. Ørsted har stämt Trump-administrationen i hopp om att få ordern uppriven. Stoppordern utfärdades ”illvilligt”, enligt Ørsted, som menar att det hela är en del i en kampanj mot offshore-vindkraft. Stoppordern ligger dock i skrivande stund fortsatt kvar.

Hur ser den gröna energisektorn på Trumps utspel?

Om någon verksam inom sektorn tvekade kring Trumps syn på förnybar energi och vindkraft, så hamrade augustiordern hem budskapet en gång för alla, säger Jacob Pedersen.

Han beskriver en bransch som redan var ”skräckslagen” efter Trumps stopporder mot Empire Wind i våras. Efter den andra ordern är branschen i ännu sämre skick än tidigare, menar han.

– Det är enormt problematiskt. Globalt sett tror jag inte att det finns så många branscher som är i en mer förödande position just nu än den amerikanska offshore-vindkraften.

Sedan Trump blev president igen har investerarna jobbat efter förhoppningen att han går ut hårt och sedan backar. Det har till och med fått ett namn, ”taco” – förkortning för ”Trump always chickens out”, ”Trump fegar alltid ur”.

USA:s första offshore-park byggdes också av Ørsted, utanför Block Islands kust. (Julia Nikhinson / AP)

I fallet med vindkraften och den förnybara energin räknar investerarkollektivet dock inte med en sådan vändning, säger Jacob Pedersen.

– Jag tror inte att det finns något hopp för ett ”taco”-ögonblick här, eller i så fall bara till en väldigt liten del.

Visst, företagen hoppas att byggstoppen hävs vid något tillfälle. Men det hjälper inte på längre sikt, säger Jacob Pedersen.

– Trump-administrationen har redan strypt tillstånden för nya offshore-projekt och försöker dra tillbaka tillstånd som gavs ut i slutet av Bidens mandatperiod. Så det här är en bransch med väldigt dystra utsikter för tillväxt.

Kort sagt: Det ser definitivt inte bra ut.

Varför hatar Trump vindkraft?

Det hela började för minst 15 år sedan, när Trump tog juridisk strid mot bygget av en vindkraftspark utanför Skottlands kust. Vindmöllorna skulle förstöra utsikten från hans golfbana i Aberdeenshire, hävdade han. De elva planerade snurrorna var ”fula” och ”monstruösa” saker, som skulle sänka hela den skotska turismindustrin.

Trump förlorade i rätten och projektet återupptogs, men hans hat mot vindkraftverk verkar inte ha avtagit.

Donald Trump har ett dokumenterat hat mot offshore-vindkraftverk som sträcker sig många år tillbaka. (Evan Vucci / AP)

Som president en andra gång har Trump signerat sin ”big beautiful bill”, som bland annat kraftigt begränsar nya gröna energiprojekt till förmån för fossil energi.

Förutom att turbinerna är ”fula”, har Trump framkastat alla möjliga argument för sitt bestående hat mot vindkraft: Att det är ”den dyraste formen av energi”, dödar människor och fåglar, driver valar till vansinne samt har en livslängd på ”max åtta år”.

Inget av de argumenten har visat sig vila på någon vetenskaplig grund, men verkar inte hindra honom från att fortsätta sin offensiv mot vindkraftsbranschen.

Vad kan hans korståg få för konsekvenser?

Trumps stopporder har redan kostat både Ørsted och andra bolag i sektorn tiotals miljoner dollar. Den nya politiken kommer leda till att bolagen tvingas krympa sina kostymer, säger Jacob Pedersen till Omni Ekonomi.

– Tvärniten i USA åsamkar ekonomisk skada för många aktörer i branschen. Det innebär att de har mindre handlingsutrymme för att engagera sig i nya projekt.

Marknaden för offshore-vindkraft har alltså blivit kännbart mindre.

– Den amerikanska marknaden befann sig i ett förfärligt tillstånd redan innan Trump, men hans politik har förstärkt effekterna och svårigheterna.

Jacob Pedersen, analyschef på danska Sydbank. (Press, Sydbank)

Om något har Trumps anti-vindpolitik gjort det tydligt att bolagen måste anpassa sig till en ny verklighet, där USA inte längre ingår i västvärlden som potentiell marknad.

– När det väl har skett kommer bolagen att gå vidare och investera där det är meningsfullt. De måste acceptera en framtid där USA inte är en del av offshore-marknaden, i alla fall inte under de närmaste åren.

Men det finns väl andra marknader?

Visst, Europa finns fortsatt som en attraktiv marknad för nya gröna energiprojekt. Men det täcker inte upp för tappet från USA och tvingar bolagen att skära i sina investeringsplaner, konstaterar Jacob Pedersen.

Han tar Ørsted som exempel. De enorma förlusterna som byggstoppet har fört med sig, har lett till att bolaget dragit sig ur bygget av vindkraftparken Hornsea 4 i Storbritannien.

Investeringscasen: Ørsted vs Vestas

De är visserligen aktörer i samma sektor, men lever på helt olika planeter sett till utsikterna, säger Jacob Pedersen när han ställer två danska gröna energijättar – turbintillverkaren Vestas och vindkraftsbolaget Ørsted – mot varandra:

Ørsted: ”Ørsted befinner sig fortfarande i ett läge där de längre cyklerna för offshore-verksamheten är en bromskloss. Vi ser framför oss ett par år där bolaget helt enkelt måste hålla sig till de nedjusterade investeringsplanerna och sedan navigera i en svår tid där USA inte är en marknad att räkna med.”

Vestas: ”Vestas har de senaste kvartalen tagit sig förbi det jobbigaste och är i bättre skick nu, eftersom orderboken inte är förlusttyngd längre och marginalerna är bra. Förhoppningsvis kommer den amerikanska marknaden för onshore-vindkraft fortfarande existera och det hade naturligtvis varit oerhört positivt för Vestas.”

Europas gröna ambitioner är fortfarande stora, vilket tyder på att den europeiska marknaden för förnybar energi kan fortsätta växa.

Men omvärldsläget har tvingat även Europas politiker att anpassa sig de senaste åren, säger Jacob Pedersen. Målet om att producera gigawatt av grön energi 2030 har skjutits på framtiden. Politikerna har varit för senfärdiga med att räkna in den nya, högre kostnadsnivån för projekten, menar han.

Samtidigt har läget ändrats drastiskt även för företagen. De bolag som faktiskt stod redo att slå på stort för några år sedan, har förlorat pengar sedan dess. I dag står de inte lika väl rustade för stora investeringar, konstaterar han.

– Det kommer inte att vara ”smooth sailing” för branschen, helt enkelt.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen