Så gick kronan från utskälld till bäst i klassen

Svensk ekonomis lyskraft i förhållande till omvärlden bidrar till kronans popularitet. Det är en förklaring som återkommer när ekonomer försöker reda ut vad som egentligen har hänt.

Få hade räknat med kronans storslagna comeback. Dollarn som kostade drygt 11 kronor vid början av året är nu nere runt 9,50 kronor. Ingen annan av G10-ländernas valutor uppvisar ett så starkt facit, rapporterade TT nyligen. Financial Times har liknat den svenska valutan vid en ”euro på steroider”.

Exakt vad uppryckningen beror på är omöjligt att slå fast. Men förklaringsmodeller råder det ingen brist på, utan sådana tycks bara bli fler och fler.

Ekonomin har gått från stukad till en starkare bastion än de flesta andra för tillfället. Tillväxtprognoserna för Sverige ser ljusare ut än för omvärlden. Det är något som valutamarknaden tar fasta på.

– Den uppfattade risken kopplad till svensk ekonomi har förändrats radikalt, säger Anders Eklöf, valutastrateg på Swedbank, till Omni Ekonomi.

Han pekar på att inflationen krupit ner och att Riksbanken mer än halverat sin styrränta. Minskat inflationshot gör i sin tur att Sveriges starka statsfinanser inte bara är en fördel på papperet, utan ett handlingsutrymme politiker kan använda.

Efter en period med stram finanspolitik fläskade regeringen på med budgetsatsningar på 80 miljarder kronor i höstas. Den ovanligt höga nivån är till kronans fördel då det kan hjälpa till att sätta fart på konjunkturen. Det menar Handelsbankens valutastrateg Tommy von Brömsen, som också ser andra fördelar med starka statsfinanser:

– Om det skulle bli värre så vet man att finanspolitiken kan kliva in och rädda situationen, säger han till Omni Ekonomi.

Riksbankens policyskifte från så kallade kvantitativa lättnader till åtstramning gynnar också kronan, menar Tommy von Brömsen. Enklare förklarat betyder det att centralbanken bantar sin balansräkning, genom att sälja obligationer de köpt på sig under expansiva åren.

– Då börjar marknaden att fungera bättre, tack vare ökad likviditet. Det innebär att både svenska och utländska investerare lättare kan köpa in sig.

Andra bedömare pekar på AI som en ny typ av drivkraft. Sverige kniper tredjeplatsen i Reuters jämförelse över länderna som kammar hem flest miljarder i privata investeringar på området. Satsningarna ökar suget efter svenska kronor, lyder argumentet. På motsvarande vis är även de stora beloppen som pumpas in i svensk försvarsindustri en positiv katalysator.

En annan faktor som spelar in är att kronan kommer från bottennivåer. Spolar vi tillbaka bandet något år var kronförsvagningen föremål för het debatt. Röster som ville få Sverige att byta till euro hördes allt oftare, däribland finansmannen Christer Gardell som motiverade med att kronan är ”en liten skitvaluta”.

En utbredd skepticism mot amerikansk politik spelar roll.

Dollarn har gjort en omvänd resa mot kronan under året. Den kom från en styrkeposition innan Trump återtog makten. Men tullpolitiken som han infört har ogillats av valutahandlare.

Dollarraset överraskade bedömare som inledningsvis trodde att resten av världen skulle ta mer skada av tullarna.

– När man insåg att det här kommer bli problematiskt för USA, blev det en ”risk off”-rörelse. Handlare ville in i de säkra ställena på marknaden, som dollarn brukade vara, säger Tommy von Brömsen.

Då seglade kronan upp som ett förhållandevis stabilt alternativ. Den svenska kronan har med andra ord blivit vinnare, när synen på dollarn som en säker hamn rubbats.

Även detta var en otippad vändning i sammanhanget:

– Det fanns farhågor om att Sverige, som en liten öppen ekonomi, skulle drabbas väldigt hårt av handelskriget. Men än så länge har vi klarat oss relativt bra, säger Swedbank-ekonomen Anders Eklöf.

Det har också hjälpt att ECB följt efter Riksbankens snabba räntesänkningar. Räntegapet mellan eurozonen och Sverige har inte blivit så stort att investerare flytt från svenska räntepapper av den anledningen.

Lägre styrränta än i omvärlden brukar annars vara negativt för kronan då ränteinvesterare får bättre avkastning på annat håll. Men den här gången kan det för ovanlighetens skull vara positivt eftersom det hjälper till att kicka igång hushållens konsumtion, menar SEB:s valutaexperter.

Det finns gott hopp om det i flera läger.

Den amerikanska storbanken Bank of America spår att kronan kommer stärkas till kursen 8,92 mot dollarn vid årsskiftet, och 8,30 vid slutet av nästa år.

Handelsbankens Tommy von Brömsen är inne på samma linje:

– Vi ser fortfarande att kronan är undervärderad, så vi tror att den kommer stärkas på sikt.

Mycket hänger på att förhoppningarna om att svensk ekonomi kommer igång också besannas.

– Det börjar man se ganska tydliga tecken på här och nu, säger valutastrategen som pekar på senaste BNP-indikatorn och att konsumentförtroendet går åt rätt håll.

Även Swedbank spår att kronan fortsätter vinna mark mot dollarn, till en kurs runt 9 kronor på sex månaders sikt. Även mot euron räknar man med en kronförstärkning på ytterligare ett par procent under samma period.