Lucka 22: Kan SBB lösa den gordiska knuten?

Att låna pengar på obligationsmarknaden går inte och en nyemission skulle ge dåligt betalt. Kvar är alternativet att sälja tillgångar, något bolaget gjort ända sedan ränteoron slog till. Men det krävs mer.

Problemet är att fastighetsvärdena har fallit. Om uppvärdering av beståndet var den största plusposten i resultaträkningen 2021 så gäller nu det omvända. Här är räntan nyckeln till frihet. Sjunker den kan det bidra till en uppvärdering på transaktionsmarknaden, säger Paretos analytiker Emil Ekholm till Omni Ekonomi.

– Vilket i sin tur skulle kunna möjliggöra försäljningar mer i linje med bokförda värden, säger han.

Hösten 2022 sålde SBB skolfastigheter till kanadensiska Brookfield för närmare 11 miljarder. Slutförandet av affären har dragit ut på tiden men i november gick den igenom, vilket Emil Ekholm menar är en viktig pusselbit.

SBB ville använda delar av pengarna från affären till att köpa tillbaka obligationer. Lyckades man med det till viss rabatt skulle det hjälpa, sa Ekholm till Omni Ekonomi innan utfallet av återköpet var klart.

Nu blev det inte någon större rabatt, bara ett par procent, och enligt DI:s Richard Bråse ändrar återköpet inget för aktieägarna.

Bolaget har även dammat av Ilija Batljans planer på att sälja dotterbolaget Sveafastigheter. I veckan meddelade man att fastigheter för 30 miljarder samlats i Sveafastigheter med planen att särnotera eller på annat sätt hitta en medägare. Det vore ett välkommet kapitaltillskott, men DI:s Magnus Dagel ställer sig tveksam till att skaffa sig ännu ett intressebolag: ”Antingen säljer man allt eller så behåller man kassaflödena”.

En av riskerna är samma som för alla fastighetsbolag. Under året har marknaden släppt rädslan för räntepress och sektorn har återhämtat sig. När Fed förra veckan tog en mer duvaktig hållning fick bolagen ytterligare skjuts. Handelsbanken varnar dock för att marknaden kan ha sprungit för fort.

I en analys sänkte banken rekommendationerna för ett stort antal bolag och menade att det var frestande att kalla uppgången en överreaktion. SBB är ett av bolagen som dragit i väg mest efter Fed-beskedet. Stämmer Handelsbankens profetia finns det fallhöjd.

I övrigt är det i princip inversen av ovan nämnda möjligheter som också utgör de största hoten – obligationsförfall och betalningsförmåga.

– Likviditeten är största presspunkten för SBB då man i dagsläget har svårt att täcka kommande åtaganden i form av främst utdelning och skuldförfall. Bankerna kommer behöva finnas vid bolagets sida annars kan det bli tufft, säger Emil Ekholm.

Även Kepler Cheuvreux, som har behåll på aktien, oroas över läget. I en analys efter rapporten menar analyshuset att riskerna har ökat med de svaga kreditbetygen, och skruvar upp riskpremien från 50 till 60 procent.

Carnegie konstaterar å sin sida att rapporten var rörig och gav en suddig bild och att marknadens fokus nu flyttat helt från den operationella verksamheten till bolagets likviditet.

Inte ens bolagets egna revisorer är lugna och i kvartalsrapporten hissades varningsflagg för risk att ”förutsättningar för fortsatt drift inte föreligger” om man inte löser likviditeten.

Problemet för SBB är att skuldfrågan med stora obligationsförfall behöver lösas, och för det behövs likvida medel. Lösningen på det ena problemet förvärrar med andra ord det andra. En hårt åtdragen gordisk knut för Leiv Synnes att lösa.