Hem
Illustrationsbild: Oljetorn i Kaspiska havet utanför Azerbajdzjan. (EFREM LUKATSKY / TT / NTB Scanpix)

Pakt om Kaspiska havet tros bana väg för oljeutvinning

Efter drygt 20 år av oenighet nådde fem länder – Ryssland, Iran, Azerbajdzjan, Kazakstan och Turkmenistan – en överenskommelse om Kaspiska havets rättsliga status. Det rapporterar flera medier.

Fördraget väntas nu bana väg för möjligheter att utvinna olja och gas från området, skriver Bloomberg, som däremot noterar att det är en lång väg kvar dit.

En del av överenskommelsen innebär enligt nyhetsbyrån att varje kustland runt Kaspiska havet tillåts att bygga sina egna oljeledningar i havet, så länge övriga kustländer godkänner det.

bakgrund
 
Kaspiska havet
Wikipedia (sv)
Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariae Mazenderan); azerbajdzjanska (Xäzär dänizi) och kurdiska (Deriyaya Xazer) är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3. Sjön är endorheisk (har inga utflöden) och är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. Maxdjupet i sjön är cirka 1 025 meter.Salthalten i Kaspiska havet ligger på ungefär 1,1 procent, ungefär en tredjedel av salthalten i de flesta haven. Enligt Strabon är sjön namngiven efter ett forntida folk kallat Kashyapas (Sanskrit).. Kaspiska havet är känt som Qazvin قزوين eller بحر قزوين på gamla arabiska kartor. I Iran är den ibland kallad Daryâ-ye Mâzandarân eller دریای مازندران.

Kaspiska havet

karta
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen