”Höjt bolånetak kan ge hopp till förstagångsköpare”

Regeringens förslag till lättade bolåneregler kan underlätta för unga förstagångsköpare att ta sig in på bomarknaden. En välkommen strimma hopp till en generation som i mångt och mycket verkar ha gett upp, skriver Hypotekets boendeekonom Claudia Wörmann i en gästkrönika.

I går presenterades förslag från regeringen som ska underlätta för förstagångsköpare.

Kravet på kontantinsatsen som infördes redan 2010 påverkar alla som saknar ett tillräckligt stort eget sparande. Och för unga har kravet på kontantinsats lett till svårigheter att köpa sin första bostad. Vidare har det lett till en skiljelinje, unga med föräldrar som både kan och vill bidra till kontantinsatsen har gynnats, andra med föräldrar som varken kan eller har lust har fått klara sig helt själva. Nu ser det ljusare ut att de unga helt på egen hand kan spara ihop till det som krävs för att kunna flytta hemifrån. 

Det här har jag inget bevis för. Men jag kan tänka mig, delvis baserat på egna upplevelser i min närhet, att kontantinsatsen kan leda till viss osämja, och om inte det en hel del huvudbry.

För att exemplifiera:

Unge nummer ett ska ut ur boet först. Han har på egen hand sparat ihop till hela kontantinsatsen, hej då! Unge nummer två är mer en slösa-person, när han ska ut ur boet skjuter föräldrarna till med nästan hela kontantinsatsen för att också kunna säga hej då till honom.

När det sen är dags för unge nummer tre, så har föräldrarna skilt sig eller så har något annat hänt som gör att ekonomin försämrats. Trots att viljan fortfarande finns där saknas möjligheten att hjälpa till ekonomiskt.

Förslaget kan leda till att fler unga personer kan klara att köpa sin bostad på en helt egen ekonomi, utan hjälp av föräldrarna. Och så ska det väl egentligen alltid vara. Är det inte lite halvskruvat någonstans när i allra högsta grad vuxna personer med inkomst och sällskap och kapacitet att ha ett eget hushåll måste be mamma och pappa om ekonomisk hjälp för att realisera drömmen om det vuxna livet på riktigt? Att spartiden minskar kan ge nytt hopp till en hel generation som (i mångt och mycket) verkar ha gett upp.

Sedan är det ju också så att effekten blir som störst i dyra områden, med unga som vill köpa bostad i Stockholm i främsta ledet. Sedan får vi hoppas att konsekvensen med högre priser uteblir eller i vart fall inte blir så stor. För då blir 10 procent på en stigande marknad också svår att få ihop.

Som förstagångsköpare ska du inte bara ha till kontantinsatsen, du ska också klara långivarens krav. Dessa förändras inte.

Regeringen vill slopa det skärpta amorteringskravet som betyder att personer som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst (brutto) ska betala 3 procent i amortering. Här är unga överrepresenterade, och förändringen är positiv för dem.

Amorteringskravet på 2 procent för personer som lånar mer än 70 procent av bostadens värde kvarstår. Regeringen föreslår också ett tak på tilläggslån på 80 procent. Det påverkar personer som redan har bolån och som vill utöka sitt lån för att renovera. 

Möjligen kan man anta att de nya reglerna som förväntas träda i kraft i april nästa år kan leda till en viss avvaktan på marknaden för små bostadsrätter. Det är inte bra. Och är det något som alla tjänar på, inklusive förstagångsköpare, så är det att rörligheten på bostadsmarknaden kommer igång igen. Fler och längre flyttkedjor gynnar alla.