Redan under COP1 i Berlin 1995 förstod olje- och gasindustrin att dessa möten kunde bli ett hot mot branschens existens.
En koalition ledd av Saudiarabien drev då igenom regeln om konsensus för varje beslut. Nu kan alltså inget beslut på COP-mötena klubbas igenom utan att alla länder har accepterat det.
På COP28 för två år sedan, togs det hela till nästa nivå när det var Förenade arabemiraten som stod värd för mötet. Läckta dokument visade att konferensens ordförande Sultan Al Jaber använde möten som ett tillfälle att främja olje- och gasaffärer med andra länder.
COP29 ägde rum i Azerbajdzjan, där olja- och gas utgör 90 procent av exporten. Att oljetankrar stod mittemot platsen där mötet ägde rum var talande för vad COP hade utvecklats till.
Så fungerar COP
COP är världens största klimatmöte där tusentals delegater, forskare och aktivister samlas för att driva på klimatarbetet. Under dagarna hålls förhandlingar, presskonferenser och sidomöten där länder försöker enas om utsläppsmål och finansiering. Samtidigt pågår seminarier, utställningar och nätverkande överallt – från stora scener till små paviljonger.
Beslut inom COP tas genom konsensus, inte omröstning. Alla deltagande länder måste godkänna den slutliga texten. Förhandlingarna sker i arbetsgrupper och plenamöten, ofta långt in på natten.