”Mitt julklappstips: En spargris till barnen”
Okunskapen om privatekonomi är oroväckande stor ute i samhället. Det börjar redan med barnen, som till följd av digitalisering och ”köp nu, betala senare”-tjänster har gått miste om chansen att med egna ögon få se pengarna fysiskt försvinna ur spargrisen, skriver boendeekonomen Claudia Wörmann.
Vad kostar det att öppna ett sparkonto?
Jo, frågan har ställts till mig, inte en utan flera gånger. Och nej, inte från ett barn utan från vuxna. När jag i pausen frågat om varför vederbörande tror att det skulle kosta något har svaret blivit: ”jag får ju ränta, alltså pengar – då måste det kosta.”
Den som vet lite mer kan humma och förfäras, vet människor verkligen så lite? Ja, det skulle jag säga. En del vet knappt något om ekonomi och de kan ha jobb, bil och familj. Ibland sätter vi likhetstecken mellan unga och bristen på kunskap. Där kan man göra mest skillnad. Men okunskapen, tror jag mig veta, är utspridd på olika människor i olika åldrar. Jag är också övertygad om att andelen unga i skuld (ekonomiskt och brottsligt) skulle minska om fler fick mer kunskap.
Ansökningarna om skuldsanering ökade med 54 procent mellan 2019 och 2024, och i synnerhet bland unga. Det finns också en hög nivå av unga som dras med betalningsanmärkning. Att tidigt hamna i skuld ger svårigheter lång tid framöver, både ekonomiskt och privat.
Nu har det kommit en motion om att införa privatekonomi som ett obligatoriskt ämne i grundskolan och genom hela gymnasiet. Äntligen!
Det finns mycket bra och pedagogisk information om privatekonomi för ”rookies” i dag. Det krävs dock att du själv letar upp den. Det finns ett stort mått av skam bland alla som inte har koll. Skammen kan leda till tystnad och till att låtsas hänga med och det blir inte av att söka upp informationen som finns där.
Det är inte det lättaste att erkänna sin okunskap om något, till exempel teknik och om bilar. Till skillnad från många andra ämnen kan privatekonomisk okunskap leda till fatala misstag. Den som inte kan något om bilar riskerar att köpa en usel bil i dåligt skick, ja och vi alla kan gå på minor på grund av kunskapsluckor. Men bristen på kunskap om privatekonomi, törs jag hävda, leder till störst konsekvenser.
Om vi fortsätter att fokusera på de unga så har de vuxit upp i en tid då pengar är något abstrakt. Med risk för att låta uråldrig så tror jag att det faktiskt var lite bättre förr, när barn och unga kunde känna på pengarna. När spargrisen eller plånboken ekade tomma så var pengarna slut.
I dag är det annorlunda. Det finns uppleva först, betala sen på ett helt annat sätt i dag. Och digitaliseringen har nog helt sänkt efterfrågan på fysiska spargrisar. Hela systemet bygger dessutom på digitalisering, att komma med kontanter är inte det lättaste. Ibland får jag också uppfattningen att de i branschen som försöker informera och peppa företrädesvis de unga blir lite som tomtebloss. Flammar upp och brinner ut.
Nu med tanke på att det också från politiskt håll kommer förslag på privatekonomisk information genom hela skolgången är jag mer hoppfull än på länge.
Köp en spargris vettja, till ditt barn eller barnbarn!
Bakgrund | Claudia Wörmann
• Fristående boendeekonom.
• Tidigare boendeekonom på Hypoteket och SBAB. Har även jobbat på Mäklarsamfundet och Svensk Nyproduktion.
• Skriver om privatekonomi med fokus på boendefrågor varannan torsdag.
Fotnot: Skribenten är en självständig aktör med egna intressen på marknaden.