Investeringssparkontot, ISK, har sina fördelar i dessa utdelningstider.
Ett tungt vägande argument är att utdelningar faktiskt kan bli helt skattefria. Det brukar utdelningsexperter som vurmar för ISK lyfta fram.
Vad som kan låta som ett kryphål i skattelagstiftningen, har att göra med sparformens konstruktion. Till skillnad från en traditionell aktiedepå beskattas inte utdelningarna på ISK med 30 procent.
I stället betalas en schablonskatt på hela innehavet. Den bestäms av statslåneräntan och uppgår till 0,89 procent i år.
Utdelningar som trillar in på ett ISK blir en del av det totala värdet som schablonskatten dras på. Men sparare som är påpassliga kan plocka ut pengarna utan att Skatteverket får nys om saken. Hur då?
Det beror på att utdelningar som sätts in på ISK inte räknas som en insättning i skatteteknisk mening. Och värdet på ISK-konton kontrolleras bara ett fåtal gånger per år.
Schablonskatten beräknas på värdet av innehaven vid ingången av varje kvartal, och därefter kalkyleras ett genomsnitt för hela året.
Därmed blir utdelningar som plockas ut innan nästa kvartalsskifte skattefria. De som betalades ut i mars skulle alltså ha plockats ut innan den 1 april. Utdelningar som betalas ut i april eller maj kan ligga kvar på kontot fram till den 30 juni utan att beskattas.
Det finns ett undantag från huvudregeln. Den som bor utomlands, och är skriven där, kommer inte undan beskattning utan måste betala en så kallad kupongskatt.
Utdelningar på ISK vs klassisk depå
Utdelningar på en aktiedepå beskattas automatiskt med 30 procent. Det kan kvittas mot eventuella förlustaffärer i deklarationen året därpå.
På ISK blir utdelningen en del av kapitalunderlaget som schablonskatten baseras på, förutsatt att de finns kvar vid nästa kvartalsskifte.