Relationsrådet: Dela utgifterna jämlikt – inte lika

Medianlönen för kvinnor i Sverige var 10,2 procent lägre än för män 2024, enligt de senaste tillgängliga siffrorna från Medlingsinstitutet. När faktorer som yrkesval, utbildning och ålder rensas bort återstår fortfarande ett löneglapp på 4,6 procent.

Kvinnor arbetade också färre timmar än männen, samtidigt som kvinnor tog 62 procent av vab-dagarna samma år, enligt statistik från Försäkringskassan.

Samtidigt är det inte ovanligt att heterosexuella par delar lika på de gemensamma utgifterna, eller delar upp dem kategorimässigt sinsemellan. Det ser så klart olika ut för alla, men ett generaliserat och inte otänkbart exempel är att den ena parten tar bolånet och billånet, den andra matinköpen och alla utgifter som rör barnen.

Plötsligt kanske räntan är uppe på höga nivåer, vilket hände för ett par år sedan. Eller kanske matkostnaderna skenar, som hushållen nyligen blivit varse. Eller barnen kanske har vuxit upp till tonåringar som sportar och äter mer än tidigare. Plötsligt riskerar utgifterna att bli tunga att bära själv.

Versioner av den historien har Claudia Wörmann själv hört från flera håll när olika levnadskostnadsfaktorer sprungit iväg.

– Många upplevde att de inte förstod vart pengarna tog vägen. Utgifterna för boendet hade plötsligt blivit mycket högre, samtidigt som den andra hade i princip oförändrade utgifter.

Att då sätta sig ner och räkna igenom utgifterna kan minska problemen i framtiden, menar hon.

Förutom att ekonomisk stress är jobbigt i sig, riskerar ojämlikheten att få långtgående konsekvenser för kvinnor längre fram i livet. Mindre disponibel inkomst ger mindre pengar att spara och investera, vilket resulterar i förlorad potentiell avkastning. Samtidigt – eftersom snittkvinnan har lägre lön – får hon lägre pension.

Summa summarum: Hon har i slutänden kännbart mindre pengar än hon kunde ha haft.

Enligt en undersökning som Swedbank genomförde 2024 svarade tre av tio som lever i en relation att de bråkar med sin partner om ekonomi. Männen la oftare mer pengar på prylar, fritidsintressen och sparande än kvinnorna, medan kvinnorna oftare stod för hushållets småutgifter.

Storbankens hållbarhetsekonom Madelén Falkenhäll konstaterade i en kommentar till undersökningen att det över tid kan skilja ”flera hundra tusen kronor i sparkapital” för par med ojämställd utgiftsfördelning.

Utöver det är en ekonomisk samsyn en fundamental grundsten för ett hälsosamt förhållande, konstaterar Claudia Wörmann. Det må handla om ekonomi, men i grund och botten är det snarare en fråga om att vara i samklang runt drömmar och mål, menar hon.

– När ni träffades för 25 år sedan kanske ni båda hade drömmar om att bo utomlands, men nu kanske du vill ha ett torp och någon annan i familjen vill ha en häst. Livet förändras, vi förändras och då måste man uppdatera villkoren också.

Vid något tillfälle kan det vara klokt att tänka på huruvida man skulle klara sig själv ekonomiskt om någonting skulle hända. Skulle man klara av att köpa en egen lägenhet, till exempel?

– Det behöver inte nödvändigtvis handla om en separation, utan det kan vara att någon förlorar jobbet, blir sjuk eller att status quo på annat sätt rubbas, säger hon.

Det är naturligtvis upp till var och en att själva bestämma, men huvudsaken är att prata om det. Ta snacket, som Claudia Wörmann säger.

Det bästa är om båda parter kan sätta sig ner och räkna på utgifterna tillsammans. Gör det till en trevlig stund, utan käbbel om saker som ”dina golfklubbor” eller ”mitt klädinköp”.

– Försök att göra det lustfyllt, som att ni tittar på era gemensamma möjligheter. Man ska tänka att man är ett team, att båda ska må bra.

Självklart finns det fall där ekonomisk ojämlikhet i ett parförhållande beror på rent ekonomiskt våld. Men i de allra flesta hälsosamma relationer är det ingen av parterna som medvetet försöker se till att den andra har en sämre ekonomi. Det kan vara bra att ha i bakhuvudet när man sätter sig ner tillsammans, menar Claudia Wörmann.

Ett ganska enkelt sätt att se till att fördelningen är rättvis, är att dela upp de gemensamma utgifterna procentuellt utifrån lönen. Tjänar den ena 30 procent mer, ska den också betala 30 procent mer av utgifterna. Hårdnackat måhända, men rättvist.

Om snedfördelningen i inkomst är tillfällig, för exempelvis en föräldraledighet, är det bra att komma överens om hur utgifterna ska fördelas under den perioden och hur det ska lösas efteråt.

Hur man än väljer att göra, är det viktigt att då och då göra om den här revisionen, påpekar hon. Det kan också hjälpa till att avstyra känslan av orättvisa.

– Fakta är alltid bättre att gå på än känsla. Om du känner att du betalar mer, men sedan får se att det inte stämmer när ni räknar ihop allt, så kan det minska skavet och de obekväma känslorna.