OECD:s råd till Sverige: Höj ISK-skatten och avreglera hyror

Svensk ekonomi skulle gynnas av att höja skatten på kapitalvinster och samtidigt sänka skatten på arbete, slår den färska rapporten fast.

En skatt som OECD tar fasta på är den slopade ISK-skatten för sparande upp till 150 000 kronor i år, och upp till 300 000 kronor från och med nästa år.

Åtgärden beräknas kosta 7 miljarder kronor per år, vilket regeringen motiverar med att det uppmuntrar långsiktigt sparande och finansiell motståndskraft. Rapportförfattarna argumenterar emot:

”Det skattefria taket är betydligt högre än den genomsnittliga sparnivån (78 000 kronor), vilket innebär att reformen främst gynnar personer som redan sparar”, står det.

Organisationen föreslår att ersätta den generella skattelättnaden och införa ett behovsprövningssystem som riktar sig till låg- och medelinkomsttagare.

Bostadsbristen i Sverige ”ser ut att vara lägre än hos många andra OECD-länder”, men skatteförmåner gynnar de som äger sina bostäder och hyresregleringar minskar rörligheten.

Rapporten föreslår att Sverige gradvis ska fasa ut ränteavdraget för att dämpa prisutvecklingen och jämna ut förutsättningarna på marknaden.

I andra änden föreslår författarna att hyresregleringarna, som beskrivs som de hårdaste bland OECD-länderna, successivt tas bort. Initialt genom fri hyressättning på nya bostäder, men senare i hela beståndet.

”[Det] skulle minska boendesegregationen och minska förekomsten av hemlöshet”, står det.

Även om rapporten anser att Sveriges något expansiva finanspolitik är befogad, finns det utgifter i budgeten som inte anses stimulera ekonomin och dessutom gå emot bindande klimatavtal som Sverige ingått. När bränsleskatterna sänktes var det med motiveringen att utöka köpkraften – men OECD ser en begränsad effekt av det.

”Dess nödvändighet kan ifrågasättas, särskilt med tanke på de senaste sjunkande energipriserna [...] dessutom undergräver förslaget Sveriges långsiktiga klimatmål.”

OECD rekommenderar Sverige att överväga att slopa det kommunala vetot när det gäller infrastrukturprojekt och byggande. Processerna för miljötillstånd behöver strömlinjeformas och vetot kan behöva begränsas när det gäller satsningar som är till stor nytta för samhället, står det i rapporten. Liknande förslag har kommit från organisationen förut, men inga åtgärder åt det hållet har införts.

Ett annat omdiskuterat område som OECD ger sig in på är fastighetsskatten, som baseras på taxeringsvärden men har ett tak som bestämts på nationell nivå. Organisationen föreslår att kommunerna bör få ett mandat att införa egen fastighetskatt, något som de menar kan öka incitamenten för kommuner att främja bostadsbyggande.

”Att reformera fastighetsbeskattningen genom att avskaffa det nuvarande taket, som diskuterats ovan, samtidigt som man delegerar befogenheten till kommunerna att beskatta fastigheter baserat på uppdaterade marknadsvärden och själva sätta skattesatser, skulle bredda den lokala skattebasen samt både möjliggöra och stimulera utveckling”, skriver OECD.