Langemark: Jämställt spar viktigt ”som ett körkort”

Kvinnor lägger pengarna på hög i mindre utsträckning än män - och när de sparar är det oftare till ett sparkonto. Hur når vi en jämställd sparmarknad? Den frågan ställer sig Avanzas sparanalytiker Moa Langemark i sin senaste krönika för Omni Ekonomi.

Det finns få områden där skillnaderna mellan könen är så pass stora som på sparmarknaden. Dessutom verkar skillnaderna orubbliga - trots att jämställdheten har rört sig framåt inom de flesta andra områden de senaste decennierna är och förblir skillnaderna mellan könen på sparmarknaden avgrundsdjupa. Kvinnor som är kunder hos Avanza månadssparar 78 procent av vad männen gör. Dessutom visar flera undersökningar att kvinnor sparar på sparkonto istället för börsen i betydligt högre utsträckning än män. Kvinnor uppger också att de har ett sämre börssjälvförtroende än män.

En rimlig fråga att ställa sig är varför detta spelar någon roll. Jag skulle vilja hävda att det spelar en helt avgörande roll för jämställdheten i hela ekonomin. Ett sparande är som ett körkort. Det är verktyget för att själv ta kommandot över sitt liv och leva det som en själv väljer. Dessutom skulle en mer jämställd sparmarknad ge samhällsekonomiska vinster vilket jag resonerade kring i min förra krönika.

Orsaken till den ojämställda sparmarknaden är både djup och horisontell. Det visar vår data från Avanza över barnsparkonto där skillnaderna framträder redan när barnen är i 11-årsåldern då fler pojkar får ett barnsparkonto. Därefter växer skillnaderna och bland 16-åringarna tillhör bara vart fjärde barnsparkonto en flicka. Likaså finns det skillnader i vad man sparar i till barnen: 43 procent av flickorna har endast fonder i sitt sparande, motsvarande siffra för pojkar är 35 procent. 17 procent av alla flickor har endast aktier i sitt sparande, motsvarande siffra för pojkar är 20 procent. I flickornas portfölj är svensknoterade Volvo Cars favoriten medan den för pojkarna var USA-noterade Tesla.

Men hur når vi en jämställd sparmarknad? Ett viktigt steg är att få en bild av hur stort spargapet är nationellt. Därför är det positivt att regeringen nu gett Medlingsinstitutet ett utvidgat uppdrag att kartlägga andra inkomster som påverkar ekonomin – däribland avkastning från kapital. Jag ser också fram emot betänkandet från utredningen som nu tittar på hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder ska kunna tas fram och användas. Ett annat viktigt steg är att stärka och förbättra finanskunskapen i skolan. Här lyser dock de politiska initiativen med sin frånvaro.

Men det finns också mycket vi själva kan göra genom att helt enkelt inte acceptera spargapet. Alla, även de i en parrelation, behöver ett eget sparande. Stort eller litet – det får så klart anpassas efter situationen. Det viktiga är att vi sprider kunskapen om att sparandet behövs, att det växer långsiktigt bäst på börsen och att det varken är svårt eller tidskrävande. Det kan vara så enkelt som några hundralappar som automatiskt varje månad åker in i en global indexfond. Så passa på att använda sommarens lediga dagar till att hjälpa en mamma, vän, syster, flickvän, fru eller dotter. Så kan vi tillsammans stänga spargapet.

Bakgrund | Moa Langemark
• Sparanalytiker på Avanza
• Skriver om börs och sparande varannan torsdag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.