Skatteåterbäring i osäkra börstider – hur får man pengarna att växa?

Förra året fick svenskarna i snitt tillbaka 12 000 kronor på skatten. I år väntas summorna som betalas ut också bli betydande, till stor del på grund av det höga ränteläget.

Det som skiljer sig med årets återbäring är att den trillar in på kontot i osedvanligt osäkra tider. Ett stökigt geopolitiskt läge och Donald Trumps handelsutspel har satt världen i gungning och det är inte längre centralbankernas beslut utan politiken som sitter i framsätet och styr ekonomin.

Frågan är hur återbäringen placeras bäst i rådande läge. Det beror helt på hur ens ekonomiska situation ser ut.

Att ha en stabil ekonomisk grund att stå på börjar med en buffert. För de som ska få tillbaka pengar och behöver stärka bufferten är det därför klokt att placera pengarna där de är lättåtkomliga för att kunna täcka upp för plötsliga utgifter.

Ett fasträntekonto med fria uttag kan vara ett alternativ då, säger Maria Wendestam, senior investeringsstrateg på Nordea.

– Pengar med en så kort sparhorisont har ingenting på börsen att göra. Då är det bättre att vara likvid och arbeta värdebevarande, säger hon till Omni Ekonomi.

För den som har ett mer etablerat sparande finns det andra vägar att gå. Och som vanligt när det handlar om att investera pengar är det viktigt att veta hur långsiktigt sparandet är.

En fingervisning om en välviktad portfölj är enligt Nordeas Maria Wendestam att blanda fonder och aktier utifrån sparhorisont. Ett sparande på fem år innehåller med fördel 50 procent aktier, ett sparande på sex år 60 procent aktier och så vidare.

– Ju längre horisont du har i sparandet, desto mer aktier.

Wendestam pekar på vikten att sprida riskerna för att täcka hela marknaden. Att det är osäkert just nu gör inte att hon tänker om kring långsiktiga placeringar. För den som är verkligt långsiktig tycker hon att bolag verksamma inom förnybar energi ser intressanta ut.

De senaste åren har sektorn haltat rejält på grund av de höga räntorna och skiftande klimatfokus.

– Men det kommer nya personer efter Trump och direktiven är fortfarande att vi ska ställa om, säger hon.

Även Carl-Henrik Söderberg, marknadsanalytiker på Ålandsbanken, anser att aktiemarknaden fortfarande är mest attraktiv för långsiktigt sparande. Placeras pengarna på mer än ungefär tre års sikt så tycker han att en utdelningsportfölj med nordisk twist är att föredra.

– Mitt bästa tips är att köpa kvalitativa bolag med stark historik, bra vinster och starka ägare. Alla de där vanliga klyschorna, säger han till Omni Ekonomi.

Som ett exempel på det nämner analytikern de svenska storbankerna som ett ”bra bet” eftersom man som investerare slipper någon större tull- och valutaoro som i svenska verkstadsbolag. Samtidigt är aktierna relativt billiga och utdelningarna ofta stora.

Under inledningen av året har det synts en rotation på marknaden där USA-börserna halkat efter och många Europaindex stigit. På grund av att Wall Street historiskt sett haft en stark utveckling har de globala indexfonderna, som väger tungt i USA och landets techsektor, ofta varit populära bland svenska småsparare.

Men att köpa en global indexfond för återbäringen i rådande börsklimat är ingenting Söderberg rekommenderar då exponeringen mot USA blivit för stor.

– I stället hade jag haft fokus på nordiska aktier och sen toppat med svenska småbolag, säger Söderberg.

Han poängterar att portföljen kan kombineras mellan fonder och aktier om sparhorisonten är lång. Det viktigaste är att sprida ut innehaven geografiskt och exempelvis inkludera en Europafond, en Kinafond och en USA-fond, samtidigt som stommen utgörs av nordiska utdelningsaktier.

Nordeas Maria Wendestam anser inte att globala indexfonder är uteslutna även i dagens marknad. Men eftersom de väger tungt i ett fåtal techjättar har de sina koncentrationsrisker, något som många småsparare fått känna av den senaste tiden.

– Snegla gärna lite bredare. Välj hellre både en USA-fond och en Europafond och tillväxtmarknader, säger hon.

De internationella tungviktarna då? Bolagen i den så kallade magnifika sjuan har blivit rejält mycket billigare att investera i, jämfört med toppnivåer. Att köpa lite i de bolagen behöver inte vara fel, även om man ska ha respekt för att stora sektorrotationer kan hålla i sig längre än man tror, säger Ålandsbankens Carl-Henrik Söderberg.

– Värderingarna är inte längre avskräckande i vissa av bolagen. Men det gäller att verkligen plocka russinen ur kakan och skilja på bolag och aktie.

Nedgången i den amerikanska techsektorn har på ett sätt gjort spelet mer jämnt än det varit de senaste åren, noterar Wendestam. Magnifika sjuans rusning tycker hon snarare varit lite jobbig ur ett investerarperspektiv.

– De senaste åren har allt som har med AI eller obesitas gått bra. Förhoppningsvis innebär rotationen att fundamenta spelar roll igen och att kvalitetsbolag gynnas på börsen.

Till skillnad från ett par år sedan är ränteplaceringar nu också ett alternativ. Kanske framförallt för den som är mer nervöst lagd. Trots att Söderberg poängterar att aktier har en högre förväntad avkastning på längre sikt är ränteplaceringar ingenting han avfärdar.

– För den som vill sova lugnt kan en räntefond vara ett bra alternativ.

Ett tecken på att risken är för hög är att det börjar kännas jobbigt när marknaden kränger. Då är det dags att ta ner risken och tänka om, säger Nordeas Maria Wendestam.

Även hon tycker att räntefonder är ett bra alternativ, men hon slår ett slag för att blanda sina investeringar mellan både räntor och börs.

– Allt brukar inte gå dåligt samtidigt.