”AI-populisten” Mamdani kan vara först i en ny vänstervåg

Rädslan för att förlora jobbet till AI kan bli en politisk bomb.

Det menar Noreena Hertz, professor vid University College London – och en av världens mest inflytelserika röster kring AI:s samhällseffekter.

Hon ser en ny sorts populism växa fram: där det inte är invandrare eller medier som pekas ut som fienden, utan techjättarna och AI-utvecklarna.
Politiker som Zohran Mamdami, Bernie Sanders och Zack Polanski i Storbritannien rider redan på vågen, skriver Hertz i Politico.

När högerpopulismen växte fram var det främst arbetarklassen som protesterade – blåställen. Nu, när AI skakar om tjänstemannajobben, tror Hertz att kontorsarbetarna gör revolt. Och den här gången söker sig många vänsterut.

Vänsterpopulister bygger berättelser om ekonomisk rättvisa, beskattning av AI-bolag och kamp mot maktkoncentration – och det biter.

”Med strategier som liknar högerpopulisternas bygger de nu ett narrativ som ringar in tjänstemännens växande oro för AI och jobben”, skriver Hertz.

Mamdani är alltså en politiker som Noreena Hertz pekar ut som AI-populist.

Han är ung, techsmart och radikal. Hans kampanj i sociala medier small till direkt – och på bara åtta månader gick Zohran Mamdani från doldis till politiskt stjärnskott.

Men som sig bör för någon som kallar sig själv socialist, har han inte mycket till övers för miljardärer.

– Miljardärer borde inte existera i ett samhälle där alla människor har rimliga löner, har Mamdani sagt i en intervju med New York Times.

På hans politiska agenda står skattehöjningar för miljardärer och storföretag – och han har kallat sin valkampanj för ett ”existentiellt hot mot miljardärer som tror att de kan köpa ett val”.

När det gäller techbranschen och AI? Då låter han mer som en EU-kommissionär än en lokalpolitiker från Queens.

– Vi måste se till att tekniken faktiskt tjänar människor – inte bara maxar vinster. AI kan vara kraftfullt, men utan rätt reglering riskerar det att slå ut jobb, förstärka fördomar och urholka våra viktigaste samhällstjänster, sa han i en intervju med affärsmagasinet Crain’s New York.

Sedan Mamdani vann primärvalet i somras har en rad miljardärer från Silicon Valley gått till attack.

Elon Musk, Y-Combinator-chefen Garry Tan, kryptokungen Brian Armstrong och X:s tidigare vd Linda Yaccarino har alla uttryckt sig i en mix av förakt, hån och ren skräck.

Mamdani kallar sig socialist. Men i techtopparnas flöden heter han ”kommunist”.

David Sacks, Trumps AI-rådgivare, lät direkt panikslagen efter primärvalet.

”Vakna, Silicon Valley. Ni har två val nu: hoppa på MAGA-tåget – eller förbered er på att bli Mamdanis huvudrätt,” skrev han på X.

Så vad beror rädslan på?

AI-branschen har i flera år efterlyst regleringar – i alla fall i teorin. Open AI:s Sam Altman turnerade världen runt efter ChatGPT-släppet och manade politiker att ta ansvar för AI-utvecklingen.

Men när förslagen väl kommer – och maktbalansen riskerar att tippa – då vänder vinden.

Samma röster som ropade på regleringar varnar nu för att ”innovationen stryps”. AI-branschen vill inte ha bromsklossar i systemet.

Och Mamdani? Trots att han pratat om AI:s potential i offentlig sektor är han allt annat än ett tryggt kort för AI-jättarna.

Men hela techvärlden är inte helt överens.

På östkusten är tongångarna mindre dramatiska. När New Yorks techelit arrangerade ett privat möte med Mamdani tidigare i år var stämningen visserligen skeptisk – flera oroade sig för att han inte var tillräckligt ”pro-business”, enligt Wired.

Men under mötet lyckades Mamdani charma publiken.

– Jag säger inte att alla gick därifrån och tänkte rösta på honom, men många blev genuint imponerade, sa en av arrangörerna.

Under eventet fick Mamdani frågor om AI och automatisering. Han erkände att det inte varit i fokus under kampanjen, men lovade att det ”måste bli det om han vinner”.

Att AI-vågen kommer att rita om arbetsmarknaden är experter överens om.

En ny, uppmärksammad studie från Stanford visar att i yrken som kodning, juridik och finans – där AI redan tar plats – är det ingångsjobben som ryker först. Bland unga har anställningarna minskat med 15–20 procent.

Rädslan sprider sig också bland högutbildade. Att ha examen är inte längre någon garanti mot arbetslöshet.

New York Post rapporterar att många techarbetare i stan skänkte pengar till Mamdanis kampanj – samtidigt som deras arbetsgivare, som Meta och Google, oroade sig för hans framgångar.

Ekonomiprofessorn Noreena Hertz varnar för att AI-ångesten kan trigga en vänsterpopulistisk våg. Hon menar att det är bråttom för mittenpolitiker att sluta ducka frågan – och i stället ge svar på vad som händer om jobben försvinner.