Z dystrast hittills – AI och inflation formar ny generation

Kriser och oordning i samhället har alltid gjort avtryck i efterföljande generationer. Det är välbelagt i forskningen, säger Anders Parment till Omni Ekonomi. Han är doktor i ekonomi och lektor vid Stockholm Business School, och forskar om generationers värderingar, beteenden och konsumtionsmönster.

Enligt forskningen är det i åldern 16–24 år som det händer saker i människans utveckling, en process som på engelska brukar kallas ”coming of age”.

– Forskningen visar väldigt tydligt att de här åren har störst påverkan på en generation, deras värderingar och preferenser. Det påverkar sedan människor i den generationen resten av livet, säger han.

Z-generationens föräldrar – enligt nomenklaturen kallade X – blev vuxna i en värld full av framtidstro. För svenskt vidkommande gick Sverige med i EU, handels- och gränshinder revs, frihandeln ökade. Individer och hela nationer lyftes ur fattigdom och reallönerna ökade i en hisnande takt.

Millennial-generationen fick tugga i sig en diger global finanskris 2008, men det fanns ändå en viss gemenskap i eländet, skriver CNN.

– Ja, vi var fattiga. Vi kämpade. Men vi behövde inte jaga status eller låtsas leva på ett visst sätt för att visa upp på sociala medier, säger 37-åriga Sasha Whitney, som precis gått ut college när finanskrisen briserade och skakade om hela det amerikanska samhället i grunden.

Den ständiga uppkopplingen och det aldrig sinande nyhetsflödet är några stora och viktiga skillnader från tidigare, konstaterar Anders Parment.

– Man läser varje dag om extremhetta, klimatförändringar, geopolitiska spänningar… Det har en stor påverkan på unga människor, mer än på andra. Det kommer också påverka hur de känner när de blir äldre, säger han.

Sociala medier är en annan nyckel. Att jämföra sig med andra är bara ett klick bort. Känslan av otillräcklighet likaså.

För många i generation Z landade den så viktiga ”coming of age”-perioden mitt i en förlamande pandemi med allt vad den medförde. Sedan har det fortsatt i samma anda. Krig. Inflation. En osäker arbetsmarknad. Klimathot. AI. Skenande bostadspriser. Protektionism.

Det är med andra ord inte så konstigt att mätningar visar att Z generellt har en mer dyster syn på både framtiden och omvärlden än tidigare generationer. Samtidigt är Z en generation som talar om psykisk ohälsa mer än tidigare, vilket också kan spela in.

– Efterkrigstidsgenerationen mådde säkert inte heller så bra, men då fanns det inga element i samhället som fångade upp det. Man fick bita ihop och inte känna efter så mycket. Nu är det annorlunda och det kanske också syns i mätningarna.

Enligt Anders Parment stålsätter sig Z för att kliva ut i ett samhälle med djupare klyftor än tidigare, inte minst på grund av AI-utvecklingen.

Larmen om att AI ska ta över jobben är ett verkligt orosmoln för många unga i dag, menar han.

– Det har blivit tydligt för människor i dag att AI lär bidra till en arbetsmarknad där högkvalificerade har det väldigt bra, medan människor som hamnar på fel sida av gränsen kommer att ha en tuff arbetsmarknad. Samtidigt finns det oändliga valmöjligheter och det hänger liksom på dig att välja rätt. Det skapar en väldig stress.

Ekonomi har generellt börjat ta stor plats i folks medvetande på ett annat sätt än tidigare, säger Anders Parment.

– Många människor är i dag mycket mer intresserade av ekonomi. Och det gör nog också att man blir väldigt stressad för att hamna i en situation där man har ont om pengar. Det är en stor skräck för unga människor i dag, över hela världen egentligen.

Det där med att vara orolig över pengar och samtidigt vilja leva upp till allt högre krav på livsstil och statusmarkörer är knivigt. Trots att Z har kunskap om klimathotet pekar nya studier på att intresset för hållbarhetsfrågor har mattats av, samtidigt som ”fast fashion” från lågprisaktörer som Temu och Shein fortsätter växa.

– Vi har sett ganska mycket data de senaste två åren som visar att generation Z visserligen tänker mycket på hållbarhet, men ändå väljer att köpa billigare saker för att man vill kunna konsumera. Man vet liksom vad som gäller, men handlar ändå.

Men medan en del mer eller mindre uppgivet ”domedagsspenderar” sina pengar, finns det andra som ägnar sig åt att recessionssäkra sin ekonomi i stället. I diskussionsforum och på sociala medier delas tips – till stor del bland kvinnor – för hur man kan hushålla med resurserna utan att känna sig berövad. Ett av tipsen är till exempel att köpa ett storpack lösnaglar på nätet i stället för att gå till nagelsalongen. Som en budgetversion av den gamla ekonomiska teorin om ”läppstifteffekten”, ungefär.

Andra förespråkar totalt köpstopp för allt som inte är livsnödvändigt.

Men hur man än väljer att ta sig an utmaningarna är, som med så mycket annat, individuellt.

– Man har sett i forskningen att det tar ganska lång tid för hjärnan att utveckla framförhållning och hantera saker på ett genomtänkt sätt. Puberteten håller i sig ganska länge, så att säga, säger Anders Parment.