Hem
Premiärminister Boris Johnson. (Matt Dunham / TT NYHETSBYRÅN)

Källor: Johnson minst villig att kompromissa för EU-avtal

Det är premiärministern Boris Johnson som mest hårdnackad motståndare till att kompromissa för att få till stånd ett avtal med EU. Det uppger regeringskällor för The Guardian.

Vittnesmålet kommer samtidigt som det bara återstår några få dagar av förhandlingar före tidsfristen löper ut, om avtalet ska hinna ratificeras och träda i kraft när övergångsperioden efter brexit är slut efter årsskiftet.

Tidigare i veckan avgick Johnsons rådgivare Dominic Cummings och kommunikationschefen Lee Cain – båda tongivande i linjen om en hård brexit – vilket tände ett hopp hos en del ministrar att ett avtal kanske nu kan ros i hamn, skriver tidningen.

Downing Street uppger för tidningen att Cains och Cummings sortier inte gör en kompromiss med EU mer trolig.

Samtidigt uttrycker källor i brexit-lägret oro för att Johnson ska vackla i sin ståndpunkt och tolkar avhoppen som ett tecken på att de är missnöjda med avtalet.

– De får inte det avtal de vill. Boris är nu i ett tufft läge, eftersom han vill ha ett avtal till varje pris, säger en källa till tidningen.

bakgrund
 
Brexit
Wikipedia (sv)
Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen, även känt som brexit, inleddes formellt genom den brittiska regeringens begäran om utträde den 29 mars 2017 och verkställdes klockan 00:00 CET natten mellan den 31 januari och 1 februari 2020. Ursprungligen skulle brexit ha ägt rum den 29 mars 2019, men utträdet sköts upp upprepade gånger på grund av förseningar i ratificeringsprocessen av avtalet om Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen.Det planerade brittiska utträdet ur Europeiska unionen är en konsekvens av att en majoritet av de (röstande) brittiska väljarna röstade nej till fortsatt brittiskt EU-medlemskap i folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU den 23 juni 2016. Själva utträdet baseras på artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen som ger varje medlemsstat rätt att begära utträde, vilket enligt artikeln äger rum två år senare genom att alla EU:s fördrag upphör att gälla för det landet ("avtalslös brexit"), alternativt vid en tidpunkt och på ett sätt som överenskoms i ett avtal mellan EU och det aktuella landet. Om Storbritannien skulle vilja återansluta sig ska denna begäran om medlemskap hanteras såsom för länder som inte varit medlemmar, vilket alla EU-länder måste godkänna, och gamla undantag och förmåner gäller inte såvida inte EU går med på dem. Ett avtal har förhandlats fram mellan EU och Storbritanniens som anger en övergångsperiod på till att börja med resten av 2020, då frihandel, fri rörlighet för personer och de flesta andra EU-regler med en del undantag fortsätter att gälla Storbritannien, trots att de inte är medlem längre. Under denna tid förväntas ett nytt mer permanent avtal förhandlas fram.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen