Hem
Arkivbild från Paris. (Michel Euler / AP)

Ny trio Europas sorgebarn – ifrågasatta under Irankriget

BIF är det nya orosmolnet på den europeiska obligationsmarknaden – en akronym-stafettpinne som övertas från PIIGS. Det skriver Financial Times.

Under den europeiska skuldkrisen kretsade den finansiella oron kring länderna Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Nu är det läget i Storbritannien, Italien och Frankrike som oroar investerare.

De tre ländernas långräntor har stigit mer än övriga Europas sedan Irankrigets utbrott. Det avspeglar enligt FT dels en oro för att länderna är särskilt känsliga för inflationsuppgångar och att de kan få svårt att finansiera planerade investeringar.

– Dessa länder kan vilja stärka sin energi- och försvarsinfrastruktur, men kommer marknaderna att tillåta det och i så fall till vilket pris, frågar sig Royal London Asset Managements räntechef Craig Inches.

bakgrund
 
Eurokrisen
Wikipedia (sv)
Eurokrisen, även kallad skuldkrisen i Europa eller den statsfinansiella krisen i euroområdet, var en kris som uppstod i slutet av 2009 till följd av snabbt växande statsskulder och risk för försämrad betalningsförmåga i några av Europeiska unionens medlemsstater, i synnerhet Grekland, Portugal och Spanien. Detta föranledde en förtroendekris samt ökade räntor på statspapper och kreditförsäkringar, credit default swap, mellan dessa medlemsstater och andra medlemsstater inom EU, huvudsakligen Tyskland. Problemen med staternas växande budgetunderskott och skuldnivåer världen över tillsammans med sänkta kreditbetyg för vissa medlemsstater inom EU bidrog till en oro på finansmarknaden. Skuldkrisen har sitt ursprung i Grekland, där kreditbetygen sjunkit till en nivå sådan att många normala icke-spekulativa köpare av statsobligationer (såsom räntefonder) inte köper dem, så att det blivit omöjligt att på marknadsmässiga villkor finansiera statsskulderna. Den 2 maj 2010 beslutade euroområdets finansministrar tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) att ge ett lån på 110 miljarder euro till Grekland under förutsättning att Grekland genomför stora nedskärningar och besparingar. Den 9 maj 2010 beslutade euroområdets finansministrar att inrätta en europeisk stabiliseringsmekanism för att trygga den finansiella stabiliteten inom euroområdet. Mekanismen omfattar totalt 750 miljarder euro, vilket även inkluderar kapital från IMF och Europeiska kommissionen. Skuldkrisen omfattar nu inte bara Grekland, Spanien och Portugal utan har spritt sig till Italien, Irland och Cypern. Den 28 november 2010 beslöt Europeiska unionens medlemsstater att ge 67,5 miljarder euro i lån till Irland för att hjälpa landet ur sin skuldkris genom stabiliseringsmekanismen. Samtidigt framlades förslag om nya regler för framtida finansiella ingripanden i ett försök att återställa förtroendet för den gemensamma europeiska valutan. Sverige bidrog med ett bilateralt lån till Irland om 600 miljoner euro. Den 20 augusti 2022 upphörde den förstärkta övervakningen av Grekland. Därmed kom Grekland att bli det sista landet som började omfattas av de ordinarie EU-reglerna igen efter de särskilda krisåtgärder som hade gällt under eurokrisen.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen