Hem
Resultatet i EU-valetFörklaring

Ödesfrågorna: Klimatet • Kärnkraften • AI • Ukraina

(Alberto Pezzali / AP)

Bör EU skruva åt klimatmålen, ge kärnkraften samma villkor som den förnybara energin eller bygga upp en egen armé? Och hotar EU:s AI-paket konkurrenskraften eller inte?

Här är några av de stora frågorna inför EU-valet – och de svenska kandidaternas ståndpunkter.

Tuffare klimatmål i EU?

Fjolåret var det varmaste som uppmätts på jorden och det varmare klimatet kan få långtgående konsekvenser, inte minst för världsekonomin. Fem av de svenska toppartierna i EU-valet (V, S, MP, C och L) vill att unionen ska skärpa sina klimatmål.

Vänsterns Jonas Sjöstedt vill att det ska satsas mer på gröna investeringar och utfasning av fossila bränslen.

– Hänsyn till klimatet måste komma före EU:s krav på privatiseringar och ”fri” marknad, säger han till Omni.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna anser inte att EU:s klimatmål ska skärpas.

Moderaternas Tomas Tobé anser att man först måste fokusera på att nå målen i den redan ambitiösa klimatpolitiken. KD vill utreda vilken effekt klimatlagpaketet ”Fit för 55” haft på bland annat ekonomin och företagen först och SD anser att målen redan är för långtgående.

– De riskerar slå ut EU:s konkurrenskraft och kraftigt försämra ekonomin för europeiska företag och hushåll, säger SD:s Charlie Weimers.

bakgrund
 
Fit for 55
Wikipedia (sv)
Fit for 55, eller 55 %-paketet, är ett lagpaket gällande klimatlagstiftning inom Europeiska unionen som Europeiska kommissionen presenterade den 14 juli 2021. Paketet är en del av den europeiska gröna given och syftar till att nå en utsläppsminskning av växthusgaser på 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, i enlighet med europeiska klimatlagen. Lagpaketet består av följande förslag till rättsakter: Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut (EU) 2015/1814 vad gäller det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet inom unionens utsläppshandelssystem för växthusgaser fram till 2030 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller luftfartens bidrag till unionens mål om minskade utsläpp från hela ekonomin och ett lämpligt genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd – antaget den 10 maj 2023 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757 – antaget den 10 maj 2023 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna – antaget den 10 maj 2023 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivitet (omarbetning) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn Förslag till rådets direktiv om en omstrukturering av unionsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/631 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya personbilar och nya lätta nyttofordon i linje med unionens höjda klimatambitioner Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en social klimatfond Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller anmälan av kompensation i samband med en global marknadsbaserad åtgärd för luftfartygsoperatörer som är baserade i unionen – antaget den 10 maj 2023 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport och om ändring av direktiv 2009/16/EG Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart De flesta av lagförslagen berör unionens miljöpolitik, medan vissa berör energipolitiken och den gemensamma transportpolitiken.

Kärnkraft på samma villkor som grön el?

Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har energiförsörjningen seglat upp som en het politisk fråga i EU. Fem av de åtta svenska partierna anser att kärnkraften ska ha precis samma villkor som förnubara energikällor i EU. Tre partier – V, S och MP – säger nej.

V:s Jonas Sjöstedt anser att förnybar energi är den mest hållbara, även ur ekonomisk synvinkel.

– Kärnkraften spelar mest en roll för att partier som saknar rimlig klimatpolitik ska ha något att säga i debatten, säger han till Omni.

Moderaternas Tomas Tobé menar å sin sida att kärnkraften är ”avgörande” för att klara allt från klimatomställning till konkurrenskraft. KD:s Alice Teodorescu Måwe säger till Omni att hon är glad över att kärnkraften har tagits med i EU:s taxonomiförordning och vill se en ”mix av alla fossilfria energislag”.

– Kärnkraften har en tung roll med sin leveranssäkerhet och planerbarhet.

Mer stöd till Ukraina?

Samtliga svenska partier är överens om att det ekonomiska och militära stödet till Ukraina måste öka för att landet ska kunna besegra Ryssland. Socialdemokraternas Heléne Fritzon anser att vinsterna från frysta ryska tillgångar borde användas för att hjälpa Ukraina ekonomiskt.

Både V och MP anser att inflödet av rysk energi måste stoppas.

Liberalernas Karin Karlsbro uppger att EU ska ”stödja Ukraina med det som behövs”, så länge det krävs.

– Förbjud all handel med Ryssland och Belarus. Så kan vi stoppa flödet till Putins krigskassa, säger hon till Omni.

En oro för politiker har varit att Rysslands Vladimir Putin inte kommer nöja sig med Ukraina om han inte stoppas. En oro som Moderaternas Tomas Tobé nämner.

– Om vi inte stöttar Ukraina kommer Ryssland fortsätta in i Europa. Så det här är den helt centrala frihets- och säkerhetsfrågan just nu.

Ytterligare en aspekt är det amerikanska presidentvalet i höst, där en oro är att Donald Trump kraftigt kommer minska USA-stödet till Ukraina om han blir omvald.

EU vs AI?

EU:s AI-lagstiftning – den första i sitt slag i världen – får tummen upp av majoriteten av de svenska partierna. Regelverket, som syftar till att säkerställa en etisk AI-utveckling, är välbehövligt och krävs för att skydda den personliga integriteten, samtidigt som innovationen inte bromsas i onödan, anser man.

Två som tvekar är däremot C och SD. Enligt C:s Emma Wiesner är definitionen av AI i lagpaketet godtycklig.

– Då blir det svårt och dyrt för mindre techföretag att förstå och följa regelverket och reglerna blir konkurrenshämmande i förhållande till länder med mindre regelbörda, säger hon till Omni.

Även SD:s Charlie Weimers är bekymrad över att ”strikt reglering kan begränsa teknisk innovation”.

Övriga partier verkar dock inte så oroade över den saken.

– Det handlar om att reglera där riskerna är som störst, utan att samtidigt hämma den innovationspotential som finns, säger M:s Tomas Tobé.

Ska EU bygga upp en gemensam armé?

På frågan om EU ska bygga upp en gemensam armé för att försvara sig mot det ryska hotet är det bara ett parti som svarar ja. Liberalernas toppkandidat Karin Karlsbro säger till Omni att Nato ansvarar för det kollektiva försvaret av Europa.

– Men EU behöver under de kommande åren som komplement bygga upp en trovärdig, gemensam försvarspolitik.

Karlsbro får inte medhåll från något annat parti, där flera stycken nämner att just Nato redan bär en stor del av det ansvaret. KD:s Alice Teodorescu Måwe lyfter dock fram att EU ”behöver bli en starkare aktör inom försvar”, bland annat genom utökade resurser och effektivitet för materiel- och ammunitionsproduktion.

Centerpartiets Emma Wiesner säger att det är bra att EU vill jobba mer på sitt försvarssamarbete, men att det inte är önskvärt att ha en permanent armé direkt kontrollerad på EU-nivå.

– EU kan bidra till ökad ammunitionsproduktion till Ukraina och till fred och frihet, säger Wiesner till Omni.

Fler ödesfrågor:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen