Monopolpengar och krypto – så rundar Kreml sanktionerna

De ser ut som färggranna Monopolsedlar, är prydda med stiliserade konturer av ryska stadssiluetter och har nominella värden tryckta på framsidan.

Men det är inte den ryska centralbanken som ligger bakom utgivningen av dem, utan företaget A7. Den ryska staten är storägare i A7 via Promsvyazbank (PSB) – vars huvuduppgift är att agera finansiell förmedlare åt den inhemska försvarssektorn, skriver Financial Times.

A7 uppges ha startat sin verksamhet för två år sedan, tillsammans med PSB och den moldaviske brottsdömde oligarken Ilan Sor. Och det har snabbt blivit populärt, om man ska tro bolagets egna utsagor.

I december i fjol uppgav A7 att man stod för närmare 19 procent av den totala volymen handelstransaktioner mellan ryska och utländska företag.

Det är siffror som är svåra att belägga, men det är troligt att de är någorlunda korrekta. Det säger Elise Thomas, senior utredare vid den ideella organisationen Centre for Information Resilience, till FT.

– De bygger ett väldigt komplicerat flygplan, samtidigt som de flyger det i väldigt hög fart.

Efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, sparkades Ryssland ut ur det internationella betalningssystemet Swift. Det gör att betalningar inte kan ske mellan banker i Ryssland och banker i länder som är med i Swift-systemet.

Betalningar utanför systemet tar lång tid. En del ryska företagare har vittnat om att det kan ta flera månader innan transaktioner kan genomföras.

Med A7-sedlarna förenklas den processen avsevärt, enligt de västerländska analytiker som har kartlagt systemet.

Sedlarna är i praktiken statligt godkända rubelväxlar, och marknadsförs på meddelandeappen Telegram som en typ av service för ryska turister, skriver FT. Växlarna kan bytas in mot rubel hos någon av A7:s filialer i Ryssland eller mot utländsk valuta i utlandet.

När växelhållaren befinner sig i utlandet ska hen i teorin kunna skrapa fram en QR-kod på sedlarna, låta en bot i Telegram-appen skanna koden och inom kort dyker en ”agent” upp och levererar kontanterna personligen. Det är i dagsläget dock bara möjligt på två platser i världen just nu: I Dubai, där växelhållaren kan få dirham levererat, och i Istanbul, där dollar kan överlämnas.

I sitt informationsmaterial uppger A7 att växlarna ska ses som statligt uppbackade skuldebrev. Det innebär att ryska importföretag kan köpa växlarna, överlämna dem till sina leverantörer i exempelvis Kina och sedan tar A7 över ansvaret för att den verkliga penningtransaktionen genomförs.

Men rubelväxlarna kan också bytas in mot kryptovalutan A7A5.

A7A5 är en så kallad stablecoin som A7 och PSB lanserade förra året, tillsammans med den ryska kryptobörsen Garantex. Det digitala myntet, som körs på blockkedjorna Tron och Ethereum, är peggat 1:1 mot rubeln. Som garant för att det ska finnas rubel som täcker antalet A7A5 står PSB – alltså i praktiken den ryska staten.

Exakt hur A7A5 flyter runt på blockkedjan och utmynnar i rubel, dollar och andra valutor är inte så lätt att veta. Men i höstas släpptes en bunt filer som uppgavs vara interna A7-dokument efter en påstådd hackerattack, skriver flera medier.

I dokumenten, som bland annat granskats av analysbolaget TRM Labs, beskrivs ett komplext system av kontanter, reverser och kryptovalutor som skickas igenom ett intrikat nät av kryptoplånböcker och skalbolag registrerade i bland annat Kirgizistan, Sydostasien, Kina och Sydafrika.

I princip ett helt nytt betalsystem som har byggts upp för att runda sanktionerna.

Enligt analysföretaget Elliptic, som analyserar blockkedjeteknologi, har många av transaktionerna gjorts mellan A7A5 och USDT – alltså, tether. Det är som bekant en stablecoin peggad till den amerikanska dollarn, som är en vanlig parkeringsplats och brygga mellan olika kryptovalutor.

Och efterfrågan på USDT var under sommaren enorm, skriver Elliptic. Under bara ett par veckor uppges aktörerna bakom A7A5 ha pumpat in USDT för över 1 miljard dollar i systemet, för att upprätthålla likviditeten. Och varje dag försvann USDT till ett värde av 150 miljoner dollar på bara tio minuter.

Det är svårt att veta, men det faktum att USDT för 150 miljoner dollar under en period försvann på några minuter – varje dag – indikerar att det finns en viss bredd i användningen, enligt Elliptic.

Antalet enheter i omlopp ökade under fjolåret från drygt fem miljarder till över 40 miljarder på bara några månader.

I slutet av januari i år räknade Elliptic med att transaktioner för över 100 miljarder dollar gjorts sedan lanseringen av A7A5 drygt ett år tidigare. Det är uppseendeväckande stor volym för en ganska nischad nylanserad stablecoin.

Efterfrågan verkar dock ha mattats av sedan i somras och inga större partier av A7A5 har heller myntats sedan dess, skriver Bloomberg.

Däremot har A7 under hösten sjösatt fler tjänster kopplade till A7A5, skriver Elliptic. Bland annat har bolaget rullat ut två ”bankkort” för att kunna köpa enheterna och betala för tjänster utomlands, samt en digital revers som ska fungera som ett skuldbrev i handel med utlandet.

De nya tjänsterna har dock haft måttlig användartillväxt, enligt analysbolaget – sannolikt till följd av de sanktioner som EU, USA och Storbritannien lyckades få på plats mot de digitala transaktionerna under hösten.

Internationella kryptobörser ska också ha viss cred, påpekar Elliptic. De har varit duktiga på att rätta sig efter sanktionerna och stoppat transaktioner som har spårats tillbaka till A7A5.

”Samtidigt som A7A5 fortsätter att vara ett allt större verktyg för rysk handel över gränserna, blir den allt mer isolerad från den bredare kryptosfären”, skriver man.