Slopper och clanker – AI-skällsorden är här för att stanna

Det började bra. En romantisk dejt på lokal. Men när det var dags att beställa mat drog tjejen upp sin telefon och frågade Chat GPT vad som smakade bäst på menyn. Det blev ingen andra dejt, förklarar killen i en nätvideo som har blivit viral.

Tjejen som inte klarade av att beställa utan sin AI-bot som krycka är en typisk ”slopper” – en person som frågar AI om precis allting innan de gör något.

Ordets ursprung? ”AI slop”, alltså AI-sörja, som beskriver dåligt och substanslöst AI-innehåll. Sörjan vällde fram på nätet när bottarna var nya – märkliga AI-genererade videor med skruvat innehåll eller Linkedin-inlägg i blaha-stil som alltför tydligt var skapat av en robot.

Nyorden som hånar ängsliga och besatta AI-användare är ett nytt internetfenomen, och kreativiteten flödar: ”botlicker” och ”prompstitute”, som epitet på den som promptar hela dagarna. Eller ”groklins”, ”grokkers” och ”groksuckers” för den som använder Elon Musks AI-bot Grok.

– Slopper! Vilket briljant uttryck, säger Tiktokaren internetbf i en video som nyligen blev viral.

AI-förolämpningarna är nya, men glåpord har en lång historia.

– Det handlar om att sätta en nedsättande etikett på en grupp man vill ta avstånd ifrån, förklarar Olle Josephson, professor i nordiska språk och tidigare chef på Språkrådet, som varje år ger ut en lista med nya ord och uttryck i svenskan.

När popmusiken slog igenom myntades ordet ”popsnöre” – som ett sätt att förlöjliga folk med dålig musiksmak och förkärlek för trallvänliga hits. ”Sportfåne” och ”plugghäst” ingår i samma kategori, för att töntstämpla en viss grupp.

– Glåporden grundar sig i föreställningen att andra har sämre värderingar. De stärker den egna gruppen – ”vi som inte håller på sådär”, säger Olle Josephson.

En rad nya glåpord för själva AI-modeller och robotar har också dykt upp.

”Clanker” är ett sånt ord. Det har sitt ursprung i Star Wars-eran där robotar hånas för sitt metalliska skramlande. I juni i år trendade det i sökningar på nätet, visar data från Google Trends.

Samtidigt sprids videoklipp där robotar får ta emot rena utskällningar – inte på grund av tekniska fel, utan som en ploj. Människor i klippen öser glåpord över robotarna som om de vore klantiga butlers eller korkade kollegor.

– C-l-a-n-k-e-r!, skriker en kille mot en leveransrobot som rullar fram på trottoaren i ett viralt klipp i kategorin hata-på-robotar.

Robotföraktet har också tagit sig in i politikens finrum i USA. Den republikanske senatorn Ruben Gallego från Arizona har hakat på trenden.

Hans nya lagförslag går ut på att slippa prata med ”clankers” i telefon och i stället ha rätt att få prata med en människa. Senatorn förklarade på X att han är utled på att bli missförstådd av en korkad telefonrobot.

Allt det här kan verka tramsigt – eller så är förolämpningarna mot robotar ett sätt att testa gränser. Till och med en smaklös typ av framtidsrasism, spekulerar internet.

Andra skällsord som används för att förlöjliga robotar är ”wireback” (kabelrygg) och ”tin skin” (plåtskinn) och ”rust bucket” (rosthög) – uttryck som för tankarna till skrotbilar eller trasiga brödrostar. Samtliga uttryck är gamla, men har fått nytt liv i takt med att allt fler robotar tar mer plats ute i samhället.

Men varför ens bry sig om att skälla ut en maskin? Språkprofessorn Olle Josephson ser en intressant paradox: genom att förolämpa robotar behandlar vi dem som om de vore människor – med egen vilja och ansvar.

– Då har man i själva verket tillskrivit dem starka egenskaper, säger han.

På bara några år har artificiell intelligens gått från ett science fiction-fenomen till att hamna högt upp på agendan. Och backlashen mot tekniken har inte låtit vänta på sig. Kreatörer – som skådespelare, musiker och fotografer – har protesterat högljutt och startat uppror när AI klampat in på deras områden. Mediehus som New York Times har stämt AI-giganter för att profitera på upphovsrättsskyddade artiklar.

Nyligen fick statsminister Ulf Kristersson kritik för att använda AI för att få en ”second opinion” när han tar beslut, och kreatörerna bakom en reklamkampanj som använde en AI-modell fick löpa gatlopp på internet. I San Francisco och Los Angeles har förarlösa robottaxis saboterats av ilskna invånare.

Lägg till svarta rubriker om hur AI-systemen kommer knipa alla jobb, skapa enorma klyftor i samhället och förpesta internet med desinformation. Och dessutom göra våra hjärnor slappare.

”Är en AI-backlash på gång?”, skriver NBC News. ”Skällsorden mot robotar och AI som trendar på nätet kan vara ett tecken på oron som bubblar upp i takt med att tekniken blir allt mer kapabel”.

Trenden med att skapa elaka nyord för att ställa AI-användare och bottar i skamvrån har tagit ordentlig fart online. Men hur smart är det egentligen att håna AI-systemen? Spelplanen förändras i ett slag om modellerna blir smartare än människor. Plötsligt är rollerna omvända – och mobbarna är illa ute.

”Om 300 år, när AI har fått ett medvetande, kommer ’clanker’ klassas som ett riktigt hatuttryck och folk kommer säga ’Shit, jag kan inte fatta att det där var okej att säga på den tiden’”, skriver en X-användare.

Kanske borde vi tänka mer på relationen till robotarna för att inte bränna broar framöver? Det är antagligen mer konstruktivt att behandla AI-modellerna med kärlek och respekt, skriver techskribenten Rusty Foster i sitt nyhetsbrev ”Today in tabs”.

Om vi verkligen tror att robotarna är på väg att sno våra jobb och sabba våra hjärnor kanske det inte är läge att gå så hårt åt dem medan de fortfarande är på det ”digitala blöjstadiet”, skriver Foster.

”Själv vill jag i alla fall slippa stå där och förklara för Terminator: ’Det var en annan tid, okej?’”, avslutar han.