Norge har tagit det unika beslutet att förbjuda Facebook och Instagram från att kartlägga norska medborgare.
Meta hävdar att datainsamlingen är nödvändig och att den uppskattas av användarna.
Men beskedet från norska myndigheter är tydligt: ”Övervakningen måste upphöra. Gloves are off.”
Beslutet från den norska motsvarigheten till Integritetsskyddsmyndigheten – Datatilsynet – är unikt: Myndigheten förbjuder Meta, som äger både Instagram och Facebook, att övervaka användarnas vanor i syfte att kunna rikta reklam till dem baserat på deras intressen.
Det är första gången som ett enskilt land försöker sätta stopp för plattformarnas datainsamling i kommersiella syften.
”Övervakningen måste upphöra. Gloves are off”
Tobias Judin, sektionschef på Datatilsynet, anser att insamlingen är ”extremt allvarlig”.
– Meta sitter på mycket känslig information om norrmännen. Övervakningen måste upphöra. Gloves are off, säger han till Omni.
Förbudet träder i kraft den 4 augusti.
Nej, Metas plattformar Instagram och Facebook kommer inte att släckas ner.
– Vi kommer se över det norska beslutet, som inte har någon omedelbar effekt på våra tjänster, säger Metas talesperson Matt Pollard till Politico.
Men om Meta bestämmer sig för att böja sig för Norges krav resulterar det troligtvis i minskade annonsintäkter. Chanserna att träffa mitt i prick med reklam minskar när Meta inte kan erbjuda annonsörerna allt de vet om användarna.
Tobias Judin på den norska dataskyddsmyndigheten tycker inte att det borde vara några problem för giganten Meta, som gjort en årlig vinst på 1,1 miljarder euro bara i Europa.
– Meta borde lägga om sin modell, tjäna pengar på lagligt vis och ge oss rätten till vår integritet tillbaka, säger han.
Kontroverserna kring techjättarnas datainsamling har sedan länge avlöst varandra.
Folk slöscrollar på plattformarna, skriver inlägg, klickar på andras poster eller artiklar och är ofta inte medvetna om att beteendemönstret registreras.
Datan används för att skapa en bild av vem användaren är och vad den gillar. Även känsligare information – som politiska åsikter och sexuell läggning – kan avslöjas genom att följa en persons onlineaktivitet.
– Facebook vet mer om dig än de flesta av dina vänner. Det har gått för långt när informationen används för att göra reklam, säger Tobias Judin på Datatilsynet.
Genom att skapa en profil på varje användare kan Meta erbjuda annonsörerna ett träffsäkert annonsredskap. Gillar du löpning fylls flödet med annonser om träningsappar, gillar du krukväxter får du reklam om växtnäring.
Bra och relevant, tycker vissa användare. Obehagligt, tycker andra. Helt nödvändigt, tycker Facebook och Instagram själva.
”Att erbjuda varje användare sin egen unika upplevelse – annonser inkluderat – är nödvändigt”, skriver Meta i ett inlägg som försvarar riktade annonser.
Bolaget värjer sig mot anklagelserna om övervakning och pekar på att användarna själva kan blockera delar av datainsamlingen i sina inställningar.
Det finns inget som hindrar andra länder från att göra samma sak som Norge – förbjuda Meta från att kartlägga dess medborgare. Den svenska Integritetsskyddsmyndigheten har inga sådana planer, skriver de i ett mejl till Omni.
En anledning till att andra länder inte startar en fight kan handla om resurser.
– Det finns en stor risk för att Meta kommer dra oss inför rätta och det kommer kosta oss att försvara vårt beslut, säger Tobias Julin.
Det är inte första gången som Norge står öga mot öga med Facebook.
Aftenposten, en av landets största tidningar, anklagade 2015 Facebook för censur. Tidningen hade publicerat ett av världens mest kända krigsfotografier på en naken flicka som flyr undan USA:s napalmbomber i Vietnam.
Facebook, som har förbud mot nakenbilder, plockade snabbt bort inlägget. Det orimliga i situationen var uppenbart och Facebook framstod som stelbenta paragrafryttare som inskränkte journalistik.
”Jag är upprörd, beskviken – ja, faktiskt rädd för vad ni gör med vårt demokratiska samhälle”, skrev Aftenpostens dåvarande chefredaktör Eskil Egil Hansen i ett öppet brev till Facebook-grundaren Mark Zuckerberg.
Tidningens protester tog skruv och sociala-medier-användare hakade på i en storm av inlägg under hashtaggen #dearmark. Den gången fick den norska tidningen rätt, och Facebook erkände sitt misstag. Det berömda krigsfotot fick grönt ljus.
– Norge har fått rätt en gång. Nu växlar vi upp och hoppas kunna sätta stopp för Metas övervakning, säger Tobias Judin på norska dataskyddsmyndigheten.