”Samhällsproblem när banker stänger ute kunder”

Förra året fick 54 000 personer sina konton uppsagda hos de fyra storbankerna, ofta med hänvisning till bristande kundkännedom. Det riskerar att bli ett samhällsproblem, skriver Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark.

Digitaliseringen har gjort banktjänster snabbare, billigare och bekvämare. Vi betalar med klockan, sköter räkningar i mobilen och behöver sällan kontanter. För många har vardagen blivit enklare. Men samtidigt innebär den digitala omställningen nya utmaningar för dem som hamnar utanför. När alternativen är få blir sårbarheten desto större.

Förra året fick omkring 54 000 kunder hos de fyra största bankerna sina konton nekade eller avslutade. Varje siffra i statistiken är en människa som plötsligt står inför en osäker vardag, utan enkla lösningar. Ett beslut från banken att stänga av möjligheten att betala hyra, ta emot lön eller sköta sina räkningar kan få förödande konsekvenser. Jag möter ofta berättelser från människor som hamnat i just den situationen – där desperationen är stor och vägarna framåt få.

Samtidigt varken kan eller får bankerna erbjuda betalkonton till konsumenter om de inte kan hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Bankerna själva uppger ofta bristande kundkännedom som skäl till att ett konto nekas eller sägs upp.

Här står bankerna inför en svår balansgång. De har två viktiga skyldigheter: att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, och att erbjuda konsumenter ett betalkonto med grundläggande funktioner. I praktiken innebär det svåra avvägningar – men när konsekvenserna för den enskilde är så stora behöver bankerna göra sitt yttersta i detta arbete.

När människor inte får tillgång till de finansiella tjänster som krävs för att klara vardagen blir det ett samhällsproblem. Som tillsynsmyndighet följer vi utvecklingen noga och ser behov av både bättre datakvalitet och mer enhetlig rapportering från bankerna.

Vi anser också att regeringen bör överväga lagstiftning som ställer krav på bankerna att i varje enskilt fall pröva alternativa åtgärder innan ett konto nekas eller avslutas. På så sätt kan vi säkerställa att bankerna gör vad de kan för att hantera riskerna – samtidigt som människor får tillgång till de tjänster de behöver för att delta i samhällslivet.

Men lagändringar tar tid, och för de som redan i dag står utan konto är situationen akut. Därför behöver bankerna agera nu. Beslut måste prövas individuellt och inte baseras på generella faktorer. Här är det viktigt att bankerna lägger både tid och resurser på att exempelvis gradvis begränsa vilka tjänster en viss konsument kan använda, i stället för att helt stänga dörren.

På så vis kan risken för penningtvätt och finansiering av terrorism hanteras – utan att människor förlorar tillgången till ett betalkonto.

Läs mer om och av Moa Langemark: