”Skippa fakturaköp i helghandeln”

Det är lätt att tappa kontrollen i helghandeln. Fakturaköpen ökar men den som har små marginaler bör tänka både en och två gånger för att undvika baksmälla i januari. Det skriver Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark i en gästkrönika.

Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur som troligen kommer att bestå längre än vad de flesta tidigare trott. Även om hushållens räntekostnader har sjunkit ligger de kvar på en betydligt högre nivå än innan inflationen tog fart. För hushåll som bor i hyresrätt har hyreshöjningarna varit historiskt höga de senaste åren. Många har det alltså fortsatt tufft ekonomiskt och känner en ökad stress och oro över ekonomin inför julens alla inköp.

Under denna tid på året ser vi också att antalet köp på faktura ökar kraftigt. Black Week och andra reor lockar och i jakten på fynd är det lätt att tappa kontrollen. Nästan var tionde person som handlat på faktura får en påminnelse och var tjugonde person lånar för att betala fakturan. Den som har små marginaler har all anledning att fundera två gånger inför ett fakturaköp, för att undvika en ekonomisk baksmälla efter helgerna.

Så vad ska då en stressad förälder, omgärdad av höga förväntningar men en plånbok som inte alls levererar i linje med detta, göra? Ett första steg är att undvika fakturaköp om du inte är säker på att du kan betala tillbaka innan lånet börjar kosta dig pengar.

Men ta också tillfället i akt att prata med barn om pengar. Redan i 3–4 års ålder kan barn förstå värdet av de saker de använder i sin vardag. Det handlar inte om att oroa sina barn utan snarare att rusta dem för livet. Att tidigt i livet få en uppfattning och förståelse för kostnader och att det är viktigt att prioritera lägger en bra grund inför vuxenlivet. Resonera med barnen kring vad ni behöver lägga pengar på i motsats till vad ni gärna vill lägga pengar på. Vi behöver exempelvis lägga pengar på mat och boende men vi vill gärna kunna åka på den där semestern i sommar eller skidresan över jul. Det introducerar även barnen till att privatekonomi handlar om prioriteringar och att hushålla med resurser.

På samma sätt är det viktigt att prata om var pengar kommer ifrån. Och att arbete ger pengar. Det ökar barnens förståelse av att det är viktigt att göra prioriteringar. Och att det är bra att spara pengar till att kunna göra roligare saker senare. För äldre barn kan du förklara hur pengar kan växa över tid på till exempel ett sparkonto eller långsiktigt i breda, billiga fonder.

Att lära sitt barn om pengars värde och att involvera dem i hushållsekonomin är viktigare än att avsätta pengar till barnens sparande varje månad. Du skulle ju aldrig låta ditt barn dra i väg i en bil på 18-årsdagen utan ett körkort. På samma sätt behöver du rusta dina barn inför det ekonomiska ansvaret som vuxen. Att ge ditt barn en pratstund om pengar kan bli julklappen som fortsätter att ge – långt efter att julen är över.

Läs mer om och av Moa Langemark: