Skuldträsk och envishet – därför sänks USA:s betyg

Moody’s blev sist ut av de tre stora kreditvärderingsinstituten att dumpa det högsta kreditbetyget för USA. S&P sänkte redan för 15 år sedan och Fitch för två år sedan. Anledningen till sänkningarna är primärt den amerikanska statsskulden som börjar anta ohållbara nivåer.

De senaste tio åren har statsskulden skenat och är nu 98 procent av landets BNP. Moody’s tror att den siffran kommer att stiga till 134 procent till 2035.

Att det inte kommer några signaler från politiskt håll om någon förändring i närtid gör inte marknaden lugnare. Om något pekar det mesta just nu på att riktningen kommer att fortsätta vara uppåt.

"Vi tror inte att de nuvarande finanspolitiska förslagen kommer att leda till några betydande och varaktiga nedskärningar i de obligatoriska utgifterna eller budgetunderskotten”, skriver Moody’s i sitt pressmeddelande.

Tullarna, hur det nu blir med dem, väntas dels pressa upp inflationen och styrräntan, dels sätta press på den amerikanska ekonomin. Dessutom väntar skattesänkningar.

Marknadens syn på amerikanska statspapper som en säker hamn har redan naggats i kanten. Sänkningarna av kreditbetygen understryker den osäkerhet som skuldberget skapat.

Hittills har det materialiserats i form av stigande räntor på amerikanska statspapper och fallande dollarkurs. Världen är dessutom orolig och pengarna som letar säkra hamnar har i stället gått till bland annat guld som rusat till toppnivåer.

Moody’s sänkning kommer inte som någon större chock, men den har ändå fått effekt på måndagen där den amerikanska tioåringen stigit 20 punkter till 4,56 procent.

Precis som privatpersoner som lånat för mycket till konsumtion blir det en negativ spiral. Stiger statsskulden som allt pekar på behövs nya lån som kommer med ännu högre ränta. Därmed ännu högre kostnader för staten. Räntebetalningarna utgjorde 9 procent av de totala intäkterna 2021. Förra året var det 18 procent och nu spår Moddy’s 30 procent år 2035.

Högre långräntor är också dåliga nyheter för hushållen. Till skillnad från svenskar är det lån med långa bindningstider som finansierar amerikanernas bostäder. Och bundna räntor styrs av marknadsräntor, det vill säga amerikanska statspapper. Ännu större press på konsumtionsdelen av ekonomin med andra ord.

De första månaderna av Trumps mandatperiod har ägnats åt tullar, men nu har man kommit till skatterna.

Förra veckan blev det stopp för Trumps skatteförslag, ”One big, beautiful bill”, i kongressen. En grupp konservativa republikaner gjorde något överraskande gemensam sak med demokraterna och röstade emot. Det var framförallt nedskärningarna i förslaget som man tyckte var för futtiga.

Två dagar efter att Moody’s sänkte sitt betyg med hänvisning till statsskuld klubbades en modifierad variant av förslaget igenom. Moody’s fick med andra ord vatten på sin kvarn samma dag som sänkningen meddelades.

Trump menar att tullarna ska finansiera skattesänkningar, men det är det inte många ekonomer som tror på. Tullar är en begränsad inkomstkälla och väntas inte nå upp till samma nivå som vad skattesänkningarna kostar. De riskerar även att sänka konsumtionen och ge ökade produktionskostnader. Sämre ekonomi innebär ännu lägre skatteintäkter.

Men det finns en utbredd tro på utbudssidan av ekonomin bland republikaner i stort och hos Trump-administrationen i synnerhet. Argumentet: lägre skatter ger mer investeringar, fler jobb och mer skatteintäkter. Sedan är det så klart lättare att sälja skattesänkningar till väljare än motsatsen. Att backa från det löftet är svårt.

Med tre sänkta kreditbetyg och en marknad som inte vill ha amerikanska statsobligationer i samma utsträckning torde väl politikerna börja överväga en annan riktning?

Knappast, skrev Barclays analytiker i en kommentar efter Moody’s besked.

När S&P sänkte betyget 2011 skapade de en diskussion om att sänka statens utgifter och det uppstod viss press på att göra något åt saken. Men när Fitch sänkte för två år sedan var det inget som bekymrade politikerna nämnvärt. Så lär det bli den här gången också, tror banken.

En anledning är den stora splittringen i kongressen som gör det svårt att faktiskt göra något åt skulden. Det har blivit ett återkommande spektakel när skuldtaket slås. Hittills har det slutat med att man fortsätter som om inget hänt.

Marknaden kan däremot komma att applicera tryck. Obligationsinvesterare som kräver större finanspolitisk disciplin från Washington, så kallade bond vigilantes, kan rösta med fötterna och dumpa sina innehav, skriver Reuters.

I takt med att osäkerheten kring statspapperen har ökat är det många stora ägare som börjat dra ner sin exponering. Kina, den näst största innehavaren av amerikanska obligationer, har successivt minskat en längre tid. Däremot visar data från finansdepartementet inte på att det skulle vara någon större obligationsflykt på gång från andra länder.