”Läget är illa”: Här är EU:s plan för att möta energikrisen

EU-kommissionen skriver att man vill ”skydda konsumenter, och industrier, från prisökningar”. Men direkta stöd ingår inte i unionens verktygslåda, utan är något som medlemsstaterna själva betalar ut. Det EU vill göra är att tillfälligt lätta på reglerna för statsstöd. I dagsläget gäller ett de facto-förbud för länder att betala ut direkta stöd till hushåll eller företag om det riskerar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.

Politico skriver att kommissionen har uppmanat medlemsländerna att ta 70 procent av elkostnaderna i grossistledet och 50 procent av de extrakostnader för bränsle som har uppstått på grund av kriget.

EU måste snabba på utbyggnaden av framför allt hållbar energiproduktion för att göra sig oberoende av fossil energi, skriver kommissionen. Till sommaren kommer man därför att lägga fram ”handlingsplan för elektrifiering”

Detta är inget nytt, unionen har redan som plan att bli fossilfri 2050, men det kommer samtidigt som ett avsteg från den förda politiken sedan EU-parlamentet fick en förskjutning till höger i valet 2024. Kommissionen har urvattnat och skjutit fram miljöregleringar som förespråkare menar redan hade kunnat snabba på elektrifieringen.

Kommissionen kommer att lägga fram ett lagförslag kring elnätsavgifter och beskattning för att säkerställa att förnybar energi beskattas mindre än fossil energi.

Frågan är känslig eftersom det rör just beskattning vilket medlemsländerna själva reglerar. Elmarknaden är samtidigt gränsöverskridande och EU har viss rätt att lagstifta på området. Men när Bryssel ger sig in på området möts det ofta med kraftigt motstånd, inte minst från Sverige. Tidigare i år protesterade Sverige mot ett EU-förslag att bygga bort flaskhalsar.

Unionens mest akuta problem gäller flygbränslen, som till en högre andel än andra bränslen kommer via Hormuzsundet. Enligt analytiker som Politico hänvisar till är EU:s lager i nuläget uttömda om sex veckor.

Kommissionen skriver därför att det kan vara dags att öppna beredskapslagren för att inte ytterligare sätta flygverksamheten ur drift. Dessutom kan EU komma att lätta på regler för branschen. Som exempel nämns ett tillfälligt slopande av regler som finns kring start- och landningstider. I dagsläget måste flygbolagen använda landningsbanor för att behålla tiderna de har. Det kan också bli tillåtet att bunkra upp bränsle där det är billigt, vilket är förbjudet i nuläget.

Efter Rysslands invasion av Ukraina infördes ett pristak för rysk olja, som inte fick säljas för mer än 60 dollar fatet. Något liknande har inte föreslagits från EU:s sida den här gången.

Kritiker, däribland Brysseltankesmedjan Transport and environment, har också riktat kritik mot avsaknaden av skatter mot oljeföretagens övervinster. Tankesmedjan uppskattar att oljebolagens extra intäkter under Irankriget uppgår till över 400 miljarder kronor. Delar av dessa, skriver Transport and environment, hade kunnat gå till hushållen.

Kommissionen ägnar en del av sin plan till att ge råd till sina medborgare att klara krisen. För att göra hemmet mer energieffektivt föreslås att byta ut gas- och oljepannor, att förbättra isolering, byta ut fönster eller ersätta ineffektiva apparater.

Elkonsumenter uppmuntras att byta elleverantör, installera solpaneler och köpa elbilar.

Tidigare har kommissionen även rekommenderat mindre resande och mer hemarbete.