”Räntebuffert – ett sätt att äta kakan och ha den kvar”

Historien talar sitt tydliga språk: Det brukar vara mer lönsamt med rörlig bolåneränta, även om bunden ränta ger trygghet. Men det finns knep för den som vill ha friheten och tryggheten på samma gång, skriver Finansinspektionens konsumentskyddsexpert Moa Langemark i en gästkrönika.

Förra veckan drog många hushåll med bolån en lättnadens suck när Riksbanken meddelade att de sänker sin styrränta. Men samtidigt väcktes kanske också en del funderingar.

För beskedet var samtidigt tydligt: Enligt Riksbanken var det här sannolikt den sista sänkningen på ett tag. Samtidigt erbjuder flera bolåneaktörer nu en ettårsränta som ligger under den rörliga räntan. Så då kommer vi till den eviga (?) frågan: Är det nu dags att binda sin bolåneränta?

Historiken har här ett tydligt svar: Förutom vissa undantag har det historiskt varit mer lönsamt att välja en rörlig bolåneränta. Samtidigt har vi nog hört den där kollegan som gärna berättar om att hon lyckades pricka räntebotten och har ”tjänat tusenlappar! Varje månad!”

Hur hänger det här ihop? I grunden handlar det om att det är generiskt svårt att försöka tajma marknaden och lyckas binda sitt bolån vid exakt rätt tidpunkt. Det här kan förklaras av att räntemarknaden både är komplex och oberäknelig. Den påverkas bland annat av inflationsnivåer, styrräntor, konjunkturförväntningar och finansiell turbulens. Det är också svårt att avgöra hur mycket var och en av dessa delar kommer att spela in och när. Svårt för marknaden, svårt för Riksbanken och kanske omöjligt för en vanlig bolånetagare att ens göra en prognos.

Men beslutet om att binda sin ränta handlar också om mer än bara pengar. För många hushåll är det viktigt att skapa en trygghet i sin ekonomi och att få kontroll över sina utgifter. För vissa kan det därför vara värt att betala lite mer varje månad för att slippa oroa sig över hur den där oberäkneliga räntemarknaden kommer att röra sig.

Men det finns faktiskt ett sätt att ha en rörlig bolåneränta men ändå skapa en trygghet i ekonomin: Bygg upp en egen räntebuffert. Vi är nog många som har i färskt minne hur vi fick ställa om vår privatekonomi när bolåneräntorna började närma sig fem procent.

I det här exemplet kan vi därför sätta en räntenivå som motsvarar en bolåneränta på 4,5 procent. Om du har ett bolån på två miljoner kronor innebär det en ränteutgift på 7 500 kronor (före skattereduktion). När räntan i stället är på 2,5 procent har du en månadskostnad på ca 4 200 kronor (före skattereduktion). Då får du en mellanskillnad på 3 300 kronor som du kan använda till att bygga upp en ”ränte-buffert” att använda när räntorna är högre, alternativt amortera. På så sätt kommer du att kunna mildra effekterna när din bolåneränta går upp med dina egna pengar – i stället för att betala en premie till din bank.

Men hur är det egentligen med den där kollegan som prickade räntebotten? Om du inte jobbar som ränteanalytiker, hade din kollega högst sannolikt bara tur. För varje lyckosam kollega går det säkert tusen andra, mindre lyckosamma bolånetagare som sitter fast med dyra bundna lån. Problemet är att de sällan delar sina erfarenheter av missade möjligheter och dåliga förhandlingar i plenum.

Läs mer om och av Moa Langemark: